Baha'i

Fran Wikipedia
(Omdirigerad fran Baha'i )
Baha'i
Centrala gestalter
Baha'u'llah
Bab · 'Abdu'l-Baha
Heliga skrifter
Kitab-i-Aqdas · Kitab-i-Iqan
Axplock fran B:s skrifter
Forborgade Ord · Sju Dalar
Lista over Baha'u'llahs skrifter
Ovrig central litteratur
B. och Den Nya Tidsaldern
Civilisationens Fornyelse
Kallelse Till Nationerna
Anforanden I Paris
Some Answered Questions
Institutioner
Beskyddarinstitutionen
Universella Rattvisans Hus
Nationella Andliga Rad
Lokala Andliga Rad
Tillbedjans Hus
Fester och helgdagar
Dagarna i Ridvan · Naw-Ruz
Nittondedagsfesterna
Babs deklaration
Baha'u'llahs bortgang
Babs martyrskap
Babs fodelse
Baha'u'llahs fodelse
Forbundets dag
Bahais historia
Baha'is historia · Babism
Guds Saks Hander
Den Levandes Bokstaver
Baha'u'llahs Apostlar
Utmarkande personer
Shoghi Effendi
Martha Root · Tahirih
Fariborz Sahba
George Townshend
David Hofman
Ovrigt
Baha'i-kalendern
Pilgrimsfarden
Religiosa lagar
Baha'i och Kristus
Baha'i och Buddha
Baha'i och Muhammed
Religiosa symboler
Satet for Universella rattvisans hus , Haifa , Israel , det styrande organet i baha'i-tron.

Baha'i ar en varldsvid monoteistisk uppenbarelsereligion [ 1 ] av sydvastasiatiskt ursprung, [ 2 ] [ 3 ] grundad av persern Baha'u'llah i Bagdad 1863 som en direkt fortsattning pa och utveckling av profeten Babs (1819?1850) mission. [ 4 ] [ 5 ]

Tron har enligt egen utsago omkring 6?7 miljoner vuxna anhangare av olika nationaliteter, kulturella, sprakliga och sociala bakgrunder. [ 6 ] Antalet baha'ier ar narmare 10 miljoner om man som i manga andra religioner raknar med alla omyndiga barn. [ 7 ]

Ordet baha ( arabiska : ???? ) ar ett substantiv som betyder prakt , stralglans , harlighet . Bokstaven i pa slutet ar adjektivbildande vilket innebar att ordet baha'i avser en person som foljer Baha , det vill saga en baha'i-troende . [ 6 ] Den viktigaste baha'i-litteraturen ar oversatt till 800 sprak. [ 8 ] [ 9 ]

Uttal [ redigera | redigera wikitext ]

Baha'i bor uttalas med tre stavelser, tydligt h och med langa a:n och i:n pa slutet; ba-haa-ii. I vastvarlden, inklusive Skandinavien, ar uttalet "bahajj" vanligt. [ 10 ] [ 11 ] [ 12 ] Baha'i-tron finns i drygt 220 nationer och provinser. [ 13 ]

Bakgrund och allman beskrivning [ redigera | redigera wikitext ]

Baha'i utvecklades ur den djupt samhallskritiska babi-tron i det shiamuslimska Iran i mitten av 1800-talet. Babi-tron forbjods i Iran och darefter i det muslimska Osmanska riket och babi-sektens grundare Bab arkebuserades 1850. Efter honom framtradde Mirza Husayn Ali Nuri (1817 - 1892), [ 14 ] [ 15 ] [ 16 ] kand som Baha'u'llah . [ 17 ] Denne slog in pa en utpraglad pacifistisk vag och menade att manskligheten snart skulle vara mogen att utveckla en pacifistisk varldsstat med rattvisa, valfard, utbildning och andlighet som hornpelare, dar alla pa planeten ar samarbetande medborgare. [ 18 ] Namnet baha'i borjade saledes att anvandas under 1860-talet om den stora majoritet av babierna som foljde Baha'u'llah, vilken ofta helt kort benamndes Baha. [ 4 ] [ 5 ]

Budbarare efter budbarare utvecklar Guds religion [ redigera | redigera wikitext ]

Baha'i-tron ar en religion, men ocksa en samhallslara innehallande en plan som andra kanske skulle kalla utopi . [ 19 ] Bab och Baha'u'llah larde att all "sann religion" kommer fran en och samma andliga kalla -- Gud. Allt eftersom manniskoslaktet mognat har Gud lart oss mer och mer. Genom historien har Gud ibland valt att sanda en budarare till en sarskilt utsatt region. Andra ganger har budbararen givits en universell position, som Jesus tillhorande en stor monoteistisk minoritet i ett jattelikt imperium. Guds avsikt var att en forandrad och karleksfullare andlighet skulle spridas genom detta imperium. Baha'iernas tro pa Jesus skiljer sig fran de kristnas. Budskapet i Nya Testamentet -- i den utstrackning detta ar historisk korrekt -- ar det gudomliga manifesterat. Det kyrkofader och teologer kom fram till senare ar inte en manifestation av gudomlighet. Jesus har en sarskild stallning bland budbararna, sa aven Baha'u'llah -- den forste budbararen som uppenbarar sambandet mellan religionerna och deras profeter. Baha'u'llah var dessutom verksam i gryningen av kommunikationsaldern, medan bland annat judar, buddhister, hinduer, kristna och muslimer inte hade tillgang till tryckerier, telegrafi, radio, telefoni, flyg eller TV under deras respektive religions begynnelse.

Gud undervisar saledes manskligheten genom en serie budbarare, vilka manifesterar det gudomliga. Genom denna serie av progressiv uppenbarelse har den manskliga civilisationen utvecklats, aven om det ibland gatt snett. Guds manifestationer inkluderar, enligt baha'i-tron, Adam , Noa , Abraham , Krishna , Zoroaster , Moses , Buddha , Jesus , Muhammed och Bab . [ 20 ] Den senaste gudsmanifestationen ar Baha'u'llah (1817-1892), som gav nya andliga och sociala laror for var moderna tid, som han forutsag skulle bli den varldsomspannande samfardselns era.

"Guds sak": andligt varldssamfund och fred [ redigera | redigera wikitext ]

I denna kommunikationernas tidsalder ar det, enligt Baha'u'llah, dags for manskligheten att upptacka och erkanna sin enhet, for att astadkomma enandet av hela manskligheten i en global stat, ett gudomligt inspirerat varldsfederativt system som styr over en planet befriad fran krigets forbannelse och dar makten ar rattvisans tjanare. [ 21 ] Denna nya varldsordning, detta stora mal, brukar aven benamnas Guds sak bland baha'ierna. Den kan inte astadkommas vare sig av politiker eller militarer eller praster, utan genom en allman hojning av det andliga tillstandet hos varldens manniskor.

Sann religion, menar Baha'u'llah, foradlar individerna och befattar sig med evigheten och fragor som samhorighet, tillhorighet och enighet. Politiken inriktar sig pa de yttre omstandigheternas varld, dess losningar praglas av kortsiktighet och profilering genom splittring ar dess enda mojlighet att overleva Med den andligt-administrativa plan Baha'u'llah uppenbarade som framsta redskap, har Gud satt igang historiska krafter som ska bryta ned fordomar och traditionella barriarer som religiosa, sociala, politiska, ekonomiska, konsberoende, etniska och nationalistiska fordomar. [ 22 ] Medlen ar undervisning, etablerandet av nya institutioner (en gudomligt inspirerad administration), och att allt fler manniskor bistar de baha'i-troende i denna "andliga globaliseringsprocess".

Malet ar en fredlig och rattvis varld ? en global civilisation dar en ny typ av gemensamma organ utvecklats motsvarande varldsparlament, varldsregering, varldsdomstol och varldsomspannande myndigheter. [ 23 ] Samtidigt ska kraften i mansklighetens och de forenade kulturernas mangfald utnyttjas, sa det ar ingen konformistisk, centralstyrd teokrati som ska byggas. I forlangningen kommer manniskan, genom andligt-vetenskapliga losningar pa olika utmaningar, att skapa ett paradis pa jorden, forenad i sin andliga stravan, en civilisation av storsta harmoni och fullandning, en varld som aterspeglar Guds egenskaper. [ 24 ] [ 25 ] [ 26 ] [ 27 ] [ 28 ] [ 29 ] [ 30 ] Baha'i ar i denna mening en konkret utopi eftersom anhangarna forvantas ta pa sig uppgiften att under de narmaste seklen utveckla och anvanda de verktyg som behovs for att realisera andamalet.

Laran ar egentligen inte eskatologisk eftersom den av Baha'u'llah och 'Abdu'l-Baha beskrivna enade planeten med en hogt utvecklad andlig mansklighet inte ar historiens slut . Baha'u'llahs uppenbarelse stracker sig inte mer an 1000 ar framat, da det forvantas komma ett nytt sandebud fran Gud. [ 31 ]

Efter doden: ododlig sjal pa resa mot Gud [ redigera | redigera wikitext ]

Baha'i-tron ar ocksa en lara for individen, om att manniskan har en dodlig kropp och en ododlig sjal som standigt soker sig mot Gud. [ 32 ] Vid kroppens dod frigors manniskans sjal, och "fods" en andra gang, och till ett tillstand bortom dimensionerna som vi inte kan forestalla oss. Gud ar ett oandligt upphojt vasen, men aven manniskans sjal ar upphojd, ett mysterium vars belagenhet ar okand. Begreppen himmel och helvete ar enbart symboler i baha'i-tron, och ar ingenting som verkligen existerar. Enligt Baha'u'llah finns det manga "varldar" som vara sjalar skall passera pa resan mot Gud. Ansvaret for var sjals framatskridande och utveckling vilar pa vara egna axlar i detta liv, men nar den frigjorts vid kroppens fysiska dod ar sjalen helt beroende av Guds barmhartighet och bonerna fran vara anhoriga och vanner. "Helvetet" for den sjal som skadats av att manniskan under jordelivet medvetet varit ond bestar i att berovas Guds barmhartighet och lyckan att umgas med andra sjalar. En sadan sjal faller med tiden till existensens lagsta grader, vilket nastan, men aldrig nagonsin helt, ar andlig utplaning. [ 33 ] Sjalens status paverkas inte av att en manniska uppfor sig illa pa grund av kroppslig opasslighet och sjukdom. Exempelvis skadar inte elakhet som beror pa sinnessjukdom sjalen, inte heller oformaga att tillampa sjalva religionen for den som ar drabbad av svara kroppsliga smartor. Baha'u'llah brukade likna det vid att solen lyser och ar lika stark aven om molnen skymmer solen. Sjukdomar ar som moln.

Baha'i-trons spridning fran Iran till varlden [ redigera | redigera wikitext ]

Baha’i-tron spreds till Brittiska Indien fran 1870-talet. [ 34 ] I Europa och Nordamerika introducerades tron under Baha'u'llahs son 'Abdu'l-Bahas ledarskap [ 35 ] och till resten av varlden under dottersonen Shoghi Effendis Beskyddarskap 1921 ? 1957. [ 36 ] Religionen har flest anhangare i Indien, USA, Iran, Vietnam och Kenya, samt okar mest i Oceanien (i o-nationer som Nauru, Tonga, Tuvalu och Kiribati) och i Afrika. [ 37 ] Ett genomgaende monster som framgar av statistiken ar att baha'i-tron har storst framgangar i regioner dar etniciteten ar blandad och religionsfragor inte ar konfliktladdade. Det ar inte ovanligt att par med olika etnisk och religios bakgrund byter tro till baha'i nar de gifter sig. [ kalla behovs ]

Baha'u'llahs hemland och Baha’i-trons ursprungsland ar det shiamuslimska Iran, och baha'is direkta foregangare var babi-tron, en religion grundad av Siyyid `Ali Mu?ammad Shirazi, kand som Bab (Porten), 1844. Dennes direkta foregangare var shaykhierna, Shaykh Ahmad (1753?1826) och Siyyid Kazim (1793?1843), och redan dessa hade forklarats uteslutna ur islam av religiosa domstolar. [ 38 ] Forfoljelse paborjades redan en tid efter att Bab genom sina larjungar under andra halften av 1840-talet borjat sprida sitt budskap. Prasterskapet i Iran varken accepterade nagon profet efter Muhammed eller att deras muslimska landsman borjade konvertera. [ 38 ] En egyptisk domstol fastslog pa 1930-talet att baha'i inte ar en del av islam utan en sjalvstandig religion med egna heliga texter, traditioner och satt att se pa manniskan och Gud. [ 39 ] [ 40 ] Den unga tron vordar kristendomen, islam, judendomen och andra stora religioner och deras profeter, men anser att Baha'u'llah ar den viktigaste av alla dessa eftersom han vander sig till hela manskligheten. Baha'u'llah har hos de baha'i-troende status som uppenbarare av Guds budskap till den moderna manniskan, och han anses dessutom vara forebadad i samtliga varldens religioners heliga skrifter. [ 41 ] Religionen har sitt huvudsate i Haifa i Israel eftersom Baha’u’llah i augusti 1868 deporterades till omradet av de osmanska myndigheterna.

Enhetens och varldsmedborgarskapets religion [ redigera | redigera wikitext ]

Baha'i-templet i Kampala , Uganda .

Baha’i-tron trycker starkt pa endrakt, rattvisa, utbildning, jamstalldhet och samforstand. Huvudprincipen i Baha'u'llahs lara ar "mansklighetens enhet och helhet". Enheten mellan manniskorna, i betydelsen nara slaktskap, finns redan inlagd i skapelsen, aven om de flesta inte ser den. Nar manskligheten upptacker likheten, enheten, uppstar kanslor av samhorighet och forstaelse, och darefter full enighet om att skapa ett pacifistiskt varldssamhalle. Baha'i-trons avsikt ar att forena hela varlden i en gemensam tro och skapa en global civilisation pa andliga grunder, och de troende arbetar redan pa att lagga fast det grundlaggande monstret for Baha'u'llahs varldsordning. Baha'ierna arbetar for att fa fler troende, men eftersom det knappast gar att fa hela manskligheten att bli baha'ier forsoker man ocksa undervisa om enheten och soker samarbete med religioner och organisationer med liknande uppfattningar. [ 42 ] Anhangarnas arbete sker enligt femarsplaner och den storsta tyngdpunkten laggs for narvarande vid att utoka antalet befintliga lokala samfund i varje land och att vidareutveckla de samfund som finns genom olika insatser: studiecirklar, barnklasser, juniorklasser, andaktsmoten vid sidan av obligatoriska aktiviteter som att delta i val m.m. [ 43 ]

Baha'i-templet i Panama .

Baha'i betonar det gemensamma mellan religionerna, religionsgrundarnas budskap och mellan varje manniska. Nar Baha'u'llah och hans efterfoljare sager att varldens religioner ar en , menar de inte att de olika religiosa trossatserna och organisationerna ar desamma. De menar att all religion som predikar karlek, medmansklighet och fred har en och samma andliga kalla (Gud) [ 44 ] . Alla Guds budbarare har successivt avslojat glimtar av Guds religion, anpassade till mansklighetens mognadsniva och till forhallandena under den aktuella tidsperioden. Tillsammans ar varldens stora religioner ett uttryck for en enda pagaende gudomlig plan, en oforanderlig tro, evig i det forgangna och evig i framtiden. [ 45 ] Det har aven uttryckts som att olika religioner ar skilda klassrum i en skola som gradvis byggs ut nar ny undervisning tillkommer, eller som en bok om manniskans gudstro som skrivits i artusenden och dar de olika kapitlen verkar vara ganska olika men dar kallan ar en och densamma: Gud. [ 46 ] En orsak ar att aldre religioner har sjunkit ned i vidskeplighet, med ceremonier, tolkningar och dogmer som inte langre stammer overens med den sanna undervisning deras respektive budbarare en gang levererade. [ 47 ] Dagens tolkningar i aldre religioner ar dessutom i disharmoni med de vetenskapliga upptackter som gjorts, och religion och vetenskap ar tva verktyg som Gud gett manniskan for att se sanningen. Religion och vetenskap maste enligt baha'i-tron ga hand i hand, vara i balans. [ 48 ]

Baha'u'llah skriver att ett uns av Guds skonhet och ljus finns djupt inom varje manniska pa jorden, eftersom han har inpraglat sin avbild pa henne och tant sitt ljus inom henne. [ 49 ] Genom att anvanda sig av religionsgrundare ? eller gudsmanifestationer som Moses, Buddha, Jesus, Muhammed, Baha'u'llah m.fl. kallas bland de baha'i-troende ? kan Gud ge manskligheten budskap relevanta for den tid de lever i och den plats de befinner sig pa. Nar detta hander grundas i regel en ny varldsreligion men i allmanhet aven en civilisation. [ 50 ] Enligt Baha'u'llah finns en princip om uppgang och fall, om var, sommar, host, vinter och en ny var i allt, aven nar det galler mansklighetens andliga hangivenhet och samhallsutveckling. Baha'u'llah skriver att samhallet ar nodvandigt for manniskan och paverkar hennes inre pa samma satt som jorden paverkar ett fro. Manniskan ar froet, samhallet ar jorden som tillhandahaller som den nodvandiga omgivningen for tillvaxt. Den Sol som lyser pa manniskornas sjalar och tillfor nytt andligt liv ar religionen. Religionen kan och har sparat ur, eller utnyttjats, for att tillfoga skada, men varje ny varldsreligion har trots allt efterlamnat den manskliga civilisationen mycket mera framskriden an den var innan. [ 51 ] Idag befinner vi oss i en andlig vinter. De stora monoteistiska religionerna tycks ha stelnat och forlorat sin andliga kraft. Motsattningarna ar stora och planeten och skapelsen skadad pa grund av att manniskor i sin jakt pa materiell lycka har hemfallit till rovdrift i stallet for att halla sig inom de mattlighetens granser som Gud, enligt Baha'u'llah, har anbefallt. [ 52 ] Men kommunikationerna ar a andra sidan sa utvecklade att ett budskap kan na alla manniskor i princip samtidigt, och varje manniska har mojlighet att meddela sig med vilken annan manniska som helst pa jorden. Varlden var darfor i behov av en gudsmanifestation och religionsgrundare i borjan av denna kommunikationsalder, en profet som for forsta gangen talade till hela manniskoslaktet. De baha'i-troende anser att denna talesman for Gud ar Baha'u'llah, som hade sin mest verksamma period mellan 1852 och 1892. [ 53 ]

Baha'i-templet i Sydney , Australien .

Baha'i-rorelsen har som huvudmal att jordens nationer ska inse att de maste underordna sig ett demokratiskt, rattvist och langsiktigt hallbart varldssamhalle byggt pa religios och vetenskaplig grund. [ 54 ] Redan fran borjan argumenterade Baha'u'llah for allman nedrustning ? han gjorde det aren 1864 - 1868 genom en stor mangd brev som oversattes och sandes till kungar, presidenter och religiosa ledare varlden over, och uppmanade dem att vara "rattvisa och vaksamma, bilagga sina motsattningar och reducera sina vapenarsenaler". [ 55 ] Baha'u'llah betonade aven nodvandigheten av aterkommande fredskonferenser dar ledarna fran varje land traffas for att komma overens om en total nedrustning och ett nara samarbete for att losa planetens alla problem. Han understrok sarskilt betydelsen av att stormakterna kommer overens. [ 56 ] Baha'u'llah var redan fran borjan pa det klara med att overgangen fran en materialistisk och nationalistisk varld till ett andligt upplyst samhalle ar en process som kan komma att bli mycket svar. Om manskligheten drojer med omdaningen "ska svara provningar ansatta manniskorna fran alla hall". [ 57 ] David Hofman skriver: "Perioden ar smartsam och orolig for att vi, likt de flesta unga manniskor som narmar sig mogenhet, haller oss till ungdomens passioner och fordomar, bekymmersloshet och bristande ansvar, nar sjalens alla krafter trycker pa for att uppna sin ftilla arvedel. Var syn pa historien blir da att den ar en naturlig tillvaxtprocess som syftar till att fora manniskan, individen och samhallet till mogenhet (...) Ur kaoset och forstorelsen trader det manskliga samhallets slutliga form sakta och smartfullt fram. Manskligheten blir myndig." [ 58 ]

'Abdu'l-Baha, son till Baha'u'llah, adlas av engelsmannen for sina humanitara insatser for befolkningen i norra Palestina under Forsta varldskriget.

Demografi och utbredning [ redigera | redigera wikitext ]

Baha'i-templet i Wilmette utanfor Chicago i USA.

Religionen ar i antal lander raknat, den nast mest spridda religionen i varlden efter kristendomen . [ 59 ] Tron ar etablerad i mer an 230 olika lander och territorier over hela varlden, och trons heliga skrifter ar oversatta till over 800 sprak. [ 60 ] Baha'ierna kommer fran over 2 100 etniska grupper och ar totalt omkring 6 miljoner?7 miljoner i antal. [ 61 ] [ 62 ] I Sverige finns knappt 1 000 baha'itroende. [ 63 ] [ 64 ] [ 65 ] [ 66 ]

De flesta baha'ierna finns i Indien (1,8 miljoner), USA (0,8 miljoner), ursprungslandet Iran (470 000), Vietnam (360 000), Kenya (310 000), Bolivia (270 000) och Sydafrika (260 000). Flest baha'ier i forhallande till folkmangden finns framfor allt i de sma olander i Stilla Havet samt i andra lander som haft en kraftig invandring av manniskor med olika religios bakgrund: Nauru (10 %), Tonga (6,1 %), Tuvalu (5,9 %), Kiribati (4,7 %), Tokelau Islands (4,4 %), Kokosoarna (3,8 %), Bolivia (3,3 %), Falklandsoarna (3,0 %), Vanuatu (3,0 %), Belize (2,8 %), Samoa (2,5 %), Guyana (2,2 %), Forenade Arabemiraten (2,0 %). [ 67 ]

Baha'i-tron har bara en huvudinriktning. Vid den kris som uppstod nar trons "beskyddare" Shoghi Effendi hastigt avled 1957 utan att ha utsett nagon eftertradare och utan att det tankta Universella rattvisans hus etablerats, tillsatte gruppen Guds saks hander en styrgrupp pa nio personer som benamndes Sakens vaktare eller helt kort Vaktarna . Bland dessa vaktare fanns Charles Mason Remey som 87 ar gammal 1960 gjorde ansprak pa att vara Shoghi Effendis eftertradare som trons beskyddare. [ 68 ] Det ar oklart om Remey, arkitekten som skapat flera av trons tempel, sa kallade Tillbedjans hus , drevs av oro for baha'i-trons framtid eller av maktbegar. Hans ansprak ledde emellertid till en konflikt med Shoghi Effendis anka, Ruhiyyih Khanum , som han inte kunde vinna. [ 69 ] Remey och ett hundratal anhangare forlorade sitt medlemskap i baha'i-samfundet. [ 70 ] I ovrigt har, nastan enbart i USA, nagra fa organisationer som opponerar sig mot "Haifa-baha'ierna", kommit och gatt. Eftersom opponenterna utgor mindre an en promille i forhallande till det internationella baha'i-samfundet finns det bara en huvudinriktning. [ 71 ] [ 72 ]

Baha'i-tron blir ofta uppmarksammad som eller anklagad for att vara FN :s religion. Med detta avses inte att det bland de tjansteman som arbetar for FN skulle finnas fler baha'i-troende an normalt, utan att baha'i-tron och FN har manga gemensamma mal och att FN finner baha'i-samfundet ar latt att samarbeta och komma overens med. [ 73 ] [ 74 ] Baha'i International Community har kontor och representanter vid FN i New York, Geneve, och Bryssel, vid EU, samt vid FN:s regionala kommissioner i Addis Abeba, Bangkok, Nairobi, Rom, Santiago och Wien. Internationella Baha'i-samfundet har dessutom som organisation konsultativ status hos ECOSOC , Unicef och andra FN-organ, och ett mycket nara samarbete med WHO och UNEP . [ 75 ]

Bahai i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

21-26 juli 1953 holls den tredje interkontinentala konferensen for spridandet av baha'i-tron i Europa . I denna deltog 377 troende fran over 30 lander i moten som holls pa Medborgarhuset ( Sodermalm , Stockholm ). Pa det oppna motet i Stockholms konserthus deltog narmare 700 personer. I slutet av konferensen mottog man brev fran kung Gustaf VI Adolf med tack for att han erhallit ett exemplar av jubileumsboken fran konferensen.

Baha'i-tron har relativt liten spridning i Sverige (Jokkmokk och Kiruna som lyder under Norge i baha'i-sammanhang). I slutet av ar 168 B.E., dvs 20 mars 2012, fanns 907 baha'i-troende fran 21 ar och uppat som skrivit pa medlemsforklaringen i Sverige. Det var en okning med 12 personer jamfort med ar 167 B.E. och med 90 personer sett over en tioarsperiod. Tron var starkast i Sverige i borjan av 1970-talet, da antalet vuxna medlemmar var over 1.200 personer. Det fanns 108 kommuner med baha'ier i Sverige ar 168 B.E. och 22 av dessa hade minst nio vuxna medlemmar och uppfyllde darmed villkoren for att fa bilda lokala andliga rad. Ungdoms-, junior- och barnverksamheten omfattar drygt 500 personer, varav en tredjedel har minst en baha'i-troende foralder. [ 76 ] I Storstockholm har ett sa kallat kluster , Svenska Baha'i-samfundet, bildats, en storleks- och kunskapsmassigt starkare organisation som utvecklas pa lokal niva.

BIDAS [ 77 ] ar ett organ under Svenska baha'i-samfundet som arbetar med Internationella utvecklingsprojekt i samarbete med lokala organisationer.

Tva utvecklingsprojekt har samfinansierats av Forum Syd / Sida och Svenska baha'i-samfundet, ett i Indien och ett i Bolivia. Verksamheten i Sverige erhaller inte statsbidrag fran Myndigheten for stod till trossamfund . [ 78 ] Baha'i har en representant i Sveriges interreligiosa rad . [ 79 ]

Tro [ redigera | redigera wikitext ]

Den allmant vedertagna kalligrafiska symbolen for baha'i. Den oversta vagrata linjen representerar Gud och Himlen. Den nedersta vagrata linjen representerar manskligheten. Den mittersta vagrata linjen symboliserar Guds Uppenbarare som formedlar Guds ord till manskligheten. De tva femuddiga stjarnorna star for baha'i-trons profeter Bab och Baha`u`llah.

Guds enhet [ redigera | redigera wikitext ]

Baha'ier tar liksom muslimer och judar avstand fran kristendomens tes om treenigheten ( Fadern , Sonen och Den Helige Ande ). Gud ar en , och sa stor att manniskan, med sitt begransade intellekt och annu bara mattligt utvecklade andliga formagor, inte kan omfatta honom med sitt forstand. Baha'ier ser Gud som det enda verkliga i den andliga sfaren ? inte ens himlen ska tolkas som en verklig, helig plats, utan som en symbol for innerlig samvaro med Gud. Sjalens mal ar en sa intim samvaro att den till slut ingar i en andlig enhet med Gud ? en tankegang som aven finns i den sufism som baha'i har en del av sina rotter i. [ 80 ] Samtidigt som baha'ierna avvisar treenighet accepterar de att Jesus beskriver sig som "sonen" till Fadern i himmelriket. [ 81 ] [ 82 ]

Baha'i-center i Bangalore i Indien.
Baha'u'llah pacificerade och reformerade kraftigt babitron och fran slutet av 1860-talet hette religionen baha'i. Merparten av babierna foljde Baha'u'llah, men en liten minoritet foljde Baha'u'llahs halvbror Mirza Ya?ya Nuri (Subh-i-Azal) och kom att kallas azalis.

Baha'ier tror pa en enda, oforganglig Gud , skaparen av alla ting; alla varelser och krafter i universum. Guds existens tros vara evig; utan borjan eller slut, och beskrivs som en personlig Gud, kallan till alla uppenbarelser , allvetande, allestades narvarande och allsmaktig. Gud uttrycker sin vilja pa manga satt men framfor allt genom de manniskor han utser till uppenbarare av sitt budskap och darmed aven till religionsgrundare. I baha'i-terminologin kallas en sadan manniska for gudsmanifestation , ett begrepp som nagorlunda motsvarar profet, sandebud, budbarare, Guds son, osv. i andra religioner.

Enligt baha'i-tron kan manniskan kanna och alska Gud genom bon , samt genom daglig lasning av heliga skrifter och begrundande av textstycket. Inget hindrar den baha'i-troende att lasa Bibeln, Koranen eller andra skrifter som uppenbarats av tidigare gudsmanifestationer. Baha'i-tron ar kanske den enda religionen som erkanner nastan alla andra storre religioner och deras heliga skrifter som sanna, legitima och fullvardiga. [ 83 ]

Religionens enhet [ redigera | redigera wikitext ]

Baha'u'llah betraktar varldsreligionerna som i grunden samstammiga, men de har formedlats till manskligheten i olika tidsaldrar med uppskattningsvis 500 ? 700 ar mellan varje manifestation av det gudomliga. I den genomgang som Shoghi Effendi gor utifran Baha'u'llahs skrifter i boken God Passes By omnamns endast de historiskt kanda grundarna av uppenbarelsereligioner: Moses (judendom), Zoroaster (zoroastrism), Jesus (kristendom), Muhammed (islam), Bab (babism), samt Baha'u'llah (baha'i). [ 84 ] I sina skrifter namner inte Baha'u'llah Buddha , Shiva , Krishna , Amida , Konfucius , Lao Zi , Mahavira eller andra, liknande stora ostasiatiska tankare inom det religionsfilosofiska spektrumet. Fokus ar istallet pa religionsgrundarna av de abrahimitiska religionerna och zoroastrismen. Hans son 'Abdu'l-Baha lade till Buddha och Krishna som verkliga gudsmanifestationer. [ 85 ] Dessa, och orakneliga tidigare profeter som fallit glomska, har enligt baha'i-tron inte startat helt olika religioner utan formedlat successivt utvidgade kunskaper till manskligheten som ett led i evolutionen av sann religion som kommer fran en och samma kalla . [ 86 ] Om man skalar av religionerna alla felaktigheter som medvetet eller omedvetet lagts till av profeten sjalv, av manniskor som levde artionden eller sekel efter profeten, nar de heliga skrifterna formedlades muntligt eller kopierades for hand, ar slutsatsen, enligt baha'i, att det bara finns en religion ? Guds religion . [ 87 ] 'Abdu'l-Baha sade under ett besok i Paris, nar han skulle traffa ledarna fran en rad olika sekter, att det inte ar givet att en kristen eller en baha'i-troende ligger battre till hos Gud efter doden, an vad en buddhist eller muslim gor. [ 88 ]

Det ar inte ar mojligt att fodas in i baha'i- tron, vilket ar fallet i vissa andra religioner. Aven om foraldrarna ar baha'i-troende forutsatts den unge studera olika trosriktningar och sjalv komma fram till sin tro. Baha'i blir man genom att som vuxen underteckna en forklaring dar man erkanner Baha'u'llah som den nuvarande religionsordningens budbarare fran Gud. [ 89 ] Det langsiktiga malet for varldens baha'ier ar en vetenskapligt , ekonomiskt , andligt och kulturellt hogstaende varldscivilisation, som ger manniskorna optimala mojligheter att utvecklas. Malsattningen for individen ar att utveckla de sjalsliga formagorna sa langt som mojligt under jordelivet, och dessutom under sjalens fortsatta narmande till Gud efter kroppens dod. [ 90 ] [ 91 ]

Mansklighetens enhet [ redigera | redigera wikitext ]

Man betonar att alla manniskor hor ihop, de ar "loven pa Guds trad" och nagot andra trad for "otrogna" finns inte. Manskligheten ar en; man forestaller sig att en varldsomspannande medvetenhet om mansklighetens enhet kan utvecklas till en kansla av samhorighet, darefter samforstand, enighet och slutligen att manskligheten skakar av sig nationalismen pa samma satt som man skakat av sig stammentaliteten, och tar ett gemensamt beslut att skapa ett varldssamhalle. Detta varldssamhalle praglas av " enhet i mangfald " (pa engelska " oneness in diversity "), vilket betyder harmonisk endrakt mellan manniskorna med full frihet for kultur- och asiktsmangfald. Detta utgor enligt baha'i-tron inte innebar nagon motsattning om sann religion och sann vetenskap laggs till grund for nasta steg i civilisationen. " All sann religion har samma andliga kalla ? en god och karleksfull Gud ", heter det i nagra baha'i-boner. Om vetenskap, och vetenskap i harmoni med Gud, har Baha'u'llah skrivit att " vadhelst som leder till minskandet av okunnighet och okandet av kunskap har varit, och kommer alltid att forbli godkant, infor skapelsens Herre ." [ 92 ] Det finns saledes en progressivitet i baha'i-tron i det att den forklarar att slutmalet universalitet vad galler manniskans andliga forstaelse och planetens styrelseskick med evolutionar religion formedlade av serie manifestationer av den gudomliga viljan som medel. Framtidssamhallet brukar benamnas enhet i mangfald , vilket betyder ett varldssamhalle i harmonisk endrakt som tillater, uppmuntrar och hamtar styrka ur mansklighetens kultur- och asiktsmangfald . Mansklighetens enhet syftar pa endrakt och inte pa konformitet. Mangfalden skall tas tillvara. Olika manniskor har skilda formagor och anlag som det ar viktigt att utveckla och ta tillvara, nagot som inte sker idag eftersom manga begavningar inte ens far en grundlaggande utbildning om de bor i "fel" del av varlden. [ 93 ] [ 94 ]

Centralt … ar Baha'u'llahs tanke att manskligheten ska ses som en organism. Han sager vidare: "Jorden ar endast ett land och manskligheten dess invanare." Ett sadant uttalande kan inledningsvis tyckas harmlost, nar det i sjalva verket ar oerhort radikalt, darfor att det fordrar en identitetsforskjutning mot varldsmedborgarskap , en forskjutning dar den nationella identiteten underordnas ett globalt tankande och en global identitet, dar manskligheten blir redo att frigora sig fran nationella egenintressen for att i forsta hand se till manskligheten som en helhet. ?

[ 95 ]


Den globala tanken har lite att gora med dagens globalisering , dar transaktioner, produktionsfloden och informationsteknologi har intagit planeten, medan de vanliga manniskorna inte alls har hunnit med utan i princip hamnat utanfor processen och reagerat genom att bygga murar och skapa alltfler nya nationer. Baha'i-trons varldsfederation utgar ifran att manniskan ar den viktigaste pusselbiten i det varldssamhalle som ska byggas. Manniskor, karlek, frihet fran krig, orattvisor och motsattningar, utbildning, jamstalldhet, insatser for miljon och mot klimatforandringar ar patagliga byggstenar. Valutafloden, aktiekurser samt programsprak och script ar mojligen verktyg, men de har i sig inte nagra bestaende varden och saknar ensamma den substans som kravs for att ena en varld dar manniskor kommer ges fullt medborgarskap med samma rattigheter och skyldigheter. Det finns inget uttalat krav pa att alla ska bli baha'i-troende, aven om det anda outtalat forutsatts. [ 96 ]

Religiosa principer och regler [ redigera | redigera wikitext ]

'Abdu'l-Baha besokte Europa och USA 1912-13 for att sprida den nya tron. Har i Paris.

Enligt baha'i gor Gud sin vilja kand for manniskorna via Gudsmanifestationer eller Guds Budbarare, som Moses , Buddha , Jesus och Muhammed , vilka anses successivt ha avslojat mer och mer av Guds planer for manskligheten. Den nuvarande religionsordningen, som kommer antas forandra varlden totalt, startades av Bab och Baha'u'llah . Varje manniska maste sjalv overtyga sig om sanningen i Babs och Baha'u'llahs budskap genom oberoende sokande efter sanningen, och da maste den enskilde frigora sig fran fordomar och vidskepelse. Baha'u'llah menar att religion och vetenskap maste vara i harmoni. Om Guds religion far vara grunden for samhallet kan varlden utvecklas till ett paradis .

Babs helgedom med terrasser och tradgardar sedda fran Karmelberget med staden Haifa nedanfor.

De forbud mot att doda, skada, stjala, ljuga, bedraga som finns i de flesta religioner betonas starkt i baha'i-skrifterna. Vad det innebar att vara baha'i har summerats i foljande punkter: [ 97 ]

  • Helhjartad och fullstandig hangivenhet till Gud
  • Tro pa att Guds senaste budskap till manskligheten har uppenbarats av Baha'u'llah [ 98 ]
  • Att vorda Kristus , Muhammed , Moses , Buddha och de ovriga profeterna/grundarna av religioner och att ha en uppriktig karleksfull hallning till deras anhangare
  • Att lara kanna Gud och att alska Gud
  • Daglig obligatorisk tillbedjan , daglig lasning av de heliga skrifterna, aktivt engagemang i samfundets arbete
  • Avskiljande; att om det behovs kunna lagga alla sjalviska och varldsliga begar at sidan
  • Obetingad lydnad for Guds bud aven om man inte forstar dem
  • Tjanande: det enda sattet att tjana Gud ar att leva sitt liv till gagn for medmanniskorna och den ovriga skapelsen, och enligt Baha'u'llah har manskligheten nu kommit sa langt att den kan gora varlden till en mycket god plats.
  • Att med gladje delge Baha'u'llahs lara och principer for samhallsbyggande till dem som ar mottagliga och onskar hora den
  • Hovlighet och vordnad
  • Avhallsamhet fran klander, forbud mot att fortala
  • Odmjukhet
  • Sannfardighet och arlighet
  • Sjalvforverkligande; att ge rikliga uttryck at sina inneboende goda anlag och avskilja sig fran de mindre goda och direkt daliga sidor som vi alla kampar med.

Baha'ier ser inte " himlen " och " helvetet " som platser, utan som symboler for den kondition sjalen befinner sig i efter den fysiska kroppens dod. Gud ar obunden av rummet, tiden och andra begransande dimensioner och kan inte sagas "bo" nagonstans, och detsamma galler vara sjalar, som ar den "gudomliga" delen av oss. Sjalen fortsatter att utvecklas efter doden, och de efterlevandes boner anses ha stor betydelse for de avlidnas sjalar och dessas resa mot Guds omedelbara narhet.

Det finns inga gudstjanster utan baha'ierna arrangerar i stallet "19-dagsfester" var nittonde dag. Dessa bestar av en religios del, en administrativ del och en social del. Baha'i-kalenderns sista manad Upphojdhet ar en fasteperiod som omfattar 19 dygn. Fastan syftar bland annat till att ateruppliva sjalen och fornya det inre, andliga livet efter det gangna aret. Darefter firas nyaret vid vardagjamningen . Aret borjar vid solnedgangen den 20 mars eftersom varje nytt dygn borjar vid solnedgangen i baha'i-tron (liksom inom islam och judendomen).

Arets storsta religiosa hogtid ar Ridvan , 21 april ? 2 maj . Den firas till aminnelse av att Baha'u'llah ar 1863 tradde fram under denna period och genom en serie tal i tradgarden Ridvan i Bagdad offentligt forkunnade att han var var tids budbarare av Guds vilja.

Larosatser [ redigera | redigera wikitext ]

Det sa kallade Lotustemplet i New Delhi i Indien invigdes den 24 december 1986 infor bland annat 8.000 baha'ier tillresta fran alla varldsdelar. Internationella baha'i-samfundet har som malsattning att inledningsvis resa ett Tillbedjans hus (eng: Houses of Worship ) pa varje kontinent och det i Bahapur i New Delhi var det sjunde och senaste i ordningen av de Tillbedjans hus som star kvar. Alla baha'i-tempel har nio ingangar ? en symbol for att manniskor av alla religioner ar valkomna att be sina boner eller lasa ur sina respektive heliga texter. Nagra baha'i-gudstjanster halls inte, men bland annat utbildnings- och sjukvardsinrattningar byggs i anslutning till templen. Baha'i-templen ar populara att gifta sig i, aven bland icke-baha'ier.

Samhallet ar idag snedvridet och materialistiskt. Alltfor manga manniskor har vare sig kunskap om sin egen andlighet eller om den grundlaggande enheten mellan alla manniskor. Det sanna systemet maste, enligt baha'i-tron, baseras pa karlek och medkansla, rattvisa, jamlikhet och moral/en vardegrund. Om religionens lampa skyms blir resultatet kaos och forvirring. [ 99 ] For att forsta baha'iernas malsattningar vad galler manskligheten och deras hogstaende framtida samhalle, kan foljande av deras grundtankar om hur universum fungerar vara till nytta: [ 100 ] [ 101 ]

  • Gud, som ar ett odelbart andligt vasen som det bara finns ett av, ar den ursprungliga skapande kalla som ar universums yttersta orsak och syfte. Gud ar nagonting langt bortom manniskans fattningsformaga. Gud ar osynlig och kan inte forkroppsliga sitt vasen och avsloja det for manniskorna. Den del av Guds vilja som beror manskligheten kan enbart formedlas av hans sandebud har pa jorden: gudsmanifestationerna . [ 102 ] [ 103 ]
  • Skapelsen ar utan borjan och slut, inte evig utan snarare sa att tid inte existerar for Skaparen, dvs. Gud.
  • Utvecklingslaran ? vetenskapens upptackt att Jorden borjade utvecklas for narmare sju miljarder ar sedan och att mansklighetens tidigaste forfader levde for omkring sex miljoner ar sedan, accepteras till fullo .
  • Det ar andliga impulser som ger upphov till nya civilisationer och kulturer
  • Religios ''uppenbarelse'' ar progressiv ? manskligheten far ny kunskap varje gang Gud anvander sig av en ny gudsmanifestation.
  • Den uppenbarelse som en specifik gudsmanifestation formedlar ar i overensstammelse med den aktuella tidens behov och mansklighetens grad av mognad vid denna tidpunkt. Baha'u'llahs uppenbarelse ar m.a.o. fraschast.
  • Gud forkroppsligar sig aldrig. Han antar aldrig mansklig gestalt och gar pa jorden. Jesus var m.a.o. inte Gud .
  • Manskligheten som helhet utvecklas kontinuerligt aven andligt , men den kan ocksa sprangvis na en hogre utvecklingsniva, och dessa processer har i grunden andliga drivkrafter.
  • Tva av Guds gavor till manskligheten ar den andliga respektive den intellektuella formagan .
  • En manniskas handlingar ger effekter bade pa samhallet och for individens egen sjal. Religionen ar inte bara ett medel for den troendes egen andliga perfektion och sjalsliga utveckling, utan erbjuder ocksa en vag att tjana andra genom att medelst olika insatser bidra till en standigt framatskridande harmonisk andlig och materiell civilisation
  • Den basta forutsattningen for en bra utveckling ar nar harmoni rader: Mellan religion och vetenskap, mellan man och kvinna, mellan manniskans materiella och andliga natur, mellan nytankande och erfarenhet, etc
  • Utbildning och alltfler manniskor som har en vardegrund (aktivt i sina liv tillampar dygder som aktsamhet, ansvar, medkansla, respekt, rattvisa, sjalvkontroll, tolerans, tro, arlighet, m.fl.) innebar att forbattringar av samhallet underlattas och att alltfler manniskors slumrande formagor och anlag kommer i dagen.

Foljande principer anvands ofta som en snabb sammanfattning av baha'i-laran. Grundsatserna harror fran sammanstallningar i bocker, skrifter, brev och annat material som harror fran Baha'u'llah, tal och skrifter av 'Abdu'l-Baha dar han strukturerade det fadern Baha'u'llah skisserat i sina otaliga bocker, brev och tafletter. 'Abdu'l-Bahas dotterson Shoghi Effendi fortsatte sedan arbetet med att strukturera laran under sin tid som Beskyddare 1921-1957, och Universella rattvisans hus har med hjalp av Internationella undervisningscentret fortsatt arbetet. Forteckningen ar inte auktoritativ, och en mangd liknande listor med 9-15 punkter finns i omlopp i bocker, studiematerial och pa webbplatser. Orsaken ar att Baha'u'llah inte lade fram en komplett plan for hur, vad och nar olika saker skulle ske. Han ses i stallet som den katalysator Gud anvande sig av for att satta igang den tidsalder som skulle leda fram till att manskligheten skapar ett paradis pa jorden. Planen tar saledes en fastare form allt eftersom, och det visar sig med tiden vilka institutioner och sociala forandringar som behovs och vad som maste forandras. De tre forsta principerna ? om enhet ? uttrycker det centrala i baha'i-tron; det ar tillstand som redan rader, inte nagot som ska forverkligas, men alla manniskor kanner inte till enheten, vilket ar en orsak till de baha'i-troendes plikt att undervisa. I ovrigt har inte principernas placering pa listan ingen betydelse nar det galler deras tyngd, och har handlar det om att komma overens om olika mal, dvs. enighet och inte enhet . [ 104 ] [ 105 ] [ 106 ]

Detalj fran Bahji, garden utanfor 'Akka dar Baha'u'llah tillbringade sina sista ar. Ornen harror fran en profetia i Jesajas bok: " Jag kallar pa ornen fran oster, fran fjarran land honom som verkstaller mitt beslut. " (Jes. 46:11)
  1. Guds enhet och odelbarhet (Gud kan inte delas in i olika personligheter eller egenskaper, treenighetstanken forkastas )
  2. Religionernas enhet (alla uppenbarelsereligioner ar i grunden overensstammande vad galler tron pa en enda, obeskrivbar, oandlig Gud och skapare men skiljer sig skarpt fran varandra nar de religiosa pa olika satt forsoker formanskliga Gud for att gora honom forstaelig; alla religioner handlar om en ofattbart upphojd och komplex andlig verklighet som manniskan endast vet ytterst lite om)
  3. Mansklighetens enhet (alla manniskor ar i grunden lika varandra oavsett om de forstar det eller ej) i mangfald (manskligheten svarar dessutom for en mangsidighet och variationsrikedom som bor skyddas och tas till vara)
  4. Rattvisa ur ett globalt perspektiv, och darmed universell jamstalldhet, jamlikhet, lika rattigheter och skyldigheter
  5. Avskaffande av alla former av fordomar
  6. Universell nedrustning och varldsfred, internationalism eller universalism
  7. Harmoni mellan religion och vetenskap
  8. Mojlighet att fritt och sjalvstandigt undersoka vad som ar sanningen (till exempel om Baha'u'llah verkligen ar var tids profet)
  9. Allman och obligatorisk utbildning i alla delar av varlden
  10. Ett universellt andrasprak som talas av alla pa jorden vid sidan av modersmalen
  11. Icke-inblandning i politik, i synnerhet partipolitik, samt lydnad for en korrekt och i laga ordning bildad regering i det land man bor i [ 107 ] [ 108 ]
  12. Avskaffande av extrem rikedom och fattigdom
  13. Internationalism eller universalism: manskligheten har nu, slutligen, de verktyg den behover for att infora varldsfred och for att skapa en hogstaende varldscivilisation i syskonskapets och karlekens anda. Andligt inspirerade losningar pa ekonomiska och ekologiska problem. Idag orsakas dessa och andra problem av anti-dygder som girighet, egennytta, ansvarsloshet, nationalism, otacksamhet, splittring, rivalitet, omattlighet, vanvordighet. Manniskans mojligheter bestar i att ersatta dessa med dess motsatser, som en vilja att dela, altruism, ansvarsfullhet, universalism, tacksamhet, enhet, samarbete, mattfullhet, vordnadsfullhet etc.

Ritualer [ redigera | redigera wikitext ]

Baha'i ar en religion med fa ritualer. Det finns inget prasterskap och inga sakrament .

  • En kort aktenskapsvers lases
  • Nagra fa begravningsregler finns
  • Farre regler galler tills vidare for baha'ierna i Europa , Amerika , Australien , sodra Afrika och ostra Asien , det vill saga i lander som har andra varderingar och traditioner an de som ar vanliga i den muslimska miljo i Mellanostern dar Baha'i-tron uppstod. Enligt Universella Rattvisans Hus ska baha’ier i Sverige och liknande lander iaktta foljande:
    • lasa ett stycke ur Baha'u'llahs skrifter (till svenska finns bland annat Sju Dalar, Baha'u'llahs Forborgade Ord , Kitab-i-Iqan (Visshetens Bok) och Axplock ur Baha'u'llahs Skrifter oversatta) tva ganger dagligen, morgon och kvall, samt reflektera (meditera) over innehallet.
    • fasta mellan soluppgangen och solnedgangen i manaden Upphojdhet ( 2 mars ? 20 mars ).
    • valja att i avskildhet lasa nagon av de obligatoriska bonerna varje dag.
    • sedan 2001 ska samtliga lagar om meditation och bon tillampas i vast, vilket inkluderar upprepandet av Allah-u-Abha ( Gud, den Allstralande eller Gud, den Mest Harlige ) 95 ganger varje dag, exempelvis med hjalp av ett radband .

Pa sikt ska emellertid alla regler i Baha'u'llahs Kitab-i-Aqdas inforas i hela varlden


Organisation [ redigera | redigera wikitext ]

Skiss over den organisatoriska uppbyggnaden, med valda organ till vanster och stodjande institutioner till hoger. Nagot som tillkommit under senare ar ar att de lokala samfunden bildar s.k. kluster om de vuxit sig tillrackligt starka.

Det Internationella baha'i-samfundet ar en varldsomfattande rorelse, en sammanslutning av manniskor av olika etnicitet, nationalitet, kultur, religios och social bakgrund, som sjalva sager sig verka for fred, samarbete och harmoni mellan alla jordens folk. Sedan 1963 leds religionen av Universella Rattvisans Hus ( Universal House of Justice ) som har sitt varldscentra pa Karmelberget i Haifa i Israel . Baha'u'llah har i sin lagbok Kitab-i-Aqdas foreskrivit att nio man ska valjas som medlemmar av Universella Rattvisans Hus, och det sker vart femte ar. Varfor kvinnor inte far valjas till just Universella Rattvisans Hus ar inte explicit forklarat i nagon av baha'i-trons heliga bocker. Kvinnor kan dock valjas in i alla andra internationella baha'i-organ, inklusive de for trons utveckling sa betydelsefulla undervisnings- och radgivarorganen, och aven i de nationella andliga rad och lokala andliga rad som leder de nationella respektive lokala baha'i-samfunden. Pa varje kontinent finns (an sa lange) ett tempel med nio ingangar, " tillbedjans hus ", uppmarksammade av omvarlden inte minst for deras ovanliga, futuristiska design.

Den organisation som baha'ierna bygger ska inte ses som fullt demokratisk till sin natur, det medger baha'ierna sjalva. [ 109 ] En sann demokrati kraver att all makt utgar fran folket, som bor ha mojlighet att granska och valja mellan olika kandidater eller partier. Universella rattvisans hus valjs inte av alla baha'i-troende, utan endast av de baha'ier som sitter i de nationella andliga raden for de olika landerna. Inga valkampanjer far bedrivas infor valen. Och i framtiden ska ett internationellt parlament besta av varje lands mest bildade och respekterade personer, utsedda av varje lands parlament eller regering. Idag ar medlemmarna i Universella rattvisans hus inte ansvariga for dem de representerar: varldens baha'ier. De ska i stallet i en anda av bon folja sitt samvete och opartiskt vaga fordelar mot nackdelar, overtygade om att Gud vagleder dem under motet och konsultationerna. [ 110 ]

Det internationella undervisningscentret ar ett centralt placerat och oerhort betydelsefullt organ eftersom det inte bara leder baha'i-trons utbildningsverksamhet, och darmed i princip hela verksamheten, utan aven ar baha'i-trons underrattelsetjanst. Det samlar in stora mangder information fran hela varlden om framst de egna medlemmarna for att overvaka "Guds Tros sakerhet" och sakra skyddet av tron och "Guds sak". Det undersoker med hjalp av de kontinentala radgivarna och deras hjalprad allt begynnande s.k. forbundsbryteri och tar stallning till om eventuella overtradare bor uteslutas ur tron och overlamnar sadana forslag till Universella rattvisans hus for beslut. Det arbetar for att starka de troende i att motsta paverkan fran opposition, inte bara fran omvarlden utan aven fran medtroende med kritisk laggning, och rycker ut for att bista nationella och lokala andliga rad att "losa olika situationer". Det internationella undervisningscentret bestar av nio medlemmar, med titeln Internationella radgivare. [ 111 ]

Den heligaste platsen, Qiblih dit man vander sig vid daglig obligatorisk bon ligger dar "Baha" eller "Ljuset" for narvarande befinner sig, det vill saga dar Gudsmanifestationen Baha'u'llah ligger begravd: Bahji nara den fore detta fangelsestaden Akko vid Medelhavskusten i norra Israel .

Baha'i finns representerad i nastan alla lander pa jorden. Nationella andliga rad pa nio personer, som valjs av ett arsmote av delegater, ar det organ som leder och organiserar baha'i-verksamheten i ett land. Radet har stod fran bland annat hjalpradsmedlemmar och radgivare. Varje ort i varlden som har nio eller fler vuxna baha'ier skall bilda Lokala andliga rad ? som ocksa bestar av nio personer och valberattigade / valbara ar det lokala baha'i-samfundets samtliga vuxna baha'ier (over 21 ar). Raden har ordforande, vice ordforande, sekreterare, kassor, eventuellt protokollsekreterare och fyra ovriga ledamoter. [ 112 ]

Organisationen och administrationen ar valutvecklad och spridd till i stort sett alla lander pa jorden. Baha'ier verkar bade sjalvstandigt och i samarbete med internationella organisationer, sarskilt FN och dess olika organ, for fred, nedrustning, ekonomisk utjamning, vetenskaplig utveckling, kvinnors jamstalldhet och barns ratt till utbildning . [ 90 ] Baha’i ar ocksa vid sidan av de ovriga varldsreligionerna medlem av Varldsnaturfonden . Svenska baha'i-samfundet samarbetar bland annat med Sida och Forum Syd .

Verksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

Baha'u'llahs uppenbarelse handlar inte bara om individens fralsning och inget mer. Detta ses som omojligt. Baha'u'llah gav ocksa en ritning, som sedan har vidareutvecklats, for byggandet av en ny varldsordning. Baha'ierna vet inte exakt vad som kommer att ske eller hur det framtida samhallet ska se ut, bara att det ar ett varldssamhalle med nya demokratiska organ och myndigheter, med lagstiftning och regelverk starkt knutna till positiva vardegrunder som uppratthalls genom nya typer av juridiska system, med andligt inspirerade ekonomiska system i forening. Uppbyggnadsprocessen styrs och vagleds genom baha'i-institutionerna pa ett satt som enligt de troende kommer att gora det mojligt for samhallet att uppna sitt sjalvforverkligande - gudsriket pa jorden. Baha'ierna betraktar gudsriket pa jorden som ett tillstand som till slut kommer att forverkligas, inte genom ett passivt vantande pa att det plotsligt skall intraffa genom ett mirakel, utan som nagot vi kan utveckla genom manga manniskors samfallda och hangivna anstrangningar under lang tid. [ 113 ] De som gor dessa hangivna anstrangningar, kanner att de sjalva tar aktiv del i det storsta av alla mirakel ? forharligandet av Gud genom ett medvetet accepterande av ansvaret att bli medvetna och karleksfulla tjanare av manskligheten. Gud ar en gud som ger manniskan hjalp till sjalvhjalp, individuellt och kollektivt. Efterhand som storre och storre grupper av manniskor hittar satt att forverkliga sina mojligheter att aterspegla Guds avbild i sina liv, sa kommer ocksa samhallet att delta i processen att uppna sitt sjalvforverkligande. [ 114 ]

Institut eller institutioner ar centrala begrepp i baha'i-administrationen, och en institution ar inte alltid ett organ inkvarterat i en fysisk byggnad utan ett koncept eller en arbetsmetod. Faktum ar att baha'ierna inte vet hur den gudomliga varldsordningen ska se ut. Den kommer att "ta form" eller "utkristalliseras" om de troende "oforskrackt och ofortrutet" anstranger sig for att "tjana Guds sak"; det administrativa systemet kommer sa smaningom att visa sin formaga att betraktas som monstret for den nya varldsordningen av "en desillusionerad mansklighet". Genom instituten, det administrativa systemet, kan de troende vidareutveckla vad som idag ar "embryot till Baha'u'llahs varldsordning", forklarar Universella rattvisans hus i sin femarsplan fran 2010. [ 115 ]

Utbildningscentret De-Poort-Entrance i Groesbeek i Nederlanderna.

Karnaktiviteterna , som utfors over hela varlden pa lokal niva, bestar av barnklasser for 5?11-ariga barn, juniorgrupper for 12?14-aringar, studiecirklar samt andaktsmoten eller regelbundna tillfallen for tillbedjan. Nar det galler juniorgrupperna och studiecirklarna ar handledarna sarskilt utbildade genom att ha genomgatt ett antal s.k. ruhi-kurser , och den utbildning som ges till de anmalda juniorerna och studiecirkeldeltagarna sker ocksa med hjalp av ruhi-bocker. Ruhi-institutet , som arbetar under ledning av det nationella andliga radet i Colombia , ar saledes centralt for utvecklingen av det gudomliga samhallet. Ordet "ruhi" rakar betyda "sjal" pa persiska, men serien av studiecirklar (som numera omfattar nio bocker) har fatt sitt namn efter en av de colombianska baha'ier som under 1970-talet sag larande genom aktivt deltagande i studiecirklar som ett satt att mota behoven av kunskap fran tusentals nya medlemmar. Metoden exporterades fran Colombia till det varldsvida baha'i-samfundet. Med tiden utvecklades denna form av larande till ett medel for den langt mer komplexa uppgiften att bade forandliga individen och omvandla samhallet, dvs tva parallella processer samtidigt i utbildningen/larandet. Detta for att mansklighetens historia, enligt baha'i-tron, visar att enbart en foradling av manniskor misslyckas pa grund av samhallets fortryckande krafter och att positiva sociala revolutioner misslyckas beroende pa att manniskorna inte forandrats. [ 116 ]

Baha'i-tron har som namnts inga praster, men ett kraftigt vaxande antal administrativa funktionarer. Samfund i storstader med kranskommuner, i tatbefolkade omraden som bestar av flera kommuner [ 117 ] eller samfund i enskilda kommuner som ar framgangsrika nar det galler att attrahera manniskor till baha'i-tron bildar s.k. kluster ? ett geografiskt omrade dar baha'ierna kan lara och samarbeta kring sina undervisningsaktiviteter. Eftersom klustren har intensiva tillvaxtprogram behovs en klusteradministration, och denna bestar av en regional undervisningskommitte, institutkoordinator, barnundervisningskoordinator, juniorkoordinator och hjalpradsmedlemmar. Alla dessa inrattas eller utnamns av Nationella andliga radet och Nationella radgivaren. [ 118 ]

Konsultation [ redigera | redigera wikitext ]

Baha'u'llahs gravhelgedom Bahji utanfor Akko , cirka 20 km soder om Haifa i Israel .

Sokande efter losningar pa problem och fragor inom Baha'i-samfundet kan ske genom en speciell form av overlaggning eller radplagning i sann Baha'i-anda och med den djupaste respekt for varandra. Eventuella personliga kanslor, som agg eller beundran, ska laggas at sidan. Metoden ar utarbetad av 'Abdu'l-Baha och kallas konsultation , och kraver en del traning och erfarenhet for att fungera smidigt. [ 119 ]

Varje deltagare soker sedan aktivt goda losningar pa den eller de fragor som studeras, och var och en ges mojlighet att yttra sig utan att bli avbruten. Det kan vara svart for den som brukar fa ideer av det nagon annan sager att halla tyst, fortsatta lyssna och vanta pa sin tur. Det kan aven vara jobbigt for den blyge eller for den som ar ovan att tala infor andra, men metoden konsultation ar personlighetsutvecklande och starker over tid gruppens formaga att losa problem och utveckla ideer. Alla som deltar ska ha underkuvat varje spar av sjalvforhavelse sa att alla ideer kan delas och utvarderas i en anda av uppriktighet, tillmotesgaende och oppenhet.

For att deltagarna skall ha ratt installning till uppgiften inleds en konsultation i allmanhet med bon , och en anda av enhet och karleksfullhet ska pragla gruppen innan konsultationen startar. Gud antas vara narvarande pa samma satt som Gud lyssnar och eventuellt hjalper under en bon. Deltagarna i konsultationen bortser sedan fran personligheterna hos varandra och fokuserar pa sakfragan. En framford ide har ingen agare, och det star var och en fritt att komma med forbattringar, tillagg eller helt nya angreppslinjer. Losningen tillhor gruppen, inte nagon individ, och malsattningen ar att de beslut som sedan fattas helhjartat stods av alla narvarande. [ 120 ]

Viktiga personer och historik [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Baha'is historia .
Drottning Marie av Rumanien , en tidig baha'i-troende.

Baha'i-tron har sedan starten letts av foljande personer eller organ:

Baha'i-tron har utvecklats ur profeten Babs (1819?1850) laror. Bab (fodd som Sayyid 'Ali Muhammad) sade sig vara ett Guds sandebud med uppdraget att astadkomma en uppryckning av religionen i hemstaden Shiraz i Persien . Han forberedde aven folket for ankomsten av en annu storre gudsman. Han kungjorde sin stallning i maj 1844 , och ville bli kallad for Bab ( Porten ), eftersom han skulle tjana som ingangen till en ny tidsalder. Den snabba spridningen av babismen framkallade ett starkt motstand fran prasterskapet och myndigheterna. Tiotusentals babier led martyrdoden och Bab sjalv arkebuserades i juli 1850 efter att ha suttit fangslad i sex ar.

Babs gravhelgedom pa Karmelberget.

"Guds Harlighet" Baha'u'llah (1817?1892; fodd som Mirza Husayn 'Ali Nuri) kungjorde 1863 sin stallning som Guds budbarare for var tidsalder och "Den utvalde" som Bab och alla varldsreligioner forutspatt. Babismen omformades till Baha'i-tron. Enligt Baha'u'llah ar manskligheten pa vag mot en aldrig tidigare skadad andligt och vetenskapligt hogtstaende varldscivilisation. Hinder som maste overvinnas ar nationalism , kapprustning och skevheter i de sociala och ekonomiska systemen. Han skrev brev till varldens ledare med budskapet att varje manniska pa jorden har ratt till utbildning och rattvisa. Baha'u'llah uthardade fangelsevistelser och tortyr samt 40 ar av sitt liv i exil . Ar 1853 utvisades han fran hemstaden Teheran till Bagdad , och sedan 1863 vidare till Konstantinopel och Adrianopel i det som idag ar Turkiet . Slutligen, 1868 , forvisades han till fangelsestaden 'Akka i Palestina .

"Harlighetens Tjanare" ' Abdu'l-Baha (1844?1921) var Baha'u'llahs aldste son, och utnamndes i Baha'u'llahs testamente till Baha'i-rorelsens ledare och uttolkare av Baha'u'llahs skrifter. 'Abdu'l-Baha var precis som sin far fangslad storre delen av sitt liv, men nagra ar in pa 1900-talet fick han mojlighet att resa till Europa och Nordamerika for att beratta om Baha'i-tron. Nar 'Abdu'l-Baha gatt bort overgick ansvaret for det vaxande internationella Baha'i-samfundet till dottersonen Shoghi Effendi (1896?1957), som framfor allt gav den nya tron en organisering och oversatte Baha'i-litteraturen fran arabiska / persiska till engelska . Shoghi Effendi utsag ingen enskild person som skulle axla ansvaret for tron efter honom. Ar 1963 inrattades Universella Rattvisans Hus som Baha'i-trons hogsta organ.

Forfoljelse i Iran och vissa andra lander [ redigera | redigera wikitext ]

Baha'i har under senare ar uppmarksammats for den forfoljelse baha'ierna utsatts for i vissa muslimska lander, framfor allt i moderlandet Iran , dar den religiosa ledningen aldrig har kunnat acceptera att en tro som lockar manniskor att lamna islam har utvecklats i deras land. Efter den islamistiska revolutionen ar 1979 fastslog konstitutionen att shiaislam ar Irans religion. Det iranska Baha'i-samfundet, som uppskattades till 300.000 individer, tillats inte, och Baha'i-tron betraktades som katteri . Ett vanligt overgrepp idag ar att de baha'i-troende berovas sina hem och agodelar av kriminella gang som specialiserat sig pa att angripa just baha'ier eftersom polis och aklagare inte ingriper. Baha'ier fangslas med jamna mellanrum och vissa avrattas eller bara forsvinner. De baha'i-troende har successivt utestangts fran universitet, skolor, sjukhus och alltfler statliga och kommunala myndighetslokaler. Forenta Nationerna (FN) har i upprepade resolutioner kritiserat Iran for fortrycket av baha'ierna. [ 121 ]

'Abdu'l-Baha, Baha'u'llahs son och uttolkare.

Straffen ar harda for dem som undervisar baha'ier, aven om ingen undervisning i religion sker. Den 18 juni 1983 blev 16-ariga Mona Mahmudnizhad och nio andra Baha'i-troende kvinnor fran Babs hemstad Shiraz torterade och hangda for att de i hemmet hade undervisat baha'i-barn som utestangts fran vanlig skolgang. [ 122 ] [ 123 ] Baha'ier far inte betrada vissa platser eller stadsdelar och kan misshandlas pa oppen gata utan att polisen ingriper. Baha'i-ungdomar ar avstangda fran all hogre utbildning. Situationen har jamforts med de svartas situation i Sydafrika under apartheidlagarna och med judarnas situation i Tyskland under senare delen av 1930-talet . [ 124 ]

Sedan den islamistiska revolutionen i Iran 1979 har mer an 200 baha'ier avrattats eller dodats utan ha begatt nagot annat brott an att vara baha'i-troende. Hundratals fler har fangslats av samma orsak. Tiotusentals har blivit uppsagda fran sina arbeten eller nekade att soka lediga arbeten. De iranska myndigheterna har saboterat for baha'ier som vill driva egna foretag, dragit in pensionerna till gamla baha'ier och, som namnts, saboterat unga baha'iers utbildningsmojligheter. Baha'i-samfundets organisatoriska struktur med nationella och lokala rad har forbjudits. Heliga platser, reliker och baha'i-kyrkogardar har konfiskerats, vandaliserats eller forstorts, daribland Babs hus och den byggnad Baha'u'llah vaxte upp i. [ 125 ] Mycket av de iranska myndigheternas, och vissa privatpersoners, agerande mot baha'ierna har en obehaglig likhet med de tyska nazisternas agerande mot judarna i Tyskland. Ett hemlig regerings-pm som avslojades 1993 hade ett innehall som bevisar att det finns en slutgiltig losning nar det galler baha'i-fragan. [ 126 ]

Skrivsatt, begrepp och betydelse [ redigera | redigera wikitext ]

Detalj ur Baha'u'llahs pass . Enligt baha'i-tron ska foton eller portratt forestallande Bab och Baha'u'llah behandlas med respekt.
  • Baha'u'llah (???????? pa arabiska), sammandragning av Baha-u-Allah, betyder Guds Harlighet
  • Bab (??? pa arabiska) betyder Porten
  • Baha (Arab.) betyder harlighet , prakt , stralglans
  • Abha (Arab.) betyder det allra harligaste , det mest praktfulla , en superlativform
  • Abha-riket (Arab.) Guds domaner, aven om baha'ier inte tror pa Himlen som en fysisk plats
  • Allah-u-Abha (Arab.) Halsningsfras baha'ier emellan, betyder ungefar I Guds, den Harligastes namn
  • Baha'i (Arab.) betyder den som foljer harligheten
  • ` Abdu'l-Baha (Arab.) betyder Bahas tjanare
  • al-sulh al-akbar ar arabiska for Den allra storsta freden , ett delmal som maste uppnas innan jorden kan ta steget och bli en andlig varldscivilisation.
  • excommunication ar det engelska ordet for bannlysning, att nagon bli exkommunicerad fran baha'i-tron. Det ar bara ledningen for baha'i-tron, det vill saga Universella rattvisans hus, som kan ta beslut om att utesluta nagon fran baha'i-tron sa att denne person inte langre ar medlemmar av samfundet. Det tillampades av Baha'u'llah och 'Abdu'l-Baha pa grund av att vissa av deras slaktingar forsokte ta over ledarskapet eller skada dem. Shoghi Effendi tvingades exkommunicera ett antal personer for att kunna forma Baha'i till en sammanhallen och sjalvstandig religion. Efter Shoghi Effendis dod gjorde en ledande baha'i, Mason Remey, ansprak pa att vara Shoghi Effendis successor, ett uppdrag han ansag att Shoghi Effendi anfortrott honom. Mason Remey var da over 80 ar och hans agerande kan mycket val vara en gammal mans djupa oro over att baha'i-tron hotades av Shoghi Effendis for tidiga franfalle. Remey lyckades dock skaffa en vaxande skara anhangare, framst i Europa, och han och hans anhangare exkommunicerades. Det ar enda gangen som varken Bab, Baha'u'llah, 'Abdu'l-Baha eller Shoghi Effendi, och inte heller Universella rattvisans hus, utfort exkommuniceringar. I stallet var det Guds saks hander ? den organisation som styrde tron mellan Shoghi Effendis bortgang 1957 och inrattandet av Universella rattvisans hus 1963 ? som bannlyste Remey och hans stodtrupper. For att person ska kunna uteslutas fran tron maste hon eller han bevisas vara forbundsbrytare , och om nagon misstanks for detta i ett lokalt baha'i-samfund behover Universella rattvisans hus harda fakta fran det lokala samfundets Lokala andliga rad. Det har i enstaka fall lett till trakigheter som ett flerarigt spionage pa den misstankte, utfort i hemlighet av vanner och bekanta bland de lokala baha'ierna.
  • forbund : Baha'u'llahs uppenbarelse ledde fram till ett forbund mellan Gud och de baha'i-troende (och pa sikt med hela manskligheten).
  • kluster ar en geografiskt-organisatorisk indelning i lagom stora omraden sa att lokala baha'i-samfund kan samverka pa ett effektivare satt.
  • man yuzhiruhu'llah "Den som Gud skall manifestera. (Eng: "Whom God shall make manifest")
  • pionjar ar en baha'i som flyttar till ett land eller en ort for att hjalpa baha'i-tron att vaxa.
  • shunning ar ett engelskt ord och star for att den som expelleras fran baha'i-tron ska undvikas och vara som dod for de kvarvarande fore detta vannerna i samfundet (ordet anvands inte av baha'ier).
  • wasi ar det arabiska order for eftertradare eller successor.
  • Vidad (arab.) betyder karlek , avslutningsord i brev ( Vidad eller Baha'i Vidad ) i stallet for till exempel " Med vanlig halsning " eller " Yours sincerely ".

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Bhaullah.org, (2003-2013). ”The Life of Baha'u'llah. A Photographic Narrative” . Baha'i International Community . Uppenbarelserna kunde komma nar som helst pa dygnet. Det var under senare delen av Baha'u'llahs liv nodvandigt att anvanda sig av en andra person som skrev, eftersom Baha'u'llah sjalv pa grund av sjukdom inte kunde nedteckna manifestationerna. Med tiden borjade han anvanda sig av 3?4 som skrev samtidigt, och som han sedan laste igenom och jamforde . http://www.bahaullah.org/tablets/revelation-writing . Last 4 april 2013 .  
  2. ^ Adherents.com ar en av de mest respekterade och neutrala webbplatserna med religionsstatistik. Dar definieras baha'i som en av varldens 12 klassiska varldsreligioner., (2007). ”The Classical World Religions List” . Major Religions of the World . Adherents.com. Arkiverad fran originalet den 26 december 2018 . https://web.archive.org/web/20181226054926/http://www.adherents.com/Religions_By_Adherents.html%20#NotIncluded . Last 20 augusti 2011 .  
  3. ^ Internetkalla: "Fast Facts on the Baha'i Faith " (2004-2010) Arkiverad 11 oktober 2011 hamtat fran the Wayback Machine .. ReligionFacts . Unknown author. Artikeln senast last 30 september 2011
  4. ^ [ a b ] Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier, (2000-2011). ”Vad ar baha'i?” . Svenska Baha'i-samfundet. Arkiverad fran originalet den 12 augusti 2010 . https://web.archive.org/web/20100812071037/http://www.bahai.se/historia/index.htm . Last 30 juli 2011 .  
  5. ^ [ a b ] The Baha'i International Community, (2000-2011). ”Baha'u'llah (1817-1892) -- Founder of the Baha'i Faith” . Haifa: bahai.org. Arkiverad fran originalet den 5 augusti 2011 . https://web.archive.org/web/20110805125335/http://info.bahai.org/bahaullah.html . Last 30 juli 2011 .  
  6. ^ [ a b ] Widegren, Orjan (2009, tredje upplagan). Baha'i ? for en enad varld, s 11 . Baha'i-forlaget AB. ISBN 978-91-7444-139-0  
  7. ^ Baha'i.encyclopedia. ”Children” . The Baha'i Encyclopedia Project . http://www.bahai-encyclopedia-project.org/index.php?option=com_content&view=article&id=66:children&catid=39:teachingslaws . Last 13 oktober 2011 .   ? Formellt ar individen inte baha'i forran han/hon ar minst 21 ar och undertecknar ett dokument dar de intygar att de erkanner Baha'u'llah (1817 - 1892) som uppenbarare av Guds vilja for var tid (1900-talet och framat). Det forekommer inga dop eller konfirmationer, men foraldrar kan registrera egna barn som ar under 15 i den lokala forsamlingen. Detta register har dock ingen formell status, sker sallan och raknas oftast inte i den nationella statistiken. Enligt grundaren Baha'u'llah ska barn betraktas som direkt tillhorande Gud, forst som vuxna maste de valja en andlig vag till Gud. Vid 15 ars alder borjar individens sjalvstandiga sokande efter "sanningen", som innebar att religion stalls mot ateism, att olika religioner jamfors med varandra, och att den unge inte ska fa nagra patryckningar fran baha'i-samfundet.
  8. ^ Adherents.com (senast uppdaterad och kontrollerad november 2008), avsnittet Babi and Baha'i faiths under sidan Major Branches of Religions Ranked by Number of Adherents Arkiverad 15 mars 2015 hamtat fran the Wayback Machine .
  9. ^ The Baha'is (2008), uppslagsordet The Writings of Baha'u'llah
  10. ^ Bara under de senaste 100 aren har man manga ganger andrat pa hur persiska och arabiska ord ska transkriberas till det latinska alfabetet. Nar det galler just baha'i har det internationella baha'i-samfundet overenskommit med olika organisationer varlden over med auktoritet i sprakfragor att accenter ("a" och "i") ska anvandas for att markera att det handlar om langa vokaler, och att "h" ska uttalas horbart. Aldre lexikon anvander ibland ”tak” over de langa vokalerna, d.v.s. skriver "bah?’?". Det ar dock vanligt, aven bland troende i Skandinavien, att ordet uttalas med tva stavelser dar den andra betonas men flyter ihop och uttalas for snabbt, d.v.s. som bahajj . Ewald, Stefan (huvudred) (1996) Religionslexikonet . Stockholm: Bokforlaget Forum. Efter Enzyklopadie der Religionen (1990).
  11. ^ Pa engelska varierar uttalet, men det ar vanligt att ordet uttalas med tva stavelser och att den forsta vokalen liknar o mer an a , dvs b?hajj, Wikipedia (engelska), (2011). ”Random House Webster's Unabridged Dictionary” . http://en.wikipedia.org/wiki/Random_House_Dictionary . Last 23 september 2011 .   , Wikipedia (engelska), (2011). ”Oxford English Dictionary” . http://en.wikipedia.org/wiki/Oxford_English_Dictionary . Last 23 september 2011 .  
  12. ^ Originalspraket persiska : ????? uttalar baha'i med tre stavelser, en forsta som ett mellanting mellan a och a och den andra som ett mellanting mellan a och a ? ungefar bææ-h??-ii. Se Banani, Amin. ”A Baha'i Glossary and Pronunciation Guide” (MP3). Baha’i Study. Arkiverad fran originalet den 26 mars 2009 . https://web.archive.org/web/20090326080603/http://www.bahaistudy.org/mp3/Bahai-Glossary1.mp3 . Last 24 september 2011 .   och Shahrokh, Darius. ”Baha’i Library ? A Guide to Pronunciation part 1 and 2” . http://bahai-library.com/wttp/programs.html .   for ytterligare information om uttal.
  13. ^ Bible.ca, (1999-2011). ”Global Statistics for all religions: 2001 AD” . Kanada: The Interactive Bible . http://www.bible.ca/global-religion-statistics-world-christian-encyclopedia.htm . Last 12 september 2011 .  
  14. ^ Mirza var inte ett namn utan betydde ungefar "sire" i Iran pa 1800-talet, och betecknade att personen var av adlig bord. Numera ar Mirza ett fornamn, och betyder "prins" enligt namnsiten Behind the names : Mirza . Husayn kommer fran arabiskans Hasan, och betyder enligt samma kalla bade "skonhet" och "en person som ar god". Baha'u'llah, som bl.a. fick detta smeknamn som tonaring, anvande det i tredje person nar han senare i livet och i enlighet med datida litterar tradition beskrev sig i termer som "Den valsignade skonheten". Han beskrivs ofta som ? om an betydligt under medellangd ? en vacker man som ung, praktfullt kladd och med ett behagfullt upptradande, inriktad pa att losa de fattigas och problemutsattas situation. Han fick darfor smeknamnet Baha’ (= prakt) flera ar innan det fick en religios betydelse genom att han fick rollen som formedlare av Guds prakt, och darfor antog titeln Baha'u'llah (baha av Allah).
  15. ^ Nuri ar adjektivformen av persiskans Nur, och bade substantivet och adjektivet betyder "ljus". Thinkbabynames: Nur .
  16. ^ Nur ar ocksa en stad i norra Iran invid Kaspiska havet , som Nuris slakt hade band till.
  17. ^ Nationalencyklopedin (2000), uppslagsordet baha'i
  18. ^ Smith, Peter (2008). An Introduction to the Baha'i Faith . Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0521862515  
  19. ^ Holmsen, Sverre (1969; 1981). De upplysta horisonterna . Stockholm: Baha'i-forlaget. sid. 80-94. ISBN 91-7444-022-5  
  20. ^ Buck, Christopher (1999). Paradise and Paradigm: Key Symbols in Persian Christianity and the Baha'i Faith . State University of New York Press, Albany  
  21. ^ Baha'iInternational Community (1987) Baha'i-trons fredsprogram . Enskede: Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier, ss 8-10. ISBN 91-7444-030-6 .
  22. ^ 'Abdu'l-Baha, cirka 1912-1920,, (1945; 1972). ”Foundations of World Unity” . Wilmette, Illinois, USA: Baha'i Publishing Trust, s 28. Baha’i International Community: Baha'i Reference Library . http://reference.bahai.org/en/t/c/FWU/fwu-7.html . Last 4 april 2013 .  
  23. ^ Hatcher, William S. & Martin, J. Douglas (1985). The Baha'i Faith: The Emerging Global Religion . San Francisco: Harper and Row. sid. 81-84  
  24. ^ B.I.C., (2007-2013). ”The Baha'i Faith” . Baha’i International Community (Haifa, Israel) . http://www.bahai.org/ . Last 4 april 2013 .  
  25. ^ Hofman, David(ar) Civilisationens fornyelse . Sollentuna: Baha'i-forlaget AB, ss 48-53. ISBN 91-7444-112-4
  26. ^ McMullen, Michael, D. (2000). The Baha'i: The Religious Construction of a Global Identity . Atlanta, Georgia: Rutgers University Press. ISBN 0813528364  
  27. ^ The Baha'i International Community, (2000-2011). ”The Baha'i Faith” . Haifa: bahai.org . http://www.bahai.org . Last 30 juli 2011 .  
  28. ^ Ahs, Olle (2009). Den utlovade. Berattelser om Baha'u'llah . Stockholm: Svenska Baha'i-samfundet. sid. 39-42. ISBN 978-91-7444-142-0  
  29. ^ Wibeck, Soren (2003). Religionernas historia. Om tro, hanforelse och konflikter . Historiska media. sid. 271-273. ISBN 91-85377-01-5  
  30. ^ Hofman, David (1983; 1986) "Introduction. Aims and Purposes" i The Baha'i World 1979-1983 Vol. XVIII, ss 1-6, Haifa: Baha'i World Center. ISBN 0-85398-234-1
  31. ^ Baha'u'llah cirka 1856-1880. Axplock fran Baha'u'llahs skrifter . Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier (1978). sid. 258, punkt 265. ISBN 917444-014-4  
  32. ^ Ordet for "sjal" och "ande" ? Ruh ? ar detsamma pa persiska, men inte pa europeiska sprak. Det orsakar ibland forvirring nar man laser baha'i-texter.
  33. ^ Hellaby, Madeline, (1989). Doden, gladjens budbarare . Enskede: Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier. sid. 9. ISBN 91-7444-080-2  
  34. ^ Cameron, Glenn &Momen, Wendi (1996). A Basic Baha'i Chronology . Oxford: George Ronald. sid. 103-104. Ar 1875 sande Baha'u'llah Sulayman Khan Ilyas, Jamal Effendi till Indien, dar lokala samfund upprattades i Bombay, Calcutta och Madras. Bland de studerande fanns Siyyid Mustafa Rumi, som senare etablerade tron i bl.a. Burma. ISBN 0-85398-404-2  
  35. ^ Cameron, Glenn &Momen, Wendi (1996). A Basic Baha'i Chronology . Oxford: Georege Ronald. sid. 125. Anton Haddad, som kom till USA i juni 1892 var formodligen den forste baha'iern som satte sin fot pa amerikansk mark. Efter honom foljde flera.Den forsta forsamlingen i USA upprattades i februari 1894 av Ibrahim George Kheiralla. Miss Marion Brown, som konverterade sommaren 1895, var den forsta baha'i-troende i Europa. May Bolles, bordig fran New Jersey i USA, etablerade den forsta baha'i-gruppen pa den europeiska kontinenten varen 1899 i Paris, Frankrike. 'Abdu'l-Baha gjorde tva rundresor i Vast: 11 augusti ? 2 december 1911 (London, Bristol, Paris) och 25 mars ? 17 juni 1913 (32 stader i USA, daribland New York, Washington DC, Chicago, San Francisco samt i Europa Liverpool, London, Oxford, Bristol, Edinburgh, Paris, Stuttgart, Budapest, Wien, Marseille.. ISBN 0-85398-404-2  
  36. ^ Encyclopedia Britannica (2008), uppslagsordet baha'i .
  37. ^ Adherents.com:, (2007-2010). ”Major Religions of the World Ranked by Number of Adherents” . www.adherents.com. Arkiverad fran originalet den 26 december 2018 . https://web.archive.org/web/20181226054926/http://www.adherents.com/Religions_By_Adherents.html%20 . Last 20 augusti 2011 .  
  38. ^ [ a b ] Sears, William, 1957, (1989). Sanningens uppenbarelse . Enskede: Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier. ISBN 91-7444-081-0  
  39. ^ Citizendium (2008), uppslagsordet Baha'i Faith , avsnittet Sect or Religion .
  40. ^ The Baha'i Association of the University of Georgia (2007), The Baha'i Faith is an independent world religion
  41. ^ Holmsen, Sverre (1969, 1981), ss 77-78.
  42. ^ I Svenska baha'i-samfundets tidning Baha'i-nytt september-oktober 2009, s 6, citeras Universella rattvisans hus budskap till medlemmarna att "inte underskatta den inneboende kraften i det system de forverkligar for att sprida Hans Tro" (..) att de inte far "misslyckas med att se vardet i den nya kultur som etablerats i samfundet" (...) och att aldrig "glomma plikten att se till varldens barns behov" (...) Ma var och en av dem (dvs anhangarna) vara ihardiga och trofasta, och fa modet att gora uppoffringar som behovs for att sakerstalla en rungande framgang for Planen".
  43. ^ Baha'i-nytt maj-juni 2009, ss 3-5
  44. ^ Abdul Baha (1918). Divine Philosophy. (An early collection of writings and talks of Abdu'l-Baha. Edited and translated by Elizabeth Fraser Chamberlain) . Boston, MA: Tudor Press. sid. 160, 161, 162, 176 . http://bahai-library.com/abdulbaha_divine_philosophy&chapter=6  
  45. ^ Bahai.com, (2006-2011). ”How Baha'is view other religions” . Bahai.com . http://www.bahai.com/Bahaullah/religions.htm .  
  46. ^ Baha'i org (2011). ”The Baha'i faith” . The International Website of the Baha'is in the World . http://www.bahai.org/ .  
  47. ^ 'Abdu'l-Baha (1912). Paris Talks (First Published 1912 as "Talks by 'Abdu'l-Baha Given in Paris)" . UK Baha’i Publishing Trust 1995. sid. 143-145 . http://reference.bahai.org/en/t/ab/PT/pt-45.html#pg143  
  48. ^ 'Abdu'l-Baha (1912). Paris Talks (First Published 1912 as "Talks by 'Abdu'l-Baha Given in Paris)" . UK Baha’i Publishing Trust 1995. sid. 144 . http://reference.bahai.org/en/t/ab/PT/pt-45.html#pg144  
  49. ^ Baha'u'llahs Forborgade Ord , I:3,11,12
  50. ^ Hofman, David (1983; 1986) Introduction. Aims and Purposes of the Baha'i Faith i Baha'i World Volume XVIII, ss 1-6. Haifa: The Baha'i World Center
  51. ^ Hofman, David (1997) Civilisationens fornyelse . Sollentuna: Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier, ss 29-33.
  52. ^ Baha'u'llah: Axplock fran Baha'u'llahs Skrifter 110.
  53. ^ Hofman, David (1997) Civilisationens fornyelse . Sollentuna: Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier, s 33.
  54. ^ Esslemont, J.E. (1976), ss. 161-174, 197-210.
  55. ^ Dessa brev kallas tillsammans Breven till konungarna och finns samlade och oversatta till engelska i The Proclamation of Baha'u'llah . Haifa: Universal House of Justice (1967)
  56. ^ Axplock fran Baha'u'llahs Skrifter . 117. Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier (1978).
  57. ^ ibid, 108.
  58. ^ Hofman, David (1997) Civilisationens fornyelse . Sollentuna: Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier, s 35.
  59. ^ Encyclopædia Britannica (2002). "Worldwide Adherents of All Religions by Six Continental Areas, Mid-2002".
  60. ^ Baha'i Library Online: Baha'i World Statistics 2001
  61. ^ Ibid
  62. ^ Baha'i International Community (BIC) (1992), Tidningen The Baha'is . How Many Baha'is are there? Arkiverad 22 maj 2011 hamtat fran the Wayback Machine . The Baha'is: 14, http://www.bahai.com/thebahais/pg14.htm Arkiverad 22 maj 2011 hamtat fran the Wayback Machine ..
  63. ^ Svenska Baha'i-samfundet (2008-03-20) Ett nytt ar borjar Arkiverad 18 augusti 2010 hamtat fran the Wayback Machine .
  64. ^ Antalet baha'i-troende i Sverige uppgar till 900 enligt den brittiska sajten Religious Intelligence , vilket stammer relativt val overens med det antal vuxna baha'ier som maste ha undertecknat en forklaring att de accepterar Baha'u'llah som var tids uppenbarare av Guds vilja. Bland dessa 900 personer finns saledes inga barn och tonaringar medraknade, och inte heller aktiva sympatisorer. Antalet baha'ier som kommit som flyktingar fran Iran till Sverige har hemligstamplats av Svenska Baha'i-samfundet med hansyn till dessa personers sakerhet. Norge har 1.784 baha'i-troende enligt samma kalla, det vill saga Religious Intelligence . Finland har 85 och Island 421 troende medan uppgifter saknas for Danmark.
  65. ^ Den stora religionssajten Adherents.com uppskattar antalet anhangare i Sverige till sa manga som 5.048 ar 2000 Arkiverad 28 augusti 2008 hamtat fran the Wayback Machine .. Detta ar just en skattning eftersom talet raknats fram genom att en promilleandel (som antas galla i flera lander i norra Europa) har multiplicerats med landets folkmangd.
  66. ^ Antalet svenska baha'i-troende som deltog i 5-arsplanskonferensen i London 3 - 4 januari 2009 uppgick till 130 vuxna, enligt Svenska Baha'i-samfundets tidning Baha'i-Nytt nr 10/11 ar 165 BE (januari/februari 2009 v.t.).
  67. ^ Adherents.com (2007) The Largest Baha'i Communities Arkiverad 7 juli 2010 hamtat fran the Wayback Machine .
  68. ^ Remey, C.M. (1960), Proclamation to the Baha'is of the World Arkiverad 20 november 2008 hamtat fran the Wayback Machine ..
  69. ^ Spataro, F.C. (2003) ss. 25-38
  70. ^ Universella rattvisans hus (1960, dokument inscannat 1992?), Mason Remey and thos Who Followed Him
  71. ^ Se det resonemang religionssajten Adherents.com (2008) for i avsnittet Babi & Baha'i faiths pa samma sida som antalet trosutovare har presenterats i tabeller och cirkeldiagram Arkiverad 11 augusti 2010 hamtat fran the Wayback Machine .. Mitt pa sidan finns aven en tabell, Classical World Religions Ranked by Internal Religious Similarity: Most Unified to Most Diverse , som toppas av baha'i fore zoroastrism vad galler religios heterogenitet
  72. ^ I bocker som Esslemont (1976) och Holmsen (1981) liksom i skriften Baha'u'llahs administrativa system , som Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier utgivit, beskrivs de omfattande ataganden och uppgifter individen gar med pa att ta ansvar for genom att bekanna sig till Baha'u'llahs lara. Har framgar ocksa att aven om baha'ier talar for sin religion, far det aldrig ga sa langt att de "indoktrinerar" nagon att konvertera till baha'i. Fran mitten av 1800-talet och fram till nu har det alltid handlat om att presentera tron, varefter den intresserade forvantas studera pa egen hand och darvid analysera baha'i och jamfora med andra trossystem.
  73. ^ LifeSiteNews.com (11 aug 2001) The UN Quietly Wages War on Religion
  74. ^ Association for Baha'i Studies at Trent University (2004) Justice & Human Rights Arkiverad 9 oktober 2007 hamtat fran the Wayback Machine .
  75. ^ Baha'i Topics (2008) The Baha'i International Community and the United Nations Arkiverad 28 februari 2009 hamtat fran the Wayback Machine .
  76. ^ Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier (2012) "Medlemsstatistik 168". Svenska baha'i-samfundet, sekretariatet, Spanga.
  77. ^ Svenska Baha'i-samfundets Internationella projekt Arkiverad 4 februari 2010 hamtat fran the Wayback Machine .
  78. ^ ”Trossamfundens sociala insatser; en preliminar undersokning (Ds 2015:3)” . Socialdepartementet. Arkiverad fran originalet den 22 augusti 2019 . https://web.archive.org/web/20190822141639/https://www.myndighetensst.se/download/18.1d705d99157404e47e4b4727/1474664449521/ds-20153-trossamfundens-sociala-insatser.pdf .  
  79. ^ Interreligiosa organisationer Arkiverad 26 augusti 2019 hamtat fran the Wayback Machine ., Myndigheten SST 2014
  80. ^ Smith, Peter (1988).
  81. ^ Baha'u'llah skrift Lawh-i-Aqdas riktar sig till de kristna, som kallas for Sonens efterfoljare . Jesus benamns Anden . I denna skrift gor Baha'u'llah ansprak pa att vara den Sanningens ande som Jesus i Johannesevangeliets 16:e kapitel lovade skulle komma for att " vagleda " manskligheten med " hela sanningen ".
  82. ^ Baha'u'llah argumenterar aven, med stod i Koranen 2:136 och 2:253 for att han den atervandande Kristus i den bemarkelsen att i andlig bemarkelse ar alla profeter en, medan de i skapelsens varld har sina egna personligheter och olika namn, sina tydligt avgransade uppgifter och en av Gud forutbestamd uppenbarelse som vanligen sammanstalls i en helig skrift.(Esslemont, J.E. ss. 56 - 57.
  83. ^ BBC: Religion & Ethics. Baha'i - Beliefs
  84. ^ Shoghi Effendi (1944) God Passes By . Baha'i Publishing Trust, Wilmette, Illinois 60091.
  85. ^ Cole, Julian (1996) A Brief Biography of Baha'u'llah . University of Michigan. Department of History.
  86. ^ Effendi, Shogih (1944), ss 3, 43, 114
  87. ^ Baha'u'llah, The first Ishraq , Tablets of Baha'u'llah , s. 125)
  88. ^ Esslemont (1976), ss 126 ? 128
  89. ^ Holmsen, S. (1981, 1992) De upplysta horisonterna . Stockholm: Baha'i-forlaget AB.
  90. ^ [ a b ] Widegren, O (2006)
  91. ^ Hofman, D. (1997),ss 36 - 57, 94 - 98
  92. ^ Baha'u'llah. ”The Tabernacle of Unity. 1: Tablet to Manikchi ?a?ib. 1:15” . Baha’i International Community . http://reference.bahai.org/en/t/b/TU/tu-3.html . Last 29 december 2016 .  
  93. ^ Esslemont (1976), ss 209 - 210
  94. ^ Widegren, O. (2006)
  95. ^ Ahs, Olle, (2009). Den sista pusselbiten . Baha'i-forlaget. sid. 80. ISBN 978-91-7444-144-4  
  96. ^ Baha'u'llah, och hans son och eftertradare 'Abdu'l-Baha, definierade baha'i som en religios rorelse eller kraft snarare an som en formaliserad religion. Baha'i var i den meningen ett instrument, en rorelse, en ny anda, som skulle ena manskligheten oavsett vilken tro manniskor kunde ha. 'Abdu'l-Baha sade att " Denna rorelse undandrar sig organisering. Den ar forverkligandet av en ny anda.Grundvalen for denna anda ar Guds karlek, och dess metod ar karleken till och tjanandet av alla manniskor. " ('Abdu'l-Baha Divine Philosophy , s 14.). Detta fick dock inte betydelsen att den vaxande skaran baha'ier over hela varlden skulle klara sig helt utan administration. Baha'u'llah och 'Abdu'l-Baha ansag det vara nodvandigt med ett internationellt rattvisans hus och lokala andliga radsforsamlingar. Att baha'i trots allt klart och tydligt definierade sig som en religion bottnade i forhoppningar om forfoljelserna av baha'i-troende i Iran skulle minska
  97. ^ Esslemont (1976), ss 86 - 100
  98. ^ Profeten Muhammed ar enligt islam Guds sista sandebud till manskligheten. Enligt baha'i-tron ar Muhammed den siste profeten i Adams 6.000-ariga profetcykel, men Bab anses ha oppnat porten till en ny profetisk cykel, den baha'iska cykeln. Gud kommer att uppenbara fler sandebud eller profeter i framtiden for mansklighetens fortsatta vagledning. Baha'i anses darfor vara en kattersk tro enligt flertalet muslimer.
  99. ^ Baha'u'llah, citerad i Shoghi Effendi, (1938). The World Order of Baha’u’llah . US Baha’i Publishing Trust, 1991 first pocket-size edition . http://reference.bahai.org/en/t/se/WOB/wob-50.html . Last 19 maj 2012 .  
  100. ^ De grundlaggande sambanden beskrivs bl.a. i Hoffman, David (1997) Civilisationens fornyelse , Esslemont (1976), Baha'u'llah och Den Nya Tidsaldern , i femarsplanerna fran Universella rattvisans hus.
  101. ^ Se aven Kluge, Ian (2011) "Kant's Universal Peace and the Baha'i Vision of a Future World Order". Artikel presenterad 18-22 maj 2011 vid Irfan Colloquia Session, Bosch Baha'i School: Santa Cruz, CA, USA; Baha'i World News Service (2011: Future plans discussed at global gathering '. (Lanken och sidan kontrollerad 2012-05-19); Dahl, Arthur Lyon (1997) "The Baha'i Faith: A Future-Oriented Religion" i Future Generations, 22:1 , ss 15-17. Geneva, Switzerland.
  102. ^ Hellaby, Madeleine (1989, engelsk utgava 1979). Doden, gladjens budbarare . Enskede: Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier. sid. 9-10; 12-18; 23-27  
  103. ^ Baha'u'llah, (1978). Axplock ur Baha'u'llahs skrifter. . Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier. sid. Nr 20. ISBN 91-7444-014-4  
  104. ^ Principles of the Baha'i Faith". www.bahai.com (2006-03-26). Retrieved on 2006-06-14. Principles of the Baha'i Faith Arkiverad 23 januari 2010 hamtat fran the Wayback Machine . (engelska)
  105. ^ Cole, Juan (1989) "Bahai Faith". Encyclopædia Iranica.
  106. ^ Svenska Baha'i-samfundet (2008) Sociala och etiska principer . Portalen bahai.se, delsida. Arkiverad 7 juni 2008 hamtat fran the Wayback Machine .
  107. ^ Effendi, Shoghi (1951), ss 56-57. Directives from the Guardian . Effendi skriver vidare att lydnad mot regeringen inte galler om den baha'i-troende tvingas bryta mot sin tro.
  108. ^ I skriften Icke-inblandning i politik och lydnad mot regeringar skriver Kahn (1991) galler lydnaden en "vederborligen konstituerad regering" vilken form den an kan ha. Det tillkommer inte enskilda baha'ier att bedoma om en regering ar rattvis eller inte. Daremot kan en enskild baha'i vagra att underkasta sig "sadana befallningar som ar liktydiga med en avsagelse av tron" eller som kraver "en handling av illojalitet mot dess andliga, grundlaggande och gudagivna principer och foreskrifter".
  109. ^ Universella rattvisans hus (1990) Baha'u'llahs administrativa system , s 13 Enskede: Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier. ISBN 91-7444-084-5 .
  110. ^ Universella rattvisans hus (1990) Baha'u'llahs administrativa system, ss 13-14. Enskede: Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier. ISBN 91-7444-084-5 .
  111. ^ Universella rattvisans hus, (2001). Radgivarinstitutionen (Institution of Counsellors) . Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier. Baha'i-forlaget AB, s. 5  
  112. ^ Nationella radet for Sveriges baha'ier, (1990)
  113. ^ Universella rattvisans hus, (2001). Radgivarinstitutionen (Institution of Counsellors) . Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier. Baha'i-forlaget AB  
  114. ^ Jordan, Daniel, (1998). Att forverkliga sitt sanna jag . Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier. sid. 15-16. ISBN 91-7444-114-0  
  115. ^ Universella rattvisans hus (2010) "Till konferensen for de kontinentala radgivarnamnderna". Instruktionsbrev 2010-12-28. Oversatt till svenska av Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier. Spanga.
  116. ^ Instituto Ruhi, (2008-2012). ”The Ruhi Institute. Conceptual Framework - Statement of purpose and methods” . The Ruhi Foundation. Arkiverad fran originalet den 30 april 2012 . https://web.archive.org/web/20120430070529/http://www.ruhi.org/institute/index.php . Last 9 maj 2012 .  
  117. ^ Eller motsvarigheten till kommuner i andra lander
  118. ^ Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier (2010) "De andliga radens uppgifter under femarsplanen". Instruktionsbrev 2010-11-02 till de Lokala andliga raden i Sverige. Spanga.
  119. ^ 'Abdu'l-Baha (1943, 1956, 1976), s 406
  120. ^ 'Abdu'l-Baha (1943, 1956, 1976), ss 406-407
  121. ^ Baha'i World News
  122. ^ Cameron, Doug (2003) I would die for you. Mona Mahmudnizhad, the Angel of Shiraz. , dokumentarvideo. Ett sammandrag av den kan ses pa Youtube .
  123. ^ Youtube-video
  124. ^ ”Sex ledande baha’ier arresterade i Iran, Europas lander protesterar mot arresteringar, Forfoljelsen mot Irans storsta minoritet okar” . Svenska Baha'i-samfundet. maj 2005. Arkiverad fran originalet den 22 januari 2010 . https://web.archive.org/web/20100122042426/http://bahai.se:80/press/index.htm . Last 11 december 2008 .  
  125. ^ Baha'i International Community: Persecution. In Iran, Baha’is have been challenged and blocked since the founding of their faith
  126. ^ ibid

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • 'Abdu'l-Baha (1943, 1956, 1976) Baha'i World Faith" (Abdu'l-Baha's section only) . Wilmette, Illionois: Baha'i Publishing Trust. National Spiritual Assembly of the Baha'is of the United States.
  • Baha'i-sekretariatet . (2004) Studiematerial fran augusti 2004 pa davarande hemsidan www.bahai.se
  • Baha'u'llah (1853 - 1892); svensk upplaga (1978) Axplock fran Baha'u'llahs Skrifter . Stockholm: Nationella Andliga Radet for Sveriges Baha'ir. Baha'i-forlaget AB.
  • Baha'u'llah . (2002) Kitab-i-Iqan, Visshetens Bok . Stockholm: Nationella radet for Sveriges Baha'ier. Baha'i-forlaget AB.
  • British Broadcasting Corporation (BBC) (2002). "BBC Religion and Ethics Special: Baha".
  • Cameron, G. & Momen, W. (1996) A Basic Baha'i Chronology . Oxford: George Ronald.
  • Davies, P. (1990) Den Kosmiska Planen . Stockholm: Prisma.
  • Davies, P. (1994) I Huvudet pa Gud . Stockholm: Prisma.
  • Effendi, S. (1938, 1955, 1974) ' The World Order of Baha'u'llah. Selected Letters by Shoghi Effendi. Wilmette, Illinois 60091: Baha'i Publishing Trust.
  • Effendi, S. (1951) Baha’i Elections . Haifa: Baha'i World Centre.
  • Einstein, A. (1934) Min Varldsbild . Stockholm: Bonniers Forlag.
  • Esslemont . J.E. (1976) Baha'u'llah och Den nya tidsaldern . Uppsala: Baha'i-forlaget AB.
  • Hartz, P.R. (2002) Baha’i Faith (World Religions) . Facts on File.
  • Ewald, Stefan (huvudred) (1996) Religionslexikonet . Stockholm: Bokforlaget Forum. ISBN 91-37-11539-1 . Efter Enzyklopadie der Religionen (1990).
  • Hatcher, J. (1993) The Arc of Ascent . Oxford: George Ronald.
  • Hatcher, J. (2005) Close Connections . Baha'i Publishing Trust.
  • Hofman , D. (1997) Civilisationens fornyelse . Sollentuna: Baha'i-forlaget AB.
  • Holmsen, S. (1981, 1992) De upplysta horisonterna . Stockholm: Baha'i-forlaget AB.
  • Jackson Armstrong-Ingram , R.(1996) " The Provisions for Sexuality in the Kitab-i-Aqdas in the Context of Late Nineteenth Century Eastern and Western Sexual Ideologies ". Vetenskaplig artikel presented to the Society for Shaykhi, Babi, and Baha'i Studies meeting in conjunction with the Middle East Studies Association Conference, Providence, R.I., November 1996.
  • Khan, J.P. & Khan, J. (1998) Advancement of Women . Baha'i Publishing Trust, USA.
  • Khan, J.P. (1991) Icke-inblandning i politik och lydnad mot regeringar . Oversattning av hafte fran Universal House of Justice med titeln Non Political Involvment . Uppsala Baha'i-forlaget AB.
  • McMullen, M. (2000) The Baha’i: Religious Construction . Rutgers University Press.
  • Miles, J. (1997) Gud, en Biografi . Stockholm: Raben Prisma.
  • Nationella radet for Sveriges Baha'ier. (1990) Baha'u'llahs administrativa system . Oversattning av Shoghi Effendis World Order of Baha'u'llah . Uppsala: Baha'i-forlaget AB.
  • Neiman, C. & Golman, E. (1995) Efter Livet? Stockholm: Wahlstroms.
  • Peterson, P.K. (2002) Assisting the Traumatized Soul . Baha'i Publishing Trust, USA.
  • Smith, Peter. (1988) The Baha'i Religion: A Short Introdudion to its History and Teachings . Oxford: George Ronald.
  • Smith, P. (1999) A Concise Encyclopedia of the Baha’i Faith . Oneworld Publications.
  • Spataro, F.C. (2003) Charles Mason Remey and the Baha'i Faith . New York: Tover Publications, The Remey Society.
  • Wibeck , S. (2003) Religionernas historia . Lund: Historiska Media.
  • Widegren , O. (2006) Baha'i ? en introduktion . Stockholm: Baha'i-forlaget AB.
  • Vramming , Y. (1996) Uppslag Religion . Stockholm: Almqvist & Wicksell Forlag AB.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]