Brittiska Jungfruoarna

Brittiska Jungfruoarna
Brittiska Jungfruoarna
Flagga	Statsvapen
	Nationalsang: God Save the King ;
	lage
Huvudstad	Road Town
Officiellt sprak	Engelska
Statsskick	Brittiskt utomeuropeiskt territorium
Area
Befolkning
Valuta	USA-dollar ( USD )
Tidszon	UTC -4
Kor pa	Vanster
Nationaldag	lokalt 1 juli (1956)
Landskod	VG, VGB, 092
Toppdoman	.vg
Landsnummer	1 (284)

Brittiska Jungfruoarna ( engelska British Virgin Islands ), ar ett brittiskt utomeuropeiskt territorium belaget i ostra Vastindien oster om Puerto Rico . FN anser omradet vara ett icke-sjalvstyrande omrade . ^[
1
] Turism ar oarnas storsta inkomstkalla och oarna besoks av 350 000 turister varje ar.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

De forsta manniskorna pa oarna var arawakindianer som bosatte sig dar runt ar 100 f.Kr . Indianerna levde pa oarna anda till 1400-talet da en aggressiv stam, som kom fran Sma Antillerna lade hela arawkindianernas territorium under sig. Vissa historiker anser att bilden av de aggressiva erovrarna och de fridfulla arawakindianerna inte riktigt stammer utan att den sanna historien ar mer komplex an sa.

Brittiska Jungfruoarna upptacktes 1493 av Christofer Columbus under dennes andra resa till Nya varlden och han gav da hela omradet namnet Las Islas Once Mil Virgenes (11 000 jungfrur) efter helgonet St Ursula och hennes jungfrur .

Pa tidigt 1500-tal anlade spanjorerna en koppargruva pa Virgin Gorda. I perioder har spanjorer, engelsman, fransman , danskar och hollandare havdat att oarna tillhort dem. Omradet blev som en foljd av detta ett bra jaktomrade for pirater . Under tiden som aganderatten till oarna bestreds decimerades den ursprungliga befolkningen avsevart.

Ar 1666 annekterades nagra oar av Storbritannien och blev darmed en brittisk koloni 1672 som del av Antigua . Omradet expanderade sedan Storbritannien aven annekterat oarna Anegada och Virgin Gorda ( 1 ).

Oarna ansags vara de viktigaste ur strategiskt synpunkt, men de var ocksa viktiga ur ett ekonomiskt perspektiv. Engelsmannen inforde sockerror och slavar fran Afrika och upprattade stora plantager pa oarna. Det ekonomiska uppsvinget varade anda tills europeer hade listat ut hur man gjorde socker av sockerbetor .

1713 blev omradet kolonin Brittiska Jungfruoarna sedan aven andra oar i omradet annekterats.
1741 flyttades forvaltningen for de Brittiska Jungfruoarna fran Virgin Gorda till Tortola .
1773 blev on tillsammans med ovriga oar till det egna omradet Brittiska Jungfruoarna.
1816 inforlivades omradet i kolonin "St Christopher and Nevis and Anguilla" och administration flyttades 1825 till Saint Kitts .
1833 frigors omradet och blir del i "Leeward Islands colony".
1834 lases "Proclamation of Emancipation" (Avskaffandet av slaveriet ) for Brittiska Jungfruoarna upp i Road Town.
1917 blev omradet till Brittiska Jungfruoarna sedan USA kopt de sodra Amerikanska Jungfruoarna fran Danmark .
1960 , den 1 januari, blir omradet en egen koloni och den 18 april 1967 blir on slutligen ett eget territorium.

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Utstrackningen av Brittiska Jungfruoarna.

Brittiska Jungfruoarna ligger langst osterut i Karibiska havet och utgors av den ostra delen av ogruppen Jungfruoarna dar den vastra delen utgors av de Amerikanska Jungfruoarna . Omradet omfattar fyra oar och ett 60-tal mindre oar med en areal pa cirka 153 km². Huvudorten Road Town ligger pa huvudon Tortola. Ogruppen ligger cirka 100 km oster om Puerto Rico och cirka 1 760 km sydost om Miami . Den hogsta hojden ar Mount Sage pa Tortola med cirka 521 m o.h.

De flesta av oarna ar av vulkaniskt ursprung och de har en bergig och karg terrang . Undantaget ar on Anegada som ar en o som bestar av korall och kalksten . Runt 15 av dessa oar ar obebodda.

Omradet bestar av de fyra storre oarna:

Anegada , cirka 38 km², cirka 200 invanare
Jost Van Dyke , cirka 8 km², cirka 200 invanare
Tortola , huvudon, cirka 55 km², cirka 24 000 invanare
Virgin Gorda , cirka 21 km², cirka 3 500 invanare

samt de mindre oarna:

samt smaoarna

Little Thatch , Frenchman's Cay , Little Camanoe , Scrub Island , Marina Cay , Buck Island runt Tortola.
Little Jost Van Dyke , Green Cay , Sandy Spit och Sandy Cay' runt Jost Van Dyke.
ogruppen The Dogs med Great Dog , George Dog , West Dog och Seal Dogs , Prickly Pear och Eustatia runt Virgin Gorda.
Great Tobago och Little Tobago langre vaster om Jost Van Dyke.

Klimat och miljo [ redigera | redigera wikitext ]

Klimatet pa de Brittiska Jungfruoarna ar subtropiskt, dvs varmt och mattligt fuktigt. Oarna har ett stabilt och jamnt klimat med en dagstemperatur pa 32°C pa sommarhalvaret och runt 29 pa vinterhalvaret. Regnperioden varar fran juni till november . Den basta restiden ar under den svalare arstiden fran december till maj. Under regnperioden forekommer orkaner . Nederborden ligger pa ungefar 1 150 per ar. De manader som far den mesta nederborden ar september till november .

Administrativ indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Brittiska Jungfruoarna ar indelade i 5 "districts" ("regioner").

Transporter [ redigera | redigera wikitext ]

Genom att de Brittiska Jungfruoarna bestar av oar sa ar det lokala vagnatet tamligen begransat. Det finns ungefar 113 km vag i landet. Den storsta flygplatsen , Terrance B. Lettsome international Ariport, ar belagen pa on Beef Island och den kallas ocksa Beef Island Airport. Oarna Tortola, Virgin Gorda och Anegada har sina egna sma flygplatser. Den storsta hamnen finns i Road Town .

Demografi [ redigera | redigera wikitext ]

Man raknar med att det ar 2003 fanns runt 21 730 personer som levde pa de Brittiska Jungfruoarna. De flesta av dem (83 %) ar av afrikanskt/karibiskt ursprung. De ar attlingar till de afrikanska slavar som engelsmannen tog dit for att arbeta vid plantagerna. Man uppskattar att det finns:

83,36 % svarta

7,28 % vita*

5,38 % av blandad harkomst

3,14 % indiska

0,84 % andra