Popmusik
|
Stilursprung
| Folkmusik
,
jazz
,
R & B
,
rock'n'roll
|
---|
Kulturellt
ursprung
| 1950-talet
,
USA
,
Storbritannien
|
---|
Instrument
| elgitarr
-
bas
-
trumset
-
keyboard
|
---|
Popularitet
| Global sedan
1950-talet
|
---|
Paverkat
| Bluegrass
,
dansband
,
|
---|
Subgenrer
| Barockpop
-
Bastardpop
-
Countrypop
-
Danspop
-
Disco
-
Electropop/Technopop
-
Folkpop
-
Housemusik
-
Indiepop
-
New romantic
-
New wave
-
Noise pop
-
Operapop
-
Poprap
-
Poprock
-
Psykedelisk pop
-
Powerpop
-
Punkpop
-
R&B
-
Sophistipop
-
Sunshine pop
-
Synthpop
-
Tonarspop
-
Tuggummipop
-
K-Pop
|
---|
Regional
miljo
| Afrika:
Afropop
Amerika:
Brasiliansk pop
,
Latinopop
,
mexikansk pop
,
Louisianatraskpop
,
US pop
Asien:
Arabpop
,
Arabesk
,
kinesisk pop
,
Filmi
,
Hindipop
,
Hongkongpop och kantonesisk pop
,
Hongkongengelsk pop
,
indonesisk pop
,
japansk pop
,
Koreansk pop
,
Mandarinpop
,
Persisk pop
,
Taiwanesisk pop
,
Thaipop
,
Turkisk pop
Europa:
Austropop
,
Britpop
,
Discopolo
,
Eurobeat
,
Eurodisco
,
Europop
,
Fransk pop
,
grekisk laikopop
,
Italdans
,
Italdisco
,
Levenslied
,
Nederpop
,
rysk pop
,
schlager
,
vispop
,
Serbisk pop
|
---|
Relaterat
Popularkultur
-
Popduo
-
Pojkband
-
Tjejgrupp
-
Popikon
|
Popmusik
eller bara
pop
ar ett begrepp som forst anvandes
1926
, pa engelska, som en forkortning for ordet "popular"
[
1
]
, bland annat
popularmusik
, men sedan slutet av
1950-talet
har det under den alternativa benamningen pop handlat om en
genre
inom
popularmusik
, som ursprungligen karakteriserades som ett lattare alternativ till
rock'n'roll
.
[
2
]
[
3
]
London
blev snabbt ett centrum for popmusiken, som ansags vara mindre rebellisk an den upproriska
rockmusiken
fran
USA
. I slutet pa 1960-talet borjade man skilja mellan rock och pop. Popmusiken gors normalt av
popgrupper
med musiker, och/eller
popartister
som gruppens sangare eller sangare med separat kompgrupp, samt
latskrivare
,
musikproducent
etc. I samband med en
konsert
/
musikfestival
eller en speciell lansering kallas en sadan artist eller grupp eller tillfallig sammansattning av artister for en
akt
.
Typiska popgrupper spelade mer kommersiellt gangbar musik, vars sanger snarare handlade om
karlek
och
dans
an om
politik
och ungdomsrevolter, vilket ansags harmlost av det sa kallade "etablissemanget". Dessa gruppers framsta kannemarke torde vara det (for den tiden) langa haret, kostymer samt
Chelseaboots
. Det langa haret utgjorde ett synnerligen irriterande inslag emot etablissemanget i denna
tonarskultur
. Typiska popgrupper under 1960-talet var bland andra
The Beatles
,
The Hollies
,
The Animals
och
The Monkees
. Nagra samtida svenska popgrupper var
Tages
,
Shanes
,
Ola and the Janglers
,
Hep Stars
och
Hounds
.
Som popularmusik raknas alltsa sa skilda artister och grupper som till exempel
Michael Jackson
,
Abba
,
Alphaville
,
the Beatles
,
Bing Crosby
,
Madonna
och
Elvis Presley
. Termerna popularmusik, konstmusik och
folkmusik
ar dock alla problematiska da de utgar inte bara fran hur musiken later utan ocksa hur den socialt konstrueras och uppfattas av publik och kritiker.
Pa 1950-talet var popmusik en synonym till
rock and roll
.
Under borjan av
1960-talet
blev i
Storbritannien
pop en term for beat-musiken, med artister som The Beatles i spetsen. Andra populara popgrupper under denna tid var
Hollies
och
Kinks
. I USA fortsatte pop att anvandas som en synonym till
rock and roll
. I slutet av 1960-talet borjade rock att kontrasteras mot popen som en sarskilt musikgenre, dar pop fick beteckna bredare, mer lattsam och lattillganglig musik.
Under andra halvan av
1970-talet
var Abba och
Bee Gees
populara grupper i en tid da popmusiken fick ett
discosound
. Nagra andra framgangsrika artister och grupper under detta artionde var
Olivia Newton-John
,
Elton John
,
Electric Light Orchestra
(ELO) och
10cc
.
I
Sverige
fanns fransett Abba vid framfor allt decenniets borjan vissa svarigheter att etablera kommersiell popmusik, da
proggrorelsen
nadde framgangar och det inom det tidiga
1970-talets politiska vanster
fanns starkt motstand mot kommersiellt inriktad musik.
Under borjan av 1970-talet forknippades popmusik framst med den da omoderna musiken fran 1960-talet. Discokulturen ar en musikstil som skapades under 1970-talet. Den ursprungliga discokulturen vaxte fram pa
New Yorks
nattklubbar under 1970-talets forsta ar, och forknippades fran borjan inte alls med popmusik. Musiken som spelades var
soul
,
funk
och latinamerikansk musik. I takt med att kulturen vaxte uppstod aven discomusiken som en egen genre. 1975 brukar raknas som det ar da discomusiken fick sitt kommersiella genombrott och musiken hade sin kommersiella storhetstid 1976-1979. Dansfilmen
Saturday Night Fever
kom
1977
och introducerade en lattsmalt bild av discokulturen till en masspublik.
Det producerades aldrig speciellt mycket disco i Sverige. Musikrorelsen (
proggen
) hade fortfarande visst initiativ i det svenska musiklivet, och discons valproducerade musik med till synes ganska opolitiska texter ansags sta for allt som var daligt. De fa exempel av svensk disco som anda finns ar
Abba
, vars album
Voulez-Vous
ar gruppens mest discobetonade.
Mot slutet av 1970-talet borjade ocksa musiken i viss man att influeras av det tidiga 1960-talets musik, som kommit att inkluderas i begreppet pop, och benamningen blev inte langre lika belastande.
New wave ar ocksa en bred genre. Den var popular fran mitten av 1970-talet fram till mitten av 1980-talet da popularmusikens pendel svangde at det materialistiska hallet. Under 1990-talet lade sig nya band till med samma musik, men under andra kategorier som "alternative", "underground" med flera. New wave har ibland forklarats vara den musik som
punkbanden
spelade nar de till slut blivit skickliga musiker. Detta stammer bara till liten del, med band som exempelvis
Ramones
. New wave utvecklades snarare samtidigt och jamsides med punken med grupper/artister som
Talking Heads
,
The Police
,
Blondie
,
Elvis Costello
med flera. Det som ar kannetecknande for new wave fran 1977 och en bit in pa 1980-talet ar ifragasattande sangtexter, drag av andra musikstilar som punk och
reggae
, blandade band med avseende pa kon och etnicitet samt en stor bredd.
Under
1980-talet
borjade
synthar
och
trummaskiner
, liksom synthprogrammerade
strakar
, horas pa manga stallen i alltfler latar. Forst inom sa kallad
synthpop
med grupper som
Depeche Mode
,
Soft Cell
och
The Human League
, men detta sound spred sig senare till ovrig pop. Popmusiken var under 1980-talet ofta
dansvanlig
och med
musikvideons
fodelse fick den visuella framtoningen en allt storre betydelse. Framgangsrika artister och grupper var bland andra
Michael Jackson
,
Milli Vanilli
,
Janet Jackson
,
Prince
,
A-ha
och
Madonna
. I slutet av 1980-talet nadde den svenska popduon
Roxette
stora internationella framgangar.
Efter att det tidiga
1990-talet
dominerats av "tuffare tag", med
hardrock
,
heavy metal
,
punk
och
grunge
borjade under andra halvan av 1990-talet mer "lattsmalt" musik, som brukar klassas som pop, aterigen na stora framgangar, med artister som
Britney Spears
och
Christina Aguilera
.
Pojkband
som
Backstreet Boys
och
Five
och
tjejgrupper
som
Spice Girls
blev populara. Kvinnliga artister skordade stora framgangar, och artister fran allt fler lander nadde framgangar. Svenska
Ace of Base
blev stora internationellt.
I Sverige var
tuggummipop
populart under slutet av 1990-talet.
Dr. Bombay
och
Martin Svensson
regerade bland svenska artister i genren.
Punkpop
blev ater populart. Aven
hiphopen
borjade fa plats i musiksverige efter att
Petter
slagit igenom.
Indiepop
ar ett slags
popmusik
, dar indie ar en forkortning for "
independent
". Benamningen kommer fran Storbritannien dar mangden sma, oberoende independentbolag vaxte upp som svampar ur jorden under och efter punkrorelsen.
De oberoende skivbolagen inriktade sig pa utgivning av pop och rock som kanske inte alltid var sa kommersiellt gangbar. Benamningen indie uppstod under 1980-talet, och pa skivbolag som
Stiff Records
,
Chiswick
,
Postcard
,
Sarah
,
Factory
,
Creation Records
och
Rough Trade
sags en ny stark vag av popmusik vaxa fram, ofta med rotterna i 1960-talets brittiska poptradition, aven om begreppet indiepop ar mycket vagt, da det innefattar en valdigt stor mangd stilar. Gemensamt for indiebanden var att de ansags erbjuda ett alternativ till den mer putsade och glattiga kommersiellt inriktade listpopen.
Det storsta indiebandet under 1980-talet var formodligen
[
kalla behovs
]
The Smiths
, lett av sangaren
Morrissey
som spelade lattillganglig pop som aven gjorde sig pa hitlistorna, men som erbjod mer intellektuella texter och en vass samhallskritik mot samtidens Storbritannien och dess premiarminister
Margaret Thatcher
.
Under 1990-talet borjade indiepopen i allt storre skala krypa in pa forsaljningslistorna, och det hela kulminerade sa smaningom med
britpop
-vagen. Dessa band var liksom sina foregangare oftast gitarrbaserade med rotterna i 1960-talets pop och grupper som
Oasis
och
Blur
var mer an tydliga med sina influenser fran till exempel
Beatles
och
The Kinks
.
Populara artister under
2000-talet
var bland andra
Britney Spears
,
Kelly Clarkson
,
Anastacia
och
Madonna
. Genom TV-programmet
American Idol
i USA, som hade premiar den 11 juni
2002
, producerades framgangsrika popstjarnor, och liknande TV-program startades i manga andra lander. I Sverige vann
Mans Zelmerlow
Melodifestivalen
2015
med
operapoplaten
Heroes
. Bland andra
Robyn
och
Agnes
ar nagra svenska internationella stjarnor.
Populara artister under
2010-talet
var bland andra
Lady Gaga
,
Maroon 5
,
Adele
,
Bruno Mars
,
Rihanna
,
Katy Perry
,
David Guetta
,
Sia
,
Ariana Grande
,
Nicki Minaj
,
Taylor Swift
,
Pitbull
,
Alan Walker
,
Drake
,
Beyonce
,
Jay-Z
,
Billie Eilish
,
One Direction
,
Harry Styles
och
Post Malone
.
En poplat kan byggas upp pa manga olika satt, men bestar vanligen av elementen
intro
,
vers
,
brygga
,
refrang
,
stick
och
outro
. Vilka av elementen som forekommer, och i vilken ordning, varierar kraftigt.
En klassisk poplat med alla dessa element har uppbyggnaden intro, vers, brygga, refrang, vers, brygga, refrang, stick, brygga, dubbel refrang, outro.
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
.
Musikgenrer (
lista
)
|
---|
| Allmanna stilar
| | | Traditionella stilar
| | | Popularmusik
| |
|