Paul Feyerabend
Fodd	13 januari 1924 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] Wien [ 4 ]
Dod	11 februari 1994 [ 1 ] [ 5 ] [ 6 ]  (70 ar) Genolier [ 7 ] , Schweiz
Medborgare i	Osterrike [ 8 ] [ 9 ] och USA [ 9 ]
Utbildad vid	London School of Economics and Political Science Harvard University Wiens universitet [ 10 ]
Sysselsattning	Filosof [ 11 ] , universitetslarare
Arbetsgivare	Freie Universitat Berlin University of California, Berkeley Universitetet i Cambridge London School of Economics and Political Science ETH Zurich
Redigera Wikidata

Paul Karl Feyerabend , fodd 13 januari 1924 i Wien , Osterrike , dod 11 februari 1994 i Genolier , Schweiz , var en osterrikisk filosof och vetenskapsteoretiker . Feyerabend arbetade i fyra decennier som professor i filosofi i Berkeley och i vetenskapsteori i Zurich . Framst ar han kand som anarkistisk vetenskapsteoretiker och for sin kritik av den traditionella vetenskapliga metoden.

Uppvaxt och militartjanstgoring [ redigera | redigera wikitext ]

Han verkade under andra varldskriget som officer inom tyska armen och tilldelades Jarnkorset , men drog sig tillbaka efter en skottskada 1945 och borjade istallet att studera sang .

Akademisk karriar [ redigera | redigera wikitext ]

Han paborjade sin akademiska karriar i Wien 1947, samarbetade med Imre Lakatos , men studerade ocksa vid Cambridge for Karl Popper . Filosofiskt sett stod Feyerabend i borjan av sin karriar bland positivisterna for att sedan ga over till relativisterna . Feyerabends eklekticism i vetenskapsteori , med de oppningar han dar lamnar mot den sociala verkligheten, placerar honom metodologiskt nara Thomas Kuhn . Han foresprakade vad man kan kalla " kunskapsanarki ". Feyerabends forsta bok Against Method ("Mot metodtvanget") fran 1975 , i vilken han bland annat argumenterar for att det inte finns nagon " vetenskaplig metod ", orsakade en del negativ kritik.

Syn pa vetenskap och teori [ redigera | redigera wikitext ]

Feyerabend paverkades starkt av Imre Lakatos modifiering och vidareutveckling av Poppers falsifierbarhetskriterium. Lakatos menar att forskningspraxis ar att serier av teorier, initialvillkor, hjalphypoteser och en stor mangd anomalier ingar i varje forskningsprojekt. Lakatos utvidgade Poppers snava definition av vetenskaplighet och jamstaller vetenskap med metafysik i kontrast mot vidskepelse ; nagot som bade Thomas Kuhn och Paul Feyerabend tog fasta pa och vidareutvecklade. ^{[ 12 ]}

Feyerabend forfaktade asikten att fakta ar teoriberoende. Han menade att all perception kraver tolkning. Vetenskapen har dessutom aldrig foljt nagra metodregler, inte kan folja nagra metodregler och inte bor bindas vid nagra metodregler. Allt ar tillatet. ^{[ 12 ]}

Feyerabend ansag att vetenskapens allenaradande plats i skolan ar oforenlig med demokratiska varderingar. Foraldrarna borde fa valja bort traditionella skolamnen mot undervisning i astrologi , magi etcetera. Feyerabend menade aven att vetenskapen pa sikt maste skiljas fran staten, precis som kyrkan och stat ar atskilda i flera delar av varlden. ^{[ 13 ]} Feyerabends kritiker, bland andra Ned Block , Jerry Fodor och Daniel Dennett , menar dock att han "ar en oserios enfant terrible i den moderna vetenskapsfilosofin". ^{[ 14 ]}

Bibliografi (urval) [ redigera | redigera wikitext ]

• Against Method (1975), utgiven pa svenska med titeln Mot metodtvanget
• Farewell to Reason (1987)

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Paul Feyerabend .
  Bilder & media