For andra betydelser, se Vaxjo (olika betydelser) .

Vaxjo
Tatort  · Centralort  · Residensstad  · Stiftsstad
Domkyrkan och Stadshotellet i Vaxjo
Slogan: Europas Gronaste Stad
Land	Sverige
Landskap	Smaland
Lan	Kronobergs lan
Kommun	Vaxjo kommun
Distrikt	Vaxjo domkyrkodistrikt , Vaxjo Maria distrikt , Skogslyckans distrikt , Teleborgs distrikt , Ojaby distrikt , Gardsby distrikt , Bergunda distrikt
Hojdlage	167  m o.h.
Koordinater	56°53′21″N 14°48′10″O  /  56.88917°N 14.80278°O  / 56.88917; 14.80278
Area
- tatort	37,23  km²   (2020) [ 3 ]
- kommun	1 914,28  km²   (2019) [ 1 ]
Folkmangd
- tatort	71 282  (2020) [ 3 ]
- kommun	97 555  (2024) [ 2 ]
Befolkningstathet
- tatort	1 910 inv./ km²
- kommun	51 inv./ km²
Grundad	1342 [ 4 ]
Tidszon	CET ( UTC+1 )
-  sommartid	CEST ( UTC+2 )
Postort	Vaxjo
Postnummer	35X XX
Riktnummer	0470
Tatortskod	T2024 [ 5 ]
Beb.omradeskod	0780TC110 (1960?) [ 6 ]
Geonames	2663536
Ortens lage i Kronobergs lan
Wikimedia Commons : Vaxjo
SCB:s bebyggelseomradesavgransning Redigera Wikidata

Vaxjo [?v?kː??øː] ar en tatort i sodra Smalands inland samt centralort i Vaxjo kommun , residensstad for Kronobergs lan och stiftsstad for Vaxjo stift . Vaxjo, som fick stadsrattigheter 1342 och blev universitetsstad 1999, och var 2019 Sveriges 19:e storsta tatort med 70 489 invanare. ^{[ 7 ] [ 8 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Forhistoria [ redigera | redigera wikitext ]

Vaxjobygden har haft en bofast befolkning atminstone sedan den yngre stenaldern (4100?1700 f.Kr.). Flera hallkistor fran cirka 4000 ar tillbaka i tiden finns bevarade liksom losfyndsmaterial som ar minst lika gammalt.

Att vagar fran fem olika riktningar stralade samman vid Vaxjosjons norra spets har haft en avgorande betydelse for att Vaxjo utvecklats pa denna plats. Detta faktum aterspeglas aven i namnet, som bildats av fornsvenskans vaegar och sjo . ^{[ 9 ]} Vaxjo var sedan tidiga medeltiden motesplats for Tioharads lagsaga och centrum for folklandet Varend .

Bygdens kristnande och Vaxjo blir biskopssate [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1000-talet gjorde kristendomen sitt intag och en kyrka i tra uppfordes vid Vaxjosjons strand. Senare byggdes en stenkyrka pa samma plats. Vaxjos och Varends kristnande har beskrivits i den medeltida Sigfridslegenden om engelsmannen Sigfrid , som pastas ha varit biskop i York . Han ska i Vaxjo ha fatt en uppenbarelse om att anlagga en kyrka pa platsen och till sin hjalp att sprida det kristna budskapet bland Varends hedningar hade han sina systersoner Unaman, Sunaman och Vinaman.

Under manga ar gallde Sigfridslegenden som sanning, men senare forskning har visat att ratt manga fakta inte stammer, aven om Sigfrid sakert spelade roll for Vaxjos kristnande och finns begravd i Vaxjo domkyrka . Legenden var dock ett framgangsrikt hjalpmedel da man pladerade for Vaxjo som blivande biskopssate. Och namnen av saval Sigfrid, som hans systersoner, lever kvar genom bade statyer och for att ha gett namn at skolor, gator, kvarter etc.

Cirka 1170 blev Vaxjo biskopssate . Detta hade en avgorande betydelse for stadens utveckling som bade religiost och kulturellt centrum samt som skolstad. ^{[ 9 ] [ 10 ]}

Stadsprivilegier och handelscentrum [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1342 fick Vaxjo stadsprivilegier av kung Magnus Eriksson .

Vaxjo var kant for sina tva marknader ? Sigfridsmassomarknaden i mitten av februari och Brittmassomarknaden i borjan av oktober. De omtalas forsta gangen 1473, men i alla fall den forsta har betydligt aldre anor. Bada pagick i tre-fyra dagar och var frimarknader, vilket innebar att de var oppna for borgare fran nar och fjarran. Eftersom Vaxjo var en gransstad kom manga handlare aven fran de davarande danska staderna Ronneby och Va (numera Kristianstad ).

Vaxjos utsatta lage nara gransen mot Danmark innebar att staden anfolls och odelades flera ganger, bland annat 1570 och 1612. Efter freden i Roskilde 1658 kom Vaxjo att befinna sig langt fran riksgransen. Nagra manader senare samma ar drabbades staden av annu en brand som innebar annu en odelaggelse, den tredje pa mindre an 90 ar. Detta innebar att Vaxjo kunde overge sin gamla, vildvuxna stadsplanering och bygga upp staden efter ett modernt, regelbundet rutmonster. ^{[ 9 ]}

Residens- och skolstaden [ redigera | redigera wikitext ]

Vaxjo blev residensstad 1634.

Sasom stiftsstad fick Vaxjo en sa kallad domskola redan pa 1300-talet. Ar 1643 fick skolan gymnasieprivilegier och blev darmed Sveriges sjatte gymnasieskola i ordningen. Ar 1824 blev Esaias Tegner biskop i Vaxjo, tillika rektor for Katedralskolan . Aven om Tegner kom att betyda mycket for staden, visar hans korrespondens att han inte trivdes, varken med Vaxjo eller Vaxjoborna. Han blev dock kvar som biskop fram till sin dod 1846 och ar begravd pa kyrkogarden som bar hans namn, Tegnerkyrkogarden. ^{[ 9 ]}

Jarnvagen dras fram [ redigera | redigera wikitext ]

1843 drabbades Vaxjo ater av en forodande brand, den storsta i stadens historia. 1100 manniskor blev hemlosa och forlorade det mesta de agde, men ingen miste livet och planerna for en ateruppbyggnad var snart igang. Den nya stadsplanen 1844 innebar att torget blev mycket storre och en tomt avsattes for ett residens at landshovdingen.

1865 kom jarnvagen fran Alvesta till Vaxjo, 1874 utstrackt till Karlskrona och Kalmar. Smalspariga linjer tillkom i etapper 1895?1922 till Vastervik och 1897 till Karlshamn .

Vaxjo har haft fa industrier, men 1868 grundades Waxjo Tandsticksfabrik , som blev stadens storsta arbetsplats med som mest drygt 400 anstallda 1887. 1922 brann fabriken ner och byggdes inte upp igen.

Vaxjos stallning som skolstad forstarktes ytterligare da den obligatoriska folkskolan infordes 1842. Aret efter startade folkskoleseminariet. Redan 1835 hade smaskoleseminariet borjat sin verksamhet. I slutet av 1800-talet fick Vaxjo ocksa en skola for blinda och en skola for dovstumma. ^{[ 9 ]}

1900-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1900-talets forsta halft forstarktes karaktaren av Vaxjo som tjanstemannastad. Inga storre industrier fanns kvar efter branden i Waxjo Tandsticksfabrik 1922, men en utbyggnad skedde av skolor, sjukhus och regementet. Antalet invanare okade stadigt under 1900-talet, sarskilt snabbt under 1960-talet, da befolkning okade med mellan 900 och 1 800 personer per ar.

Ar 1967 inrattades Universitetsfilialen i Vaxjo under Lunds universitet , vilken 1977 blev den sjalvstandiga Hogskolan i Vaxjo . Denna fick universitetsstatus 1999. Ar 2010 slogs Vaxjo universitet och Hogskolan i Kalmar samman till Linneuniversitetet .

Vaxjo har i takt med den okade folkmangden expanderat med nya stadsdelar, som Vikaholm i soder. ^{[ 9 ]}

Militar narvaro [ redigera | redigera wikitext ]

Kronobergs regemente bildades 1623 och hade i slutet av 1600-talet Backaslovsfalten som exercisomrade. Pa 1770-talet hade regementet Kronobergshed som ovningsplats.

Efter avskaffandet av den indelta armen 1901, togs beslut 1907 om inrattande av infanteriregementet I11 i Vaxjo. Kasernomradet blev fardigt 1920, och regementet blev med drygt 300 anstallda stadens storsta arbetsplats.

Beslut om avveckling av regementet togs efter Forsvarsutredning 1988 . Ar 1992 upphorde grundutbildningen av varnpliktiga och 1997 avvecklades regementet med dess forsvarsomradesstab. Sedan 2005 finns staben for Forsvarsmaktens utbildningsenhet Kalmar- och Kronobergsgruppen forlagd till Vaxjo. Det tidigare regementsomradet ar omvandlad till foretagsstaden I 11. ^{[ 9 ]}

Administrativa tillhorigheter [ redigera | redigera wikitext ]

Vaxjo stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun omgiven av Vaxjo socken /landskommun, dar aven en del av ortens bebyggelse kom att ligga och Vaxjo Ostregards municipalsamhalle inrattas 12 december 1919. Socknen/landskommunen med municipalsamhallet uppgick 1940 i stadskommunen som sedan 1971 uppgick i Vaxjo kommun dar Vaxjo sedan dess ar centralort. ^{[ 11 ]}

I kyrkligt hanseende har orten till 1977 hort till Vaxjo forsamling, fore 1940 bestaende av Vaxjo stadsforsamling och Vaxjo landsforsamling . Sedan 1977 hor orten till Vaxjo domkyrkoforsamling och Skogslyckans forsamling varur utbrots 1995 Teleborgs forsamling och Vaxjo Maria forsamling . Efter ortens expansion ligger aven en del i Ojaby forsamling . ^{[ 12 ]}

Orten ingick till 1971 i domkretsen for Vaxjo radhusratt . Sedan 1971 ingar Vaxjo i Vaxjo domsaga . ^{[ 13 ]}

Befolkningsutveckling [ redigera | redigera wikitext ]

Stadsbild [ redigera | redigera wikitext ]

Vaxjo ligger omkring 180 meter over havet och ar till storre delen omgivet av sjoar. Norr om staden ligger den stora Helgasjon , i nordost Toftasjon , i sydvast Norra Bergundasjon och Sodra Bergundasjon och centralt Vaxjosjon samt Trummen .

I sodra Vaxjo, i stadsdelen Teleborg , finns Linneuniversitetet och dess Vaxjocampus. Utmed den centrala Vaxjosjon ligger Vaxjos sjukhus, Centrallasarettet Vaxjo . Strax nordost om lasarettet ligger Vaxjo domkyrka , en av stadens kanda byggnader. Vaster om domkyrkan ligger Vaxjos stadskarna uppbyggt med rutbebyggelse. ^{[ 15 ]} Fem torg finns i stadskarnan, dessa ar Stortorget , Teatertorget, Batsmanstorget, Vattentorget och Oxtorget . Samtliga av stadens torg utom Vattentorget och Batsmanstorget fungerar till storsta del som parkeringsplatser i staden. I omradet finns aven flera affarer, restauranger, cafeer, teater, bio, hotell och annan service.

ICON Vaxjo i Arenastaden som fardigstalldes 2018 ar med sina 67 meter Vaxjos hogsta byggnad.

Stadsdelar [ redigera | redigera wikitext ]

Vaxjo stad har 19 stadsdelar. ^{[ 16 ]} Teleborg ar den storsta stadsdelen med 11 460 invanare (2010). ^{[ 17 ]}

Under 2020 fortsatter expansionen av Vaxjos vastra del med det helt nya omradet Bredvik med 450 nya bostader. ^{[ 18 ]}

Kommunikationer [ redigera | redigera wikitext ]

Jarnvag [ redigera | redigera wikitext ]

I centrala Vaxjo ligger stations- och kommunhuset som invigdes 2021 ^{[ 19 ]} . Jarnvagsstationen har fyra plattformsspar och ligger vid Kust till Kust-banan . Skane och Kopenhamn trafikeras ocksa genom Oresundstagstrafiken . Regionaltagen Krosatagen gar till Jonkoping , Nassjo och Hassleholm . Vaxjos gamla jarnvagsstation ar unik i Sverige, och tillhor en liten skara om ett tiotal i varlden, med att ha haft spar med tre olika sparvidder. ^{[ 20 ] [ kalla behovs ]}

Vagar [ redigera | redigera wikitext ]

Vaxjo ligger dar riksvagarna 23 , 25 , 27 , 29 , 30 och 37 mots.

Bussar [ redigera | redigera wikitext ]

Lanstrafiken Kronoberg administrerar ett bussnat som utgar fran resecentrum och tacker hela lanet. Nobina och Svenska Buss trafikerar linjer som passerar Vaxjo.

Flyg [ redigera | redigera wikitext ]

Strax utanfor Vaxjo ligger Vaxjo-Kronobergs flygplats . ^{[ 21 ]}

Naringsliv [ redigera | redigera wikitext ]

Vaxjo ligger i ett skogrikt lan och skogen ar sedan lange en viktig bas for naringslivet. Bland annat har Sodra Skogsagarna sitt huvudkontor i staden. Efterhand har tillkommit foretag inom till exempel maskin- och elektroteknik. Foretag som grundats i Vaxjo ar bland andra Scandinavian PC Systems (1984), Boss Media (1999) och Fortnox (2001).

En stor del av Vaxjos energibehov tillgodoses genom fjarrvarme fran kraftvarmeverket Sandviksverket .

Kopcentret Grand Samarkand valdes till Sveriges basta kopcentrum 2011-2012. ^{[ 22 ]}

Videum Science Park, som samverkar med det narbelagna Linneuniversitetet, har mer an 100 foretag och andra organisationer. ^{[ 23 ]}

Bankvasende [ redigera | redigera wikitext ]

Kronobergs lans sparbank grundades 1828. Vid en storre fusion 1969 blev den Sparbanken Kronoberg som ar 1979 uppgick i Sparbanken Kronan , som i sin tur senare blev en del av Swedbank .

Smalands enskilda bank hade ett kontor i Vaxjo fran dess grundande 1837. Den 1 december 1869 oppnade Skanes enskilda bank ett kontor i Vaxjo. ^{[ 24 ] [ 25 ]} En folkbank kallad Wexio handtverkares m. fl. forlagskassa etablerades 1868. ^{[ 26 ]} Den 1 oktober 1881 oppnade Sveriges riksbank ett avdelningskontor i Vaxjo. ^{[ 27 ]} Den 1 oktober 1903 oppnade Sydsvenska kreditaktiebolaget ett kontor i Vaxjo. ^{[ 28 ]} Ar 1910 etablerade sig Stockholms Kopmannabank i Vaxjo. ^{[ 29 ]} Denna bank overtogs nagra ar senare av Skanska handelsbanken , som i sin tur overtogs av Skandinaviska kreditaktiebolaget som da aven overtagit Skanes enskilda bank. Den ar 1917 grundade Svenska lantmannens bank hade tidigt kontor i Vaxjo. ^{[ 30 ]} Dess efterfoljare Jordbrukarbanken ^{[ 31 ]} och senare PKbanken hade ocksa kontor i Vaxjo. Svenska Handelsbanken etablerade sig i Vaxjo forst ar 1968.

Kultur och sevardheter [ redigera | redigera wikitext ]

Karl-Oskardagarna ar en arligen aterkommande festival i Vaxjo. ^{[ 32 ]} Festivalen anordnas normalt forsta helgen i augusti.

Utbildning [ redigera | redigera wikitext ]

Vaxjo kallades tidigare for "stifts- och skolstad" med en skola i direkt anslutning till domkyrkan dar pojkar kunde fa grundlaggande utbildning i lasning och skrivning utanfor hemmet och pa en nagot hogre niva. Utover rena yrkesutbildningar till larare och sjukskoterskor pa de olika seminarierna , Norra, Ostra respektive Vastra seminariet, sa har staden haft riksutbildning for dova flickor pa en internatskola pa gymnasieniva och "Statens skola for nyblinda vuxna" startade dar.

Grundskolor [ redigera | redigera wikitext ]

^{[ 33 ]}

Gymnasieskolor [ redigera | redigera wikitext ]

I staden finns foljande gymnasieskolor ^{[ 34 ]} .

Hogre utbildning [ redigera | redigera wikitext ]

• Linneuniversitetet
• Polisutbildning (uppdragsutbildning vid Linneuniversitetet) ^{[ 35 ]}

Vuxenutbildning [ redigera | redigera wikitext ]

• S:t Sigfrids folkhogskola
• Vaxjoloftet

Dagstidningar och lokala medier [ redigera | redigera wikitext ]

• SR Kronoberg - P4 Kronoberg Sveriges Radio
• Smalandsposten
• Vaxjobladet Kronobergaren
• Oppna Kanalen Vaxjo
• Smalandsnytt - Regionalnyheter
• Magazinet- gratis lokaltidning

Sport [ redigera | redigera wikitext ]

Vaxjo ar bade nationellt och internationellt kand som idrottsstad. Manga idrottsprofiler och lag har genom aren satt staden pa kartan med svenska masterskapstitlar inom bland annat ishockey , fotboll , orientering , friidrott och tennis och internationella framgangar inom bland annat friidrott, orientering , bilsport , Ju-jutsu och tennis. Carolina Kluft ? olympia-, varlds- och europamastarinna i sjukamp ? tavlade for IFK Vaxjo . I dag finns idrott pa saval elit- som folkrorelseniva . Flera skolor i Vaxjo erbjuder utbildningar med idrottsprofil, och Vaxjo universitet har utbildningsprogram mot Coaching och Sport Management. ^{[ 36 ]} De bedriver dessutom idrottsrelaterad forskning. ^{[ 37 ]}

Idrottsforeningar [ redigera | redigera wikitext ]

Idrottsanlaggningar [ redigera | redigera wikitext ]

Miljoarbete i Vaxjo [ redigera | redigera wikitext ]

Europas gronaste stad [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 2007 utnamnde Brittiska BBC i en artikel Vaxjo till Europas gronaste stad for sitt malmedvetna arbete att sanka sin klimatpaverkan. ^{[ 38 ]} .

Ar 2017 tilldelades Vaxjo, tillsammans med belgiska Leuven , priset European Green Leaf Award . Priset delas ut till stader som visar ett bra resultat nar det galler miljo och som engagerar sig for att generera gron tillvaxt ^{[ 39 ]} .

Kanda personer med anknytning till Vaxjo [ redigera | redigera wikitext ]

• Agne Bergvall , friidrottstranare
• Stefan "Lill-Lovis" Johansson , racerforare
• Jonas Jonasson , forfattare
• Mattias Karlsson , politiker (SD)
• Carolina Kluft , friidrottare och programledare
• Par Lagerkvist , forfattare och nobelpristagare
• Carl von Linne , botaniker, lakare, geolog och zoolog
• Kristina Nilsson , operasangerska
• Peter Jihde , sportreporter och programledare
• Andreas Ravelli , fotbollsspelare
• Thomas Ravelli , fotbollsmalvakt
• Fredrik "Fidde" Rosengren , tennistranare
• Oliver Rosengren , politiker
• Ola Salo , musiker
• Tone Sekelius , videobloggare
• Tommy Svensson , fotbollsspelare och forbundskapten
• Per Tengstrand , pianist
• Esaias Tegner , poet och biskop
• Mats Wilander , tennisspelare
• Marika Willstedt , musiker
• Samuel Odmann , psalmdiktare

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Vaxjo socken
• Personer fran Vaxjo
• Lista over fasta fornminnen i Vaxjo (for omfattning av detta omrade, se Vaxjo stad#Sockenkod )

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Wingborg, Olle (2008). Vaxjo i litteraturen : en bibliografi over staden . Smalands bibliografi, 0280-7785 ; 12. Ronneby: Lansbibliotek Sydost i samverkan med Vaxjo stadsbibliotek. Libris 10879554 . ISBN 9789163326134 . http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=1   Arkiverad 31 augusti 2017 hamtat fran the Wayback Machine .

• Lars-Olof Larsson, Vaxjo genom 1000 ar. Stockholm 1991, 586 sid.
• Harald Berg & Ivan Svalenius, Vaxjo stads historia. 1. Tiden fram till 1718. Vaxjo 1956.
• Henry Lindstrom & P.G. Vejde, Vaxjo stads historia. 2. 1719-1862. 1863-1942. Vaxjo 1942.
• Kenneth Johansson m.fl., Vaxjo under det industriella genombrottets tid (ActaWexionensida 1:6.) Vaxjo 1988.
• Ahman, Eva (1983). Vaxjo . Rapport / Riksantikvarieambetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 46. Stockholm: Riksantikvarieambetet och Statens historiska mus. Libris 7618999 . ISBN 91-7192-561-9  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Vaxjo .
  Bilder & media

v   ?   r Vaxjo kommun i Kronobergs lan Distrikt Aneboda  · Asa  · Berg  · Bergunda  · Drev  · Dadesjo  · Danningelanda  · Furuby  · Gardsby  · Hemmesjo-Tegnaby  · Hornaryd  · Jat  · Kalvsvik  · Nobbele  · Ormesberga  · Sjosas  · Skogslyckan  · Soraby  · Teleborg  · Tjureda  · Tolg  · Tavelsas  · Urasa  · Vederlov  · Vaxjo domkyrkodistrikt  · Vaxjo Maria  · Oja  · Ojaby  · Or  · Ostra Torsas Tatorter Braas  · Furuby  · Gemla  · Ingelstad  · Lammhult  · Nobbele  · Rottne  · Tavelsas  · Vaxjo  · Aby  · Aryd  · Oja Smaorter Bjorno  · Bramstorp  · Brittatorp  · Boksholm  · Dadesjo  · Danningelanda  · Ellanda  · Gransholm  · Hinnamala  · Hornaryd  · Kalvsvik  · Marhult  · Odenslanda  · Risinge  · Rydet  · Sjoviksvagen  · Skir  · Toftahojden  · Tolg  · Vederslov  · Or sodra Ovriga orter Kronoberg  · Nobbele  · Stenslanda

v   ?   r Sveriges residensstader Nuvarande AB :  Stockholm  · C :  Uppsala  · D :  Nykoping  · E :  Linkoping  · F :  Jonkoping  · G :  Vaxjo  · H :  Kalmar  · I :  Visby  · K :  Karlskrona  · M :  Malmo  · N :  Halmstad  · O :  Goteborg  · S :  Karlstad  · T :  Orebro  · U :  Vasteras  · W :  Falun  · X :  Gavle  · Y :  Harnosand  · Z :  Ostersund  · AC :  Umea  ·   BD :  Lulea Avskaffade L : Kristianstad  · P : Vanersborg  · R : Skara , Mariestad  · Y : Hudiksvall , Sundsvall  · BD : Pitea