Teologi ( grekiska : θε?? - gud, λ?γο? - ord, kunskap, forstaelse, mening) ar "laran om Gud ". I sin ursprungliga, och bokstavliga, betydelse, inbegriper begreppet en innebord av teoretiska tankar och uppfattningar kring det overvarldsliga ("Gud"), varldens beskaffenhet och manniskans forhallande till den overvarldsliga verkligheten.

I Sverige anvands av historiska skal begreppet teologi ofta synonymt med religionsvetenskap , det vetenskapliga studiet av religion. Religionsvetenskapen kannetecknas dock av ett areligiost forhallningssatt till religionen, till skillnad fran den traditionella teologin som innefattar konfessionell dogmatik.

Begreppet teologi [ redigera | redigera wikitext ]

De senaste tva tusen aren har begreppet teologi genomgatt en avsevard begreppsforskjutning. Termen uppkom under antiken , och anvandes da for att beteckna diskurser om gudar och kosmologi och de forsta teologerna betraktades som heretiker da religionen var forbunden med de respektive statsmakterna och inte fick ifragasattas. Sokrates ansags foljaktligen lara ut ateism nar han diskuterade teologi, och domdes darfor till doden.

Aristoteles indelade teoretisk filosofi i mathematice ( matematik ) phusike ( fysik ) och theologike (teologi), och i detta fall bor teologi forstas som metafysik . Romaren Marcus Terentius Varro indelade teologin i tre diskursfalt: mytisk teologi (om gudamyterna), rationell teologi (filosofisk analys av gudar och kosmologi), och civil teologi (om medborgares riter och religiosa plikter).

De tidigaste kristna verkade i den grekiska traditionen och anammade flera av antikens begrepp. Det framgar bland annat av bibliska handskrifter, som en alternativ version av Uppenbarelseboken som borjar apokalupsis ioannou tou theologou , "uppenbarelser av Johannes, teologen". "Teolog" i detta sammanhang ska sannolikt forstas pa ett annat satt an det brukas numera; Johannes uppenbarade Guds (Theos) ord (logos). Fram till medeltiden forekommer en brokig mangfald av ordets betydelse.

Under hogmedeltidens skolastik , kom teologi att avse ett rationellt studium av kristna doktriner , eller disciplinen som undersoker sammanhang, sprakliga implikationer och pastaenden i Bibeln och den kristna traditionen.

Nar sekulariseringen pa allvar fick spridning under 1900-talet , och teologin som vetenskapligt studium pa allvar kom att ifragasattas, i Sverige mycket genom filosofiprofessorn Ingemar Hedenius , blev det viktigare for teologin att visa sitt akademiska berattigande. Som en foljd av detta kom begreppet teologi inom den svenska akademiska varlden delvis att ersattas av religionsvetenskap. Saledes har termen idag tva huvudsakliga betydelser pa svenska; dels konfessionella forestallningar och reflexioner kring den egna guden, och dels det vetenskapliga amnet. I den allmanna debatten i Sverige, liksom pa svenska universitet, anvands idag teologi huvudsakligen i betydelsen religionsvetenskap. I stora delar av ovriga varlden finns dock fortfarande en tydlig uppdelning mellan dessa tva termer.

Amnet teologi i Sverige under nyare tid [ redigera | redigera wikitext ]

Anda fram till 1830-talet agnade sig universitetens teologiska fakulteter uteslutande at forskning. Verksamheten hade inget pastoralt syfte och var inte amnad for blivande forsamlingspraster. Prastutbildningen skedde vid stiftsstadernas gymnasier. Forst fran 1830-talet kom prastutbildningen att forlaggas till universiteten i Uppsala och Lund.

Parallellt med att grundskolans kristendomsundervisning ersattes av religionskunskap, byttes amnet teologi vid merparten av de svenska larosatena namn till religionsvetenskap under aren 1969 ? 1976 . Teologi som begrepp lever dock kvar i titeln pa akademiska examina: teologie doktor och teologie kandidat , doktor respektive kandidat i religionsvetenskap, samt som namn pa tva av de konfessionellt oberoende svenska universitetens religionsvetenskapliga fakulteteter och institutioner ; Teologiska fakulteten och Teologiska institutionen vid Uppsala universitet samt Centrum for teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet.

Ar 1974 kom RUMO-reformen, utredningen om religionsvetenskapliga utbildningens mal och organisation, dar det fastslogs att teologi blev ett delamne i det religionsvetenskapliga studiet och att utbildningen skulle vara icke-konfessionell. Detta ledde till att Svenska kyrkan overtog en del av prastutbildningen med undervisning i konfessionell teologi. Tre av de fyra hogskolor som anvander termen teologi om sin religionsrelaterade undervisning - Orebro teologiska hogskola , Johannelunds teologiska hogskola , Ersta Skondal hogskola - fick status som hogskolor 1993, och den tredje, Teologiska hogskolan i Stockholm , grundades av Svenska missionsforbundet och Svenska baptistsamfundet 1997 genom sammanslagning av deras tidigare seminarier. Samtliga dessa skolor drivs av religiosa samfund. Johannelunds teologiska hogskola utbildar som enda konfessionella skola aven praster for tjanst i Svenska kyrkans ordning.

Teologi och religionerna [ redigera | redigera wikitext ]

Kristen teologi [ redigera | redigera wikitext ]

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Under kristendomens forsta arhundraden bedrevs teologin, reflexionerna kring Gud, i huvudsak av kyrkans foretradare - Jesu larjungar, kyrkofaderna och praster - som samlade efterfoljare omkring sig. Aven enskilda eremiter och personer som menade sig vara utsanda av Gud till profeter kunde samla inte oansenliga grupper av efterfoljare.

I och med klostervasendets inforande under mitten av den vasterlandska tiderakningens forsta millennium kom det teologiska studiet att uppsta dar och blev ocksa mer institutionaliserad. Nar universiteten grundades i vasterlandet under medeltiden blev studieamnena indelade hierarkiskt med teologi som det hogsta amnet. Av de amnen som idag ar innefattade i teologin existerade ursprungligen de inriktningarna som idag kallas exegetik (bibelvetenskap), kyrkohistoria , kyrkovetenskap och tros- och livsaskadningsvetenskap ( etik , (religions-) filosofi och dogmatik ). Da det var kyrkan som inforde utbildningsvasendet i Europa och da kyrkan ocksa lange var den institution som hade ansvaret for all form av utbildning, kom kyrkans foretradare ocksa starkt att paverka saval utbildningens utformande som dess vetenskapliga axiom och saval de kyrkliga som de vetenskapliga dogmerna .

De aldsta larosatena for teologi finns i sodern och Orienten , sasom Koptisk-ortodoxa kyrkans skola i Egypten och Kateketskolan i Alexandria. I Sinai uppfordes aven det forsta klostret i varlden, Katarinaklostret , dar flera dokument finns bevarade fran kristendomens forsta tid.

Fram till upplysningen i vasterlandet var bibelvetenskapens mal i allt vasentligt att trana studenten i att uttyda Guds vilja och i vidare mening att vinna egen och andras fralsning . En annan tolkning av Bibeln uppkom dock i Florens under renassansen , i samband med humanismens framtradande. Humanisterna i Florens skapade den moderna kallkritiken och utvecklade textkritiken, ifragasatte den institutionaliserade kyrkans auktoritet inom bibelvetenskapen och teologin, och dess ofelbarhet betraffande etiska dogmer .

De humanistiska ideerna fick dock inget reellt genomslag inom teologin forran under 1700-talet, da upplysningsidealen gav upphov till liberalteologin i framfor allt det protestantiska norra Europa. Bland de forsta liberalteologerna marks Johann Salomo Semler , vars historisk-kritiska forskning kom att fa stor betydelse for den fortsatta bibelvetenskapen, och David Strauss . Som rorelse ar liberalteologin ingalunda enhetlig, men bland dess framsta kannetecken marks huvudsakligen den historisk-kritisk hallningen gentemot de religiosa skrifterna samt att fornuftet stalls over, eller i vissa, mer sallsynta fall, jamstalls med uppenbarelsen som kalla till andlig kunskap.

Samtidigt med liberalteologins spridning fick europeer genom kolonialismen alltjamt okad insikt i andra religioner an kristendomen och intresset som detta vackte ledde till att religionshistoria etablerades som ett eget amne inom teologin. Den forsta professuren i religionshistoria inrattades vid universitetet i Leiden under 1800-talet. Professuren innehades forst av X.C.P. Thiele .

Bland annat som en reaktion mot liberalteologin, men ocksa for att utgora en motvikt mot den uppfattade sekulariseringen av hela samhallet, framtradde under 1800-talet hogkyrkligheten i det protestantiska Europa. Som startpunkt for hogkyrkligheten har bland annat havdats John Kebles predikan mot "det nationella avfallet" i Oxford 1833 . Hogkyrkligheten kom att fa stor betydelse for det praktiska kyrkolivet. Rorelsens teologiska program utgick huvudsakligen fran ecklesiologin (teologin om kyrkan) och kom pa sa satt pa att verka for ekumenik och utokad kontakt mellan kristna samfund.

I romersk-katolska lander framtradde under samma tid nythomismen som ville aterga till skolastikens strangare teologi, och som motreaktion mot denna, modernismen som stravade mot okad anpassning till det moderna samhallet.

I Sverige , Tyskland och Finland uppstod under senare delen av 1800-talet och borjan av 1900-talet folkkyrkotanken som kombinerade lutherdom med nationalism .

Runt 1900 skapades religionssociologin med Max Webers arbeten, och religionspsykologin med G.S. Hall och William James . Dessa amnesgrenar, idag sammanforda i amnesomradet religionsbeteendevetenskap , behandlar religionen och dess funktion for samhalle respektive individ, placerar dem vanligtvis langre fran auktoritetstro, tradition och dogmer an tidigare teologisk forskning. I och med religionsbeteendevetenskapens intag i den akademiska varlden, borjade ocksa den akademiska teologin att pa allvar stalla sig vid sidan av den konfessionella.

Eftersom religionspsykologin bland annat har sysslat med freudianska analyser av religiosa frontalpersoner och andra psykologiseringar av religiosa erfarenheter, har detta amne emellanat uppfattats som kontroversiellt.

Under 1900-talet utkristalliserades ytterligare ett teologiskt amnesomrade, missionsvetenskap , som tillsammans med kyrkohistoria och kyrkovetenskap idag ar sammanforda till amnesomradet kyrko- och missionsstudier .

Med borjan i Sydamerika kom aven befrielseteologin att fa synnerligen stort inflytande pa saval den akademiska som konfessionella teologin under efterkrigstiden, och tillsammans med allmanna politiska idestromningar gav aven upphov till den feministiska teologin och queerteologin .

Bibelteologi [ redigera | redigera wikitext ]

Bibelteologi kallas det vetenskapliga arbetet med att sammanfatta Bibelns teologi. Amnet ligger i granslandet mellan det exegetiska studiet och den systematiska teologin . Bibelteologiska framstallningar struktureras ofta kronologiskt till skillnad fran den systematiska teologin som alltid arbetar tematiskt. Pa grund av att bibelvetenskapen vid de flesta universitet, hogskolor och teologiska seminarier ar indelad i tva discipliner ar manga bibelteologiska framstallningar begransade till att omfatta bara Gamla eller Nya testamentet .

Diskussionen om Gamla testamentets teologi har under andra halvan av 1900-talet framst handlat om huruvida det finns ett teologiskt centrum i dess teologi. Detta beror mycket pa att Walter Eichrodt skrev en klassiker i amnet pa 1930-talet som hade forbundet som centrum. Mot detta reagerade bland andra Gerhard von Rad som skrev en bok dar det fralsningshistoriska skeendet gett strukturen at boken, detta bland annat for att battre gora rattvisa at det historiska forloppet bakom Gamla testamentets framvaxt.

Pa senare tid har Francis Watson ifragasatt om man verkligen kan skriva en gammaltestamentlig teologi utan att ta med Nya testamentet i framstallningen. Att det finns nagot som kallas Gamla testamentet beror pa att det finns ett som kallas Nya testamentet, liksom att om inte andra varldskriget hade varit hade man bara kallat forsta varldskriget for "varldskriget", och det gjorde man till och med att det andra varldskriget infoll.

Teologin i icke-kristna religioner [ redigera | redigera wikitext ]

Forutom de tva huvudbetydelserna av teologi; som kristna konfessionella tankar kring Gud och akademiska, vetenskapliga studier av de samma, forekommer teologi, i betydelsen intellektuella reflektioner kring den egna gudomen, pa nagot vis inom alla samhallen dar det finns institutionaliserade trossystem kring en overvarldslig verklighet.

Inom buddhismen ar teologin central for sjalva religionen. Begreppet blir dock nagot missvisande, da det inom huvudfaran av buddhistisk varldsuppfattning saknas ett motsvarade begrepp for Gud, theos . Den buddhistiska teologin gar av denna orsak vanligen under beteckningen buddhistisk filosofi .

Islam har genom historien inte fast samma vikt vid teologi, som inom islam kallas kalam , som kristendomen. I stallet har den islamiska lagen, sharia , en mera framtradande roll i religiosa diskurser och akademiska religiosa studier. Den kristna motsvarigheten till sharia ar kanonisk ratt , som i teokratier var en komponent i landets rattssystem . Religiosa filosofer inom islam uppfattas ofta inte som teologer, utan som forfattare som skrivit om Gud.

Eftersom judendomen har varit en minoritetsreligion under i princip hela den vasterlandska tiderakningen, har judisk teologi inte haft samma akademiska forankring som sin kristna motsvarighet och teologiska sporsmal har behandlats lokalt i synagogor . Den judiska teologin har dock haft stort inflytande pa saval islamisk som kristen teologi. Judendomens teologer har genom historien i allt vasentligt varit rabbinerna , men under 1900-talets sista decennium borjade aven vetenskapliga, icke-konfessionella, institutioner framtrada.

Amnesoversikt [ redigera | redigera wikitext ]

Vid de svenska universiteten och hogskolorna finns idag en femdelad uppdelning inom de teologiska fakulteterna. Pa fa eller inga av utbildningssatena finns dock alla amnen representerade, och i nagra fall varierar amnesnamnen.

• Exegetik eller Bibelvetenskap
  • Nya testamentets exegetik
  • Gamla testamentets exegetik

• Kyrko- och missionsstudier
  • Kyrkohistoria
    • Patristik
  • Kyrkovetenskap eller Praktisk teologi
  • Missionsvetenskap
    • Ekumenik

• Tros- och livsaskadningsvetenskap
  • Etik
  • Religionsfilosofi
  • Systematisk teologi
    • Livsaskadningsforskning

• Religionsbeteendevetenskap
  • Religionspedagogik
  • Religionspsykologi
  • Religionssociologi

• Religionshistoria
  • Allman religionshistoria
  • Judaistik
  • Islamologi

Teologiska begrepp i urval [ redigera | redigera wikitext ]

Kristna teologiska begrepp i urval [ redigera | redigera wikitext ]

Judiska teologiska begrepp i urval [ redigera | redigera wikitext ]

Muslimska teologiska begrepp i urval [ redigera | redigera wikitext ]

Teologiska termer inom Bahai i urval [ redigera | redigera wikitext ]

• Kitab-i-Iqan
• Bayan
• Progressiv uppenbarelse

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Krister Gierow , "Teologin under 1800-talet", Vart kulturarv : Det nya Europa skapas. Del IV, red. P Krarup, H Holmboe, K Gierow, (Helsingborg 1966)
• Bengt Hagglund, Teologins historia. En dogmhistorisk undersokning 5 uppl. 1981
• Oloph Bexell, "Prastutbildning, prasttjanster och prasterlig befordran i aldre tid. En kyrkorattslig oversikt." Strangnas stifts herdaminne band 4, 1995.
• Faculty of Theology at Uppsala university . (Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala University 500 Years. 1), red. av Helmer Ringgren. 1976.
• Theologicum i Lund. Undervisning och forskning i tusen ar , red. av Birger Olsson m.fl., 2001