For andra betydelser, se Vasterbotten (olika betydelser) .

Vasterbotten
Landskap

Vapen for landskapet Vasterbotten tolkat efter dess blasonering .
Vasterbottens lage i Sverige.
Land	Sverige
Landsdel	Norrland
Lan	Vasterbottens lan
Stift	Lulea stift
Storsta sjo	Bygdetrasket
Hogsta punkt	Amliden 551 m o.h.
Yta	15 538 km²
Folkmangd	229 751 (2021-12-31) [ 1 ]
Befolkningstathet	14,8 invanare/ km²
Landskapsblomma	Kung Karls spira
Landskapsdjur Fler symboler...	Storspov

Vasterbotten (pa latin : Botnia occidentalis ) ar ett landskap i Norrland i nordostra Sverige . Det gransar i oster till Bottenviken och Kvarken , i soder till Angermanland och i vaster och norr till Lappland , samt i norr till Norrbotten . ^{[ 2 ]} Storsta tatort ar Umea .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Forntiden [ redigera | redigera wikitext ]

Arkeologin har belagt att det funnits manniskor i Vasterbotten fran stenaldern , men forntida fynd ar farre an i ovriga landet, och befolkningen maste ha varit gles och fatalig under hela forntiden. Vattennivan var mycket hogre, bade i havet och i alvarna. Folk vandrade in till Vasterbotten fran alla vaderstreck ca 8000 f.Kr. Stenalderskulturen i Vasterbotten kannetecknas av sma hardar, vilka inte ar belagna vid strandkanter. Det fanns ingen renjagartid i Vasterbotten som det gor i till exempel Finland, utan manniskorna dar jagade alg . Forekomst av flinta visar att manniskorna hade langvaga kontakter under aldre stenalder.

Fran yngre stenaldern finns hallristningar vid Norrforsen nedanfor Stornorrfors kraftverks dammbyggnad i byn Norrfors vaster om Umea vid E12 . Man har ocksa patraffat forhistoriska skidor , som ar 5200 ar, Kalvtraskskidan sydvast om Skelleftea . Rodockragravar som under samma tid finns i omgivande landskap saknas fran tiden i Vasterbotten.

2000 f.Kr. upphor boplatsvallarna att byggas, och samtidigt vandrar folk in som visar samma kultur som i sodra Skandinavien . ^{[ 3 ]}

Under bronsaldern uppstar en kulturell klyfta mellan kust och inland. Vid kusten finns flitiga kontakter med Ryssland och Sibirien, medan folket i inlandet troligen borjar agna sig at renskotsel. Vid kusten finns flera gravar fran bronsaldern, men inga boningshus, medan det forhaller sig pa omvant satt i fjallen. Det finns en boplatsvall i Savar fran bronsaldern, och en naraliggande fangstgrop . Boplatsvallen var troligen sommarbostad. Soder om Umea finns bronsforemal i en grav. ^{[ 4 ]}

Under bronsalder borjar en kulturell grans mellan Vasterbotten och sydligare regioner att markas. I Vasterbotten forekommer inte langhus och jordbruk i samma utstrackning som soderover men rester av bebyggelse med langhus har hittats vaster om stadsdelen Backen i Umea under 2013. Fyndet av langhusen innebar att det funnits en jordbrukande bofast befolkning vid kusten under bronsaldern vilket man inte trodde tidigare. Det anvands samma gravar vid kusten under jarnaldern som under bronsalder: rosen och stensattningar. De flesta boplatser som aterfunnits verkar vara tomtningar och hardar. Sparen av hardarna brukar antas vara nagra av de forsta arkeologiska belaggen for skogssamernas kultur. Av jarnforemal fran epoken har endast sparsamt aterfunnits.

Medeltiden [ redigera | redigera wikitext ]

Under medeltiden kristnades Vasterbotten. Forsta gangen omradet namns i kallorna ar 1314, da Umea och Bygdea namns som kyrkosocknar och beskattas. Samtidigt skedde en kolonisation av kustlandskapet. Den allmanna uppfattningen ar att nuvarande Vasterbotten betraktades som halsingarnas allmanning, och att en nybyggarverksamhet av etniska svenskar vilka var bonder, skedde successivt, fran Angermanland och norrut, och att denna nybyggarverksamhet pa 1300-talet hade natt Bygdea. ^{[ 5 ]} En del gardar i Vasterbotten kan vara fran jarnaldern, men den stora expansionen borjade forst pa 1300-talet. ^{[ 6 ]}

Kolonisation fanns dock langre norrut utefter kusten i Rutvik som ligger i Nederlulea socken nuvarande Lulea kommun, omnamns forsta gangen ar 1339 i ett bevarat testamente efter Svenald, en man boende pa orten.

Nuvarande Torneas historia borjade med att Svensaro (dagens Seskaro) i Torne alvs mynning borjade bebyggas. Planer pa att anlagga en stad langst upp i Bottenviken hade redan Johan III som 1585 gav uppdrag at Gerhard Eimer att utfora stadsplaner.

Naturtillgangar gavs som forlaningar at kyrkan och adeln. ^{[ 7 ]} Klyftan mellan kust och inland forstarktes. Samtidigt borjar det omrade som Vasterbotten utgor att bli svenskt kameralt .

Fran tidig medeltid harror ortnamn med -bole och -mark. Nagra ortnamn tros vara av samiskt ursprung, till exempel Kaddis . Manga ortnamn har dunkelt ursprung. Det fanns fyra socknar i Vasterbotten ar 1400, Umea, Bygdea, Lovanger och Skelleftea .

Jordbruket slog igenom pa medeltiden och blev den viktigaste naringen, vid sidan av jakt, fiske och handel. Klyftan mellan kust och inland tog sig uttryck i en etnisk skillnad mellan samer och svenskar. ^{[ kalla behovs ]}

Farvagarna till Vasterbotten var huvudsakligen vattenburna, och de centrala orterna ar belagna langs havs- och alvstrander. Under medeltiden fanns inga korbara vagar i Vasterbotten, bara gang- och ridstigar, daribland Norrstigen som gick langs kusten. ^{[ 8 ]} Under Johan Graans tid som landshovding byggdes den forsta landsvagen, huvudsakligen pa samma plats som Norrstigen. Den var 1668 farbar fran Umea till Lulea. ^{[ 9 ]}

Birkarlar hade monopol pa handel med samerna fran Pite lappmark och norrut, och samerna borjade beskattas pa 1500-talet. ^{[ 10 ]} Kontakterna med Ryssland och Karelen fortsatte efter medeltidens slut, och var pataglig under kampen om herravalde over det vasterbottniska kustlandet. Sa sent som pa 1490-talet havdade Ryssland ratt over Bjuroklubb och marken norr om detta. Fram till 1500-talet var handeln med Karelen viktig for kustmarkerna runt Bottniska viken . ^{[ 11 ]} I Tornea hamn fanns en marknad, och enligt ett memorial av en lappfogde var handeln med ryssarna koncentrerade hit vid tiden for Gustav Vasa . 1549 agde en bonde i Vasterbotten kopmannabod vid Tornea marknad, dar han troligen krangde pals som skjutits i landskapet. Vid borjan av 1600-talet bedrev dock ryssarna storskalig handel med skinn sa langt soderut som Umea och ut i lappmarkerna, fran gard till gard eftersom det annu inte fanns stader. ^{[ 12 ]}

Huruvida kyrkor bildades vid marknadsplatser, eller om det var tvart om, ar ett nagot kontroversiellt omrade. Pa medeltiden var emellertid marknadsplatser och kyrkor belagna i anslutning till varandra. Landskopman , bonder som ocksa bedrev kopmanskap i Vasterbotten, och bottnakarlar , vaster- och norrbottniska borgare i Stockholm med bottnaskutor, bedrev personligen handel med Stockholm anda till 1600-talet, da Umea stad grundades och borgarna fick monopol pa handeln. Hantverk bedrevs likasa av bonderna. Bottniska handelstvanget paverkade ekonomin, liksom inforandet av grundregalen som gav kronan ratt att ta avrad eller skatt for till exempel fisket ( vattenregale ).

Fran 1500/1600-talet till 1800-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Vasterbotten var lange mycket glesbefolkat. Enligt skatteboken for Vasterbotten ar 1413 hade Skelleftea 60 hushall ("rokar"), Lovanger 20 och Bygdea 40, vilket sammantaget motsvarar en befolkning pa ungefar 1 200 personer. Fran Umea socken saknas uppgifter. ^{[ 13 ]} Burtrask, som tillhorde Skelleftea socken, hade 67 bonder 1540, ^{[ 14 ]} och Umea (inklusive Savar, Umea stad och landsforsamling, Holmon, Vannas, Hornefors, Granon och Degerfors) hade ar 1543 ca 450 hushall. ^{[ 15 ]} Samer inraknas inte i dessa uppgifter. Befolkningstillvaxten var liten anda till 1700-talet, nar nybyggare lockades till Vasterbotten. Dessa nybyggare kom fran bygden och fran Finland. Ar 1758 fanns 4 100 personer i Skelleftea socken och Lovanger hade 150 hushall och 60 soldater samma ar. ^{[ 16 ]} Umea socken hade 603 hushall ("rokar") ar 1771 vilket innefattade 45 nybyggare, men 1721 uppgick hushallen endast till 298. ^{[ 17 ]}

Jordbruket var fran 1500-talet inriktat pa ensadesbruk , oftast med korn , och boskapsskotsel ( kor och getter ), och jakt och fiske var viktiga naringar. Klimatet pa 1500-talet var mycket gott, men mot slutet av arhundradet borjade den lilla istiden , da hemman lamnades ode och fisket inat landet upphorde. I Vasterbotten beskattades manniskorna bade individuellt och efter jordinnehav. Bagaskatt betalades som vinterskatt av varje man som kunde spanna en bage, fram till 1606, och tyder pa att jakten var central. 1543 beskattades jord efter pundland och spannland aker, till en borjan som en sommarskatt, vilket 1605 overgick i beskattning pa mantal och gallande aret runt. Ett mantal i Vasterbotten var atta tunnor utsad (det var olika i landet). ^{[ 18 ]} Jordnaturen var oftast skattejord. 1678 fanns det enligt jordeboken fralse pa 1 och 13/16 mantal i Umea socken . ^{[ 19 ]} Det tillhorde Per Eriksson Stake och utgjorde Erik Jacobssons jordegendom i Sorfors och Strand. Det var det enda fralse som fanns i Vasterbottens sodra fogderi. ^{[ 20 ]}

Fran 1500-talet varvades bondebefolkningen som soldater till Vasterbottens fanika , och en stor andel av vasterbottningarna var sedan soldater under indelningsverkets tid i Vasterbottens regemente som utgjordes av 8 kompanier: Livkompaniet, Overstelojtnantens kompani, Majorens kompani, Lovangers kompani, Kalix kompani, Bygdea kompani, Skelleftea kompani och Pitea kompani. 1677 vann Vasterbottens regemente slaget vid Landskrona . ^{[ 21 ]} Kustlandet drabbades av de sa kallade Ryssharjningarna under de sista aren av det stora nordiska kriget , 1714?1721, dar gardar brandes och kyrkor plundrades, och hela Umea brandes ner. 1809 intraffade slaget vid Savar , det sista slaget i Sverige, varunder manga svenskar avled. Samtidigt utbrot en rodsotsepidemi som tog livet av en stor del av befolkningen. Kontakterna med Finland var mycket tata, och nar Finland 1809 avtraddes till Ryssland isolerade detta landskapet.

Lanets forste lakare, Johan Heinrich Schonheit , rekryterades 1680 till Umea som landsbarbermester och regementsfaltskar. Fran tidigt 1700-tal blev prasten Nils Grubb en tillskyndare for folkbildning i Vasterbotten, till exempel holl lakaren Daniel Erik Næzen lasecirklar for Umeas borgare pa 1790-talet. Detta utmynnade i starka folkrorelser, men ocksa i vackelse- och nykterhetsrorelser. ^{[ 22 ]} Samme Naezen var padrivande for lanets forsta lasarett, Gamla lasarettet , som fardigstalldes ar 1795 i Umea, och ar idag en av landets aldsta bevarande lasarettsbyggnader. ^{[ 23 ]}

Aren 1675?1676 naddes lanet av hysterin kring haxor och rattegangar holls i Lovanger, Bygdea, Skelleftea och Umea, men inga avrattningar utfordes.

Fran 1600-talet borjade gruvdriften i norra Vasterbotten, och den leddes av soldater, bruksknektar. Bruksindustrin i Vasterbotten borjade pa 1750-talet. Sagverk anlades under borjan av 1700-talet, och timmerflottning blev ett vanligt inslag i det vasterbottniska samhallet. Tjara var en viktig handelsvara, och 10 % av all tjara i Sverige under 1700-talet tillverkades i Vasterbotten. ^{[ 24 ]} I Strom och sedan Stromback utanfor Umea grundade Olof Malmerfelt ett glasbruk som var igang mellan 1748 och 1879, Strombacks glasbruk . Nagra artionden senare anlades ett annat glasbruk i Byske. ^{[ 25 ]} Jarnbruk fanns i Fredriksfors , Robertsfors , Johannisfors , Savar och Hornefors . Agare av de storre verken och bruken var broderna Forssell fran Umea ( Savar bruk ), John Jennings och Robert Finley ( Robertsfors bruk ) och Gustav Fredrik af Ekenstam ( Fredriksfors bruk ). Haggstromska Handelshuset i Dalkarlsa var en viktig arbetsgivare under 1800-talet. Bruksagarna lat bygga herrgardar , daribland Baggbole herrgard ( Dickson ), Savar herrgard och Norrfors herrgard. Nar sagverket i Robertsfors lades ner 1936 var det den sista vattensagen i Sverige. ^{[ 9 ] [ 26 ]} Bruksindustrin och sagverken var forutsattningar for den vasterbottniska varvsindustrin , som under 1800-talet var mycket viktig. Det fanns flera skeppsvarv vid kusten, bland annat i Kage , pa Teg i Umea, och Ursviken . ^{[ 27 ]}

Svara svaltar i landskapet intraffade pa 1740-talet och nodaret 1867 . Under sistnamnda ar blev det plotsligt en frostnatt den 18 juli, da all odling fros och forstordes. Darefter hann inte kornet mogna innan hosten. For att klara aret uppmanade landshovding Erik Viktor Almquist invanarna att samla vilda vaxter att ata. Sockenbiblioteken kopte Gustava Schartaus Walmenta rad i miss-wext-ar , och forsamlingen spred kunskaper om att baka brod av svinmalla , bark , lav och mossa . Vasterbotten fick da nodhjalp och korn fran sydligare landskap som skeppades ut fran Umea. ^{[ 28 ]}

Fran 1800-talet till modern tid [ redigera | redigera wikitext ]

Mot 1800-talet hade ensadesbruket ersatts av vallsadesbruk . Vid ingangen mot 1900-talet anvandes 10 % av akrarna till kornodling , och vaxlades med rovor , potatis och gronfoder , samt nagot havre . 60 % av akrarna anvandes till hoodling . Vasterbottenhasten var en Norrlandshast som uppblandats med norska och finska raser, varfor dess kropp var nagot storre an arbetshastar i andra landskap i Norrland. Pa 1900-talet borjade bonderna i stallet att kopa in Ardennerhastar och Vasterbottenhasten forsvann darmed. Vasterbottenkon var en vitkullig fjallras , uppblandad med behornade brun- och svartfargade raser. Under 1800-talet borjade bonderna blanda Vasterbottenkon med algauertjurar och att importera raser. Den inhemska farrasen var svart, men den blandades upp med vita cheviotfar under borjan av 1900-talet. Egna lantraser fanns ocksa av grisar och getter. ^{[ 29 ]} Vasterbottens lantras av hons kallas Bjurholmshona , vilka upptacktes 2011. ^{[ 30 ]} Det finns fa uppgifter om hons i Vasterbotten innan 1800-talet. ^{[ 31 ]} Pa 1800-talet borjade leghornhons kopas till landskapet. ^{[ 29 ]}

Nar sagverken lades ner under borjan av 1900-talet, kom gruvdriften igang efter arhundraden av forsok, framfor allt i norra Vasterbotten. ^{[ 11 ]} Bryggerier anlades pa 1800-talet i bland annat Umea (sedermera TILL-bryggerierna ). ^{[ 32 ]} Jarnvagen nadde Vasterbotten pa 1890-talet, med stambanan och tvarbanor mot inlandet.

Aven i ovrigt slog industrialiseringen igenom pa allvar pa 1900-talet, ofta med uppfinningar fran trakten (se nedan). Samtidigt skedde en befolkningsexplosion pa vissa hall och utflyttning pa andra. Umea, till exempel, hade omkring ar 1900 bara 5 000 invanare mot 100 000 ar 1995. 1995 var 54 % av invanarna inflyttade (huvudsakligen studenter). ^{[ 33 ]} Skelleftea sag a andra sidan en stor utflyttning under slutet av 1800-talet nar sagverken lades ner, och de utvandrade antingen till Amerika eller blev nybyggare i fjallvarlden. ^{[ 34 ]} For sodra Vasterbotten blev grundandet av hogskolan, sedermera universitetet, i Umea en avgorande forandring, som Gosta Skoglund brukar tillskrivas aran for.

Anlaggandet av Botniabanan har praglat det sodra kustomradet fran 1990-talet.

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Natur och klimat [ redigera | redigera wikitext ]

Vasterbotten ligger direkt soder om Nordkalotten , och darmed direkt soder om polcirkeln , vilket paverkar landskapets ljusforhallanden. Efter vardagjamningen har Vasterbotten allt fler ljusa timmar per dygn, och om sommaren ar natterna ljusa. Efter hostdagjamningen har omradet daremot farre soltimmar an soderut. ^{[ 35 ]} Holmon , som ligger i Vasterbottens sodra skargard, har flest soltimmar per ar i hela landet. ^{[ 36 ]}

Naturen i Vasterbotten och Lappland skiljer sig at i flera hanseenden, trots att de ar belagna pa samma breddgrader. Inlandet ar fjallrikt och hogt belaget, medan Vasterbotten ar flackare med hogsta punkter omkring 500 m o.h. Dock finns landhojningsomraden i Vasterbotten vid Kvarken . Landskapet har flera alvar i vast-ostlig riktning, daribland Ume alv , Skellefte alv , och Vindelalven , samt manga kustmynnande vattendrag. Dessa vattendrag ar rika pa fisk som havsoring , harr , flodnejonoga , gadda och abborre . ^{[ 37 ]} Vattendragen anvands ofta till vattenkraft .

Vadret ar varmare i oster och klimatzonerna blir hogre inat landet. Kustomradet har omkring 150 dygn per ar med sno, medan de nordvastligaste delarna har snotacke uppat 200 dygn. ^{[ 38 ]} I Umea och Skelleftea brukar snon vara till 1 april, men bara nagra mil inat landet ligger snotacket kvar till omkring 1 maj. ^{[ 39 ]}

Geologiskt bestar landskapet av urbergsomradet som moter fjallomradet (Kaledoniderna) i vaster. Fjallens bergarter ar mycket unga och bildades under devon . Urbergsomradet bildades under prekambrium av den baltiska urbergsskolden , ^{[ 40 ]} och ar rikt pa sedimentgnejs , revsundsgranit , skiffer , jorngranit och sorselegranit . I norra kustomradet finns vulkanit och dar ar halten skiffer hogre. Granat finns i den gra gnejsen i sydostra landskapsdelen. Sediment- och adergnejset inat landet innehaller biotit glimmer och granit . ^{[ 41 ]} Gruvor finns bland annat i trakterna runt Skelleftea . I landskapet bryts, och har det brutits, bly , koppar , zink , guld och arsenik . ^{[ 42 ]} Vasterbotten bestar huvudsakligen av moranjord , med torv, sand och mo. Lerhalten ar hogre och lerjordar vanligare i inlandet an i kustomradet. Mindre omraden i hela Vasterbotten utgors av isalvssediment . Lokalt finns marker vid kusten dar jordtacket ar mycket tunt, och lokalt finns lithosol och instabil brunjord . Jordmanen ar dock framfor allt podsol och blekjord . Jorden ar rik pa magnesium och kalcium . ^{[ 40 ]}

Omkring 80 % av Vasterbotten ar skog . Dartill finns myrmarker . Vatmarker och vattendrag upptar en stor del av ytan. Jordbruk och odling bedrivs i hela Vasterbotten, dock ar bebyggelsen tatare vid alvmynningarna i oster. ^{[ 40 ] [ 43 ]}

Barrskogsomradet i Vasterbotten ar en utlopare av taigan . Storre delen av all skogsmark i landskapet bestar av tall och gran . Storskalig avverkning har inneburit att andelen gammal skog ar liten, sarskilt narmast kusten, men medveten skogspolitik under 1900-talet har lett till att denna andel okar. I lanet Vasterbotten utgor lovskog endast 3 % av all skogsmark, men andelen skog som innehaller betydande del lovtrad okar. Lovskogar bestar av bjorkskog och blandad lovskog. Lovtrad i den vasterbottniska skogsmarken ar framfor allt bjork och asp , men ocksa graal , hagg , ronn , och salg . ^{[ 44 ] [ 45 ]}

Bland landskapets rovdjur kan namnas lo , jarv , bjorn , varg och kungsorn . ^{[ 46 ]} I landskapet finns ocksa mycket alg , baver , mink , skarv , och sal . Uttern haller pa att ateretablera sig i hela landskapet, ^{[ 47 ]} och likasa bisamrattan . Det ar forbjudet att fiska flodparlmusslan , som huvudsakligen lever i Norrland, vilket ocksa grahakedoppingen och lappugglan gor. ^{[ 48 ]}

Blasippa , fjallbrud , lummer och stor lasbraken ar fridlysta. ^{[ 48 ]} Vasterbotten ar ett av fa landskap i Sverige dar den fridlysta finnrosen vaxer vild , ^{[ 49 ]} och finflikig brosklav forekommer i Sverige bara lokalt vid kustlandskapet i Vasterbotten och Norrbotten. ^{[ 50 ]}

Pors , backtimjan och missne finns vid kusten, men inte langre norrut an i landskapet. Vid kusten finns ocksa arktiska vaxter som klapperstarr , och i ostra Vasterbotten gar den norra gransen for liljekonvalj och vita nackrosor . Pa grund av landhojningen finns det rikligt med havtorn vid kusten. Pa kallare platser finns typiska fjallvaxter som nordisk stormhatt , kvanne och fjallnejlika . I taigan finns typiska nordryska vaxter som skvattram . ^{[ 51 ]} Av bar finns forutom blabar och lingon , hjortron , akerbar , mabar , krakbar och tranbar .

I Skeppsvik finns Sveriges mest utpraglade drumliner . ^{[ 52 ]}

Hydrografi [ redigera | redigera wikitext ]

Sjoar Bodtrasket Burtrasket Bygdetrasket Norsjon Nydalasjon Storsavartrasket Stocksjon Tavelsjon Storkagetrasket

Vattendrag Abyalven Tamealven Byskealven Kagealven Skelleftealven Burealven Malan Mangbyan Ricklean (Bygdealven)

Vattendrag Dalkarlsan Savaran Taftean Tavelan Umealven Vindelalven Norrmjolean Ahedan Sormjolean

Indelningar [ redigera | redigera wikitext ]

Indelningar till 1611 [ redigera | redigera wikitext ]

I den aldsta bevarade urkunden om omradets historia, sexarsgarden fran 1314 , raknas socknarna Umea och Bygdea annu till Angermanland . ^{[ 53 ]} Angermanland och nuvarande Vasterbotten ingick i det sa kallade Stor-Halsingland , vilket framgar av Halsingelagen , en landskapslag som aven gallde Umea , Bygdea och landet norr darover. Till skillnad fran nuvarande Angermanland och Medelpad betalade inte nuvarande Vasterbotten skatt till ledungen , utan fick sjalva forsvara sin mark i utbyte mot bagaskatt . ^{[ 54 ]}

Det fanns fyra socknar i Vasterbotten ar 1400, Umea, Bygdea, Lovanger och Skelleftea . Under 1400-talet formerades sedan en grans mellan Angermanland och det nordligare omrade som vanligen kallades for Norra botten , senare Vasterbotten. Den kom att ga mellan Nordmalings socken i soder och Umea socken i norr. ^{[ 55 ]} Gransen blev dock inte officiellt fastslagen forran 1766, varvid den kom att ga genom den sydligaste delen av Umea socken. Eftersom inga forandringar skett sedan dess har Vasterbottens sydgrans fortfarande samma strackning. Den borjar vid havet nordost om Norrbyn i nuvarande Umea kommun , fortsatter upp till Raberget oster om Pengsjon , bryter at vaster over Pengsjons sydligaste del, fortsatter darifran genom den sydvastligaste delen av Vannas kommun och vidare genom den ostligaste delen av Bjurholms kommun till Vitberget soder om Ortrask . ^{[ 56 ] [ 57 ]}

Norra Botten omfattade omradet pa bada sidor om Kvarken och Bottenviken och utgjorde under en period Korsholms lan . Gransen mellan Torne och Kemi socknar kom sa smaningom att ocksa utgora grans mellan de historiska landskapen Vasterbotten och Osterbotten samt mellan Uppsala och Abo stift . Denna grans utgick vid kusten fran Kakamajoki strax ovanfor Kemi alv och gick darifran norrut innan den bojde av mot Muonioalven . Gransen gallde anda tills Finland skildes fran Sverige 1809 . ^{[ 58 ]}

Namnet Vasterbotten namns forsta gangen 1454, och inbegrep da aven nuvarande Norrbotten och det historiska landskapet Osterbotten . Pa 1400-talet styrdes Vasterbotten av riddaren pa Korsholms slott , ^{[ 59 ]} i dagens Gamla Vasa i det nutida landskapet Osterbotten i Finland , Nils Gustafsson (Rossviksatten) och hans son Erik Puke (Rossviksatten) .

Indelningar fran 1611 [ redigera | redigera wikitext ]

Lan och landskap [ redigera | redigera wikitext ]

I anslutning till 1634 ars regeringsform kom Vasterbotten, som da strackte sig mer norrut an nu, att tillhora Norrlands lan . ^{[ 60 ]} 1638 bildades Vasterbottens lan som en utbrytning ur Norrlands lan och landskapet har sedan dess tillhort detta lan. Umea blev residensstad. En av de forsta landshovdingarna var Johan Graan , som delvis var av samiskt ursprung.

Vasterbottens nuvarande nordgrans faststalldes 1810 i samband med att Norrbottens lan bildades, men var fran borjan bara avsedd som lansgrans, inte landskapsgrans. Fortfarande anser manga att det som kallas landskapet Norrbotten egentligen ar en del av landskapet Vasterbotten, men den uppfattningen torde numera vara i minoritet.

Aven lappmarkerna raknades i vissa sammanhang lange till samma landskap som kustomradet. Landskapets vastgrans, lappmarksgransen , faststalldes 1751 till 1766. ^{[ 61 ]}

Socknar [ redigera | redigera wikitext ]

Sodra Vasterbotten

• Umea socken fanns innan 1600, se ovan
• Degerfors socken fran 1768/1800
• Holmons socken fran 1802
• Savars socken fran 1823
• Vannas socken fran 1825
• Holmsunds socken fran 1863
• Hornefors socken fran 1913/1914

Mellersta Vasterbotten

• Bygdea socken fanns innan 1600, se ovan
• Lovangers socken fanns innan 1600, se ovan
• Nysatra socken fran 1624/1820
• Burtrasks socken fran 1606

Norra Vasterbotten

• Skelleftea socken fanns innan 1600, se ovan
• Byske socken fran 1875
• Burea socken fran 1914
• Jorns socken fran 1834/1892
• Norsjo socken fran 1834

Umea stad fick sina forsta stadsprivilegier 1588 och tillhorde judiciellt till 1971 Umea radhusratt . 1845 tillkom Skelleftea stad som fick radhusratt 1879.

Fogderier [ redigera | redigera wikitext ]

Socknarna i hela Vasterbotten horde till

• 1720 till 1728 Vasterbottens sodra fogderi

Socknarna i sodra och mellersta Vasterbotten horde till

• 1728 till 1843 Vasterbottens forsta fogderi

Socknarna i sodra Vasterbotten och Bygdea socken horde till

• 1843 till 1946 Umea fogderi , dock Degerfors och Bygdea socknar bara till 1918.
• 1918 till 1946 Degerfors fogderi for Degerfors och Bygdea socknar
• 1946 till 1971 Umea sodra fogderi for Hornefors, Vannas och Holmsunds socknar
• 1946 till 1971 Umea norra fogderi for Degerfors, Umea, Savars och Holmons socknar
• 1946 till 1971 Burtrasks fogderi for Bygdea socken
• 1971-1990 Umea fogderi

Socknarna i mellersta Vasterbotten horde till

• 1843-1869 Vasterbottens andra fogderi dock ej Bygdea socken
• 1843-1918 Umea fogderi for Bygdea socken
• 1869-1918 Skelleftea fogderi , dock ej Bygdea socken
• 1918-1946 Degerfors fogderi
• 1946-1971 Burstrasks fogderi
• 1971-1990 Umea fogderi for Bygdea och Nysatra socknar
• 1971-1990 Skelleftea fogderi for Lovangers och Burtrasksa socknar

Socknarna i norra Vasterbotten horde till:

• 1728 till 1869 Vasterbottens andra fogderi
• 1869-1990 Skelleftea fogderi, dock Burea socken mellan 1946 och 1970 till Burtrask fogderi och Byske, Jorns och Norsjo socknar samma tid till Norsjo fogderi

Lagsaga, domsagor och tingsratter [ redigera | redigera wikitext ]

Vasterbotten utbrots ur Upplands lagsaga 1611 till Norrlands lagsaga nar den bildades. 1718-1719 ingick omradet i Umea lans lagsaga , for att fran 1720 inga i Angermanlands och Vasterbottens lagsaga tills denna avskaffades 1849. ^{[ 62 ]}

Forst 1671 inrattades haradsratter i omradet som da delades in i tingslag och domsagor . Fram till 1680 tillhorde hela Vasterbotten en domsaga , Vasterbottens domsaga . ^{[ 63 ]} Fran 1680 till 1820 ingick omradet i Vasterbottens sodra kontrakts domsaga darefter fanns till 1971 Vasterbottens sodra domsaga och Vasterbottens norra domsaga , fran 1969 benamnd Skelleftea domsaga. Dessutom fran 1858 till 1971 Vasterbottens mellersta domsaga samt mellan 1921 och 1965 Umea domsaga . For Umea stad fanns sedan till 1971 Umea radhusratt for Umea stad som fran 1965 ocksa var domsaga for Umea socken

1971 bildades Skelleftea tingsratt , Umea tingsratt samt Umebygdens tingsratt som redan 1974 uppgick i Umea tingsratt.

Kommuner 1952-1970 [ redigera | redigera wikitext ]

Stader (2 st):

Skelleftea stad

Umea stad

Kopingar (2 st):

Holmsunds koping

Vannas koping

Landskommuner (15 st):

Burea landskommun Burtrasks landskommun Bygdea landskommun Byske landskommun Degerfors landskommun Holmons landskommun Hornefors landskommun

Jorns landskommun Lovangers landskommun Norsjo landskommun Nysatra landskommun Skelleftea landskommun Savars landskommun Umea landskommun Vannas landskommun

Forandringar 1952-1970
1 januari 1965

• Umea landskommun uppgick i Umea stad .

1 januari 1967

• Burea landskommun , Byske landskommun , Jorns landskommun och Skelleftea landskommun uppgick i Skelleftea stad .

1 januari 1969

• Degerfors landskommun bytte namn till Vindelns landskommun .

Kommuner fran 1971 [ redigera | redigera wikitext ]

Landskapet bestar sedan 1971 av foljande kommuner :

• Norsjo kommun
• Robertsfors kommun
• Skelleftea kommun
• Umea kommun
• Vindelns kommun
• Vannas kommun

Demografi [ redigera | redigera wikitext ]

Befolkningsutveckling i Vasterbotten 1910?2020
ar			folkmangd
1910 [ 64 ]			108 972
1920 [ 65 ]			120 289
1930 [ 66 ]			131 898
1940 [ 67 ]			141 898
1950 [ 68 ]			151 899
1960 [ 69 ]			159 526
1970 [ 70 ]			166 396
1980 [ 71 ]			180 459
1990 [ 72 ]			191 133
2000 [ 73 ]			199 302
2010 [ 74 ]			211 884
2020 [ 75 ]			228 239
Kalla: Statistiska centralbyran (SCB) via fiwp

Kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Dialekter [ redigera | redigera wikitext ]

De kanske mest kanda vasterbottniska dialekterna ar de bondska som talas i nordostra delen av Vasterbottens lan, Burtrask-, Norsjo-, Lovanger- och Skelleftemalet . De kannetecknas bland annat fonetiskt av ett framre sje-ljud, tjocka n och l, morfologiskt av avkapade stavelser (till exempel "eint"), och en rik melodiskhet. ^{[ 76 ]}

Gastronomi [ redigera | redigera wikitext ]

Till landskapets matkultur hor Vasterbottensost , getost , palt , anrattningar av akerbar och hjortron , viltkott av alg och ren , samt tunnbrod . Mandelpotatis och lax ar typisk vasterbottnisk mat, och rokerier finns framfor allt vid sodra kusten.

Till aldre matkultur hor mesost och tatmjolk , samt bade blodbrod och blodpalt . Forr kunde blod ocksa anvandas till pannkaka . Under borjan av 1900-talet fanns manga bartorkerier i Vasterbotten, men innan dess var det sallan manniskor at bar, annat an lingon . Svamp borjade ocksa anvandas i mat under 1900-talet. Under nodar nar saden fros gjordes barkbrod forr. ^{[ 77 ]}

Hembygdskultur [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Folkdrakter fran Vasterbotten

Det finns 16 folkdrakter i Vasterbotten , tio kvinnodrakter och sex mansdrakter ^{[ 78 ]} . Vasterbottensdrakten skapades pa 1920-talet. Mansdrakten har svarta langbyxor, skinnkaskett, svart jacka, och rosengangvavd vast. Kvinnodrakten har svart yllekjol, tambursombroderad bindmossa, och randigt forklade. Den vasterbottniska hemslojden har traditionellt utmarkt sig med verk i naver och tennbroderier , men ar ocksa inriktad pa bruksforemal i tra ( bjork , salg , ronn ), och modern slojd i alla tekniker. Sameslojden utmarker sig med verk i renhorn, lader och bjorkrot. ^{[ 79 ]}

Till kulturhistoriska byggnader hor fabodar , harbre och bodar. Med Vasterbottensgard avses sa kallad nordsvensk gardstyp , med bagarstuga vid mangardsbyggnaden och uthuslanga. Uthuset ar bade fabodslanga och lada for ho och annat foder. Mangardsbyggnaden som avses med Vasterbottensgard ar en parstuga som har halv overvaning med stockvarvshoga fonster. En annan vanlig, aldre bostadstyp ar korsbyggda hus med skorsten i mitten. Logarna ar som regel placerade pa akrarna, medan bodarna finns narmare mangardsbyggnaden. Manga men inte alla bodar ar byggda pa stolpar och har ibland tva vaningar. Dubbelbodar med tva dorrar ut ar vanliga i landskapet. Medan mangardsbyggnaden malas rod, ar bodar och logar omalade. ^{[ 80 ]}

Sport [ redigera | redigera wikitext ]

Umea universitet har en idrottshogskola och en idrottsmedicinsk enhet. Elitidrottscentrum Norr ar likasa belagen i Umea. Idrottsgymnasier i landskapet finns till exempel i friidrott och innebandy. Forutom elitidrott har satsningar gjorts pa handikappidrott , vilket organiseras av Vasterbottens handikappsidrottsforbund . Brannbollsyran gar av stapeln varje ar i Umea.

Gabriel Hjertstedt var forsta svensk att vinna PGA-touren i USA . ^{[ 81 ]}

Vinteridrotter ar centrala grenar i hela Vasterbotten, bade pa motions- och elitniva. IF Bjorkloven , Skelleftea AIK Hockey , Umedalens IF , IFK Umea , Umea IK, ar nagra av de storre klubbarna, men bara i Umea finns 300 idrottsforeningar vilket i antal ar fler an nagon annan stad i samma storlek i Sverige. ^{[ 82 ]} Laglandskapet i ostra Vasterbotten och den langa vintern har gjort att det finns manga skidspar dar for langdakning. Utforsakning finns i hela regionen. Bland skidakare fran landskapet Vasterbotten finns Per Elofsson , Arthur Haggblad , Assar Ronnlund , Toini Gustafsson Ronnlund , Martin Lundstrom , och Gosta Andersson (langdakare) . Lag Gustafson vann flera VM i curling under 1900-talet, Umea IK:s damlag i fotboll tillhorde Sverigeeliten och Europatoppen under 2000-talets forsta decennium , och Gunnar Nordahl fran Hornefors var Sveriges forsta fotbollsproffs i historien. Aven hans broder Bertil , Knut , Gosta och Goran var framstaende fotbollsspelare.

Musik, teater, film och litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

Fran Vasterbotten kommer musiker som Dennis Lyxzen ( Refused ), Frida Hyvonen , Eva Dahlgren , Lars Lystedt , Jonas Knutsson , Morgan Agren , Lisa Miskovsky , Sahara Hotnights , The Wannadies , Jonas Degerfeldt , Berndt Egerbladh , Tove Styrke och Erik Friman (Fricky) samt forfattare som Torgny Lindgren , Stig Larsson , Stieg Larsson , P O Enquist , Astrid Varing , Sara Lidman , Lars Widding , Anita Salomonsson , Ake Lundgren , Nikanor Teratologen , samt teatermannen Lars-Levi Læstadius . Poeten Gunnar Ekelof hade band till Ytterhiske , liksom trubaduren Evert Taube hade band till Holmon .

Historikerna Anders Magnus Strinnholm , Nils Ahnlund och Ossian Egerbladh var bordiga fran Vasterbotten. Fran Vasterbotten kommer glaskonstnaren Gunnel Sahlin , och i Kulturmejeriet i Roback finns Glodheta glashytta.

I Umea finns bland annat Vasterbottens museum , Bildmuseet , Gitarrmuseet och Norrlandsoperan , och i Skelleftea Vasterbottensteatern . Berattarkulturen har framjats med en arlig berattarfestival i Skelleftea, och vid Vasterbottens museum i Umea inrattades 2007 en befattning som berattarantikvarie. ^{[ 83 ]}

Bland festivaler marks Trastockfestivalen i Skelleftea och i Umea Brannbollsyran , House of Metal , MADE-festivalen , Umefolk , Umea Open , Umea Jazzfestival och Rum for performance , samt Visfestivalen pa Holmon .

Vetenskap, uppfinningar och lardom [ redigera | redigera wikitext ]

Sveriges forste riksbibliotekarie och riksantikvarie samt forste sprakforskare med mera, var Johannes Bureus som hade band till Burea och vilken skrev en slaktbok om sina slaktingar i Vasterbotten (den sa kallade Bureatten ). Hans kusin Olof Bure var bland annat stadsplanerare, och adlades med namnet Bure efter Burea. Hans bror var Anders Bure , adlad med foregaende, var Sveriges forste matematiker och han grundade det svenska lantmateriet . Deras bror Jonas Bure , tillika adlad, var Sveriges andre riksarkivarie . Petter Gedda fran Lovanger gjorde den forsta kartan over Sveriges kuster. En sentida kartograf och lantmatare var Per Henrik Widmark .

Arkebiskop Petrus Kenicius kom fran Baggbole , och var en av Sveriges forsta fyra doktorer i teologi . Fran ovan namnda Bureatten horde ytterligare manga arkebiskopar fram till frihetstiden : Andreas Laurentii Bjornram , Olaus Martini , Mattias Steuchius , Johannes Steuchius , Erik Benzelius d.y. , Jakob Benzelius , Henric Benzelius , Samuel Troilius , och Uno von Troil .

Eric Burman fran Bygdea inforde meteorologin till Sverige i det att han var den forste som utforde regelbundna observationer over vaderleken, den forste som gjorde vaderleksprognoser , och lat instifta 14 vaderstationer i landet. Pa 1700-talet verkade kyrkoherde Nils Grubb i en anda av folkbildning , och komminister Pehr Stenberg var en pionjar inom hembygdsforskning. Biskopen och historikern Carl Gustaf Nordin , som sedermera blev ledamot av Svenska akademien , vaxte upp i Bygdea, och harstammade pa modernet fran Stocksjo . Andra framstaende kyrkliga personer ar Carl Olof Rosenius . Erik Olof Burman fran Umea var en framtradande filosof under sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talen.

Alvar Lindmark fran Burtrask knot samman religionen och tekniken nar han paverkad av berattelsen om Jakobs stege uppfann hissanordningar, och grundade Alimak Hek . Gosta Nystrom fran Boleang uppfann bland annat den forsta stalkarossen, och hans verksamhet uppgick sedan i Volvo Lastvagnar med vilka han hade ett nara samarbete genom utformning av till exempel Volvo Titan och utveckling av sakerhetskontroller. I Brannland skapade Karl-Ragnar Astrom Sveriges forsta frontlastare pa 1940-talet, och hans foretag ar idag varldsledande pa marknaden. Wasabrod bildades av Karl Edvard Lundstrom fran Skelleftea. Broderna Birger och Goran Lundberg startade pa 1940-talet Broderna Lundbergs Mekaniska i Skelleftea. Deras lastmaskiner av typen baklastare tillverkade i samarbete med Volvo BM revolutionerade under 1950 och 60-talet hela entreprenadsektorn. 26 000 lastmaskner tillverkades under 30 ar.

Vasterbottens forsta laroverk bildades redan 1858 i Umea, och utbildning borjade da bli en av sodra Vasterbottens karnverksamheter. Ovre Norrlands folkskollararinneseminarium grundades 1879, och 1956 borjade hogskoleverksamheten i Umea, i form av Tandlakarinstitutet . Den akademiska utbildningen i Umea fick 1965 status av universitet , och har sedan kompletterats med Arkitekthogskolan , Designhogskolan , Handelshogskolan , Konsthogskolan ? och dessutom finns i Umea Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), fakulteten for skogsvetenskap. Vid sidan av universiteten ar FOI ett centralt forskningsinstitut. Bade Umea universitet och Lulea tekniska universitet ar involverade i Campus Skelleftea , dar det bedrivs forskning och utbildning inom bland annat tra, datorgrafik / datorspel , elkraft, omvardnad och socialt arbete . Har finns ocksa Nordiska scenografiskolan och forskningsinstitutet SP Tratek .

Fran Vannas kom Arvid Gustaf Hogbom som var en ledande mineralog och geolog i Sverige med internationellt erkannande. ^{[ 84 ]} Paul Hellstrom var vaxtbiolog innan han blev jordbruksminister. Fysikern och forre rektorn for Uppsala universitet Bo Sundqvist ar fodd i Lovanger, idehistorikerna Sverker Sorlin och Tore Frangsmyr i Asele respektive Skelleftea, och forskaren Bi Puranen ar fran Savar.

Ekonomi och infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Naringsliv [ redigera | redigera wikitext ]

Statistik [ redigera | redigera wikitext ]

Vasterbottens Handelskammare ags av 300 vasterbottniska foretag, vilka tillsammans star for 80 % av lanets sysselssattning. ^{[ 85 ]} Den offentliga sektorn ar den storsta arbetsgivaren i landskapet, totalt och per kommun. I Umea kommun ar Umea universitet den tredje storsta arbetsgivaren och Sveriges lantbruksuniversitet den sjunde, och andelen manniskor anstallda vid industrier hog. ^{[ 86 ]} Jord- och skogsbruket sysselsatter endast 0,9 %. ^{[ 87 ]} I Robertsfors kommun ar 25 % anstallda inom tillverkningsindustrin, och 8 % ar sysselsatta i jordbruket, ^{[ 88 ]} medan tillverkningsindustrin i Norsjo kommun sysselsatter 28 % och jordbruket 5 %. ^{[ 89 ]} I Vannas kommun , som ligger inat landet, ar bara 3 % verksamma i jordbruket. ^{[ 90 ]} I Vindelns kommun ar en stor andel egenforetagare, ^{[ 91 ]} men i Skelleftea kommun ar en stor andel anstallda vid Boliden Mineral AB. ^{[ 92 ]}

Jord-, skogsbruk och fiske [ redigera | redigera wikitext ]

Den odlade marken upptar en liten del av landskapet, men av mjolkprodukter ar landskapet mer an sjalvforsorjande. En medelstor vasterbottnisk bondgard har mellan 20 och 30 kor , men yngre lantbruk inriktas ofta pa omkring 50-100 kor och ibland upp till 150. Grisuppfodning har traditionellt varit stor i hela lanet, men har av ekonomiska skal miskat sedan 1990-talet. Klimatet leder till att skorden av potatis ar mindre an riksgenomsnittet, men kvaliteten ar generellt sett hogre an soderut. Detta beror pa att potatisen i Vasterbotten mer sallan drabbas av sjukdomar. Det odlas bade matpotatis och utsade. Spannmal odlas nastan bara vid kusten, dar vaxtzonen ar lagre, och ar nastan uteslutande djurfoder. ^{[ 93 ]} Norrmejerier har mejerier i Umea och Burtrask. Foretaget i helhet star for 6 % av den svenska mjolkproduktionen. ^{[ 94 ]}

Fiskodling av regnbage och roding bedrivs sedan 1981 i magasinen som bildas i de reglerade alvarna. ^{[ 95 ]}

Industri [ redigera | redigera wikitext ]

Traindustrin ar pa grund av naturtillgangen stor i Vasterbotten. Sadana industrier innefattar sagat virke samt tillverkning av papper , pappersmassa , trafiberskivor , trapellets och limfog . Dartill forekommer produktion av trahus, travaror, snickerier och mobler. ^{[ 96 ]} SCA Packaging Obbola ar en av Europas storsta tillverkare av liner som sedan brukas till wellpapp . Volvo lastvagnar har en fabrik soder om Ume alv, i Alimak Hek i Skelleftea tillverkas bygghissar och plattformar, och vid Alo AB tillverkas frontlastare . Smaltverket Ronnskarsverken ar det enda foretaget i metallindustrin . Det ags av Boliden AB . ^{[ 97 ]} I Bygdsiljum finns familjeforetaget Martinsons som ar Sveriges storsta producent av limtra och KL-tra , och ledande i Norden pa trabroar och stomsystem. ^{[ 98 ]}

I Bjorkdalsgruvan i Kage utvanns pa 1990-talet mest guld av alla gruvor i Europa. ^{[ 99 ] [ 100 ]} I gruvan i Renstrom bryts manga slag av metaller, och i Storlidengruvan bryts sulfidmalm .

Infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Transporter [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns tva flygplatser i landskapet Vasterbotten: Umea City Airport och Skelleftea flygplats . Jarnvagsnatet bestar av stambanan , med tva tvarbanor mot kusten, Vannas?Holmsund och Bastutrask?Skelleftehamn, samt tva tvarbanor mot inlandsbanan , Hallnas?Storuman och Jorn?Arvidsjaur. En ny jarnvag, Botniabanan , byggdes under borjan av 2000-talet genom kustlandet upp till Umea. Planer finns pa att forlanga denna med Norrbotniabanan . Traditionellt har jarnvagen varit viktig for godstrafiken.

Vag E4 loper langs kusten och E12 fran Holmsund forbi Vannas och vidare vasterut langs Umealven.

Vid kusten finns fyra hamnar: Kage, Skelleftea, Ronnskar och Umea . Fran Umea gar passagerartrafik till Vasa i Finland, men hamnarnas viktigaste roll ar godstrafiken.

Bibliografier [ redigera | redigera wikitext ]

• Lundblad, Gustav (1991). Litteratur om Ovre Norrland 1951-1960 : bibliografi utgorande fortsattning av Erik Marklund, Ovre Norrland i litteraturen . Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sallskapet, 0348-6664 ; 16. Umea: Johan Nordlander-sallsk. Libris 12368827 . http://digibook.ub.umu.se/misc/12368827.pdf   Arkiverad 9 november 2013 hamtat fran the Wayback Machine .
• Marklund, Erik; Engstrom, Gosta (1963). Ovre Norrland i litteraturen : en bibliografi over Norrbottens och Vasterbottens lan . Skrifter / utg. av Vetenskapliga biblioteket i Umea, 0501-0799 ; 6. Umea. Libris 12368947 . http://digibook.ub.umu.se/misc/12368947.pdf   Arkiverad 9 november 2013 hamtat fran the Wayback Machine .
  • Register . Skrifter / utg. av Vetenskapliga biblioteket i Umea, 0501-0799 ; 7. Umea. 1966. Libris 12368999 . http://digibook.ub.umu.se/misc/12368999.pdf   Arkiverad 9 november 2013 hamtat fran the Wayback Machine .
• Bothnica - Deldatabas i Libris som innehaller referenser till litteratur om Norrbotten, Vasterbotten och Vasternorrland.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Vasterbotten, Finland
• Vasterbottensost

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Lyssna till nagra av Vasterbottens dialekter
• Julevangeliet pa Norsjobondska
• SCB: Folkmangd i landskapen 2006 samt landareal (uppdaterad 2008-05-22)

?

v   ?   r Sveriges landskap Gotaland Blekinge  · Bohuslan  · Dalsland  · Gotland  · Halland  · Skane  · Smaland  · Vastergotland  · Oland  · Ostergotland Norrland Gastrikland  · Halsingland  · Harjedalen  · Jamtland  · Lappland  · Medelpad  · Norrbotten  · Vasterbotten  · Angermanland Svealand Dalarna  · Narke  · Sodermanland  · Uppland  · Varmland  · Vastmanland