Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2024-02) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

En officer , pluralform officerare , ar ett befal i det militara , som normalt for befal pa plutonchefsniva och hogre.

Historisk utveckling [ redigera | redigera wikitext ]

Termen "officer" uppkom vid slutet av medeltiden som en allman term for befal, nar riddarhararna borjade forsvinna och ersattas med legoknektsarmeer . Senare skilde man mellan "overofficerare", senare "officerare", befal med ansvarsfullare uppgifter, och underofficerare , befal med mindre ansvarsfulla uppgifter. Vid tiden for statsarmeernas genombrott pa 1600-talet kom rekryteringen till de olika befalskategorierna, precis som tidigare, att paverkas av socialt ursprung. Officerarna kom att rekryteras fran samhallets hogre klasser, i forsta hand adeln , och personer som blivit officerare men haft sitt ursprung i lagre stand adlades och tillhorde eliten i samhallet, medan underofficerare rekryterades fran manskapet (de meniga ), som vanligen kom fran samhallets lagre klasser. Under 1600-talet var standscirkulation fran manskap via underofficer till officer och adelskap inte okant; ett exempel ar overste Silfverlood pa Vastgota Ryttare som borjat som trosspojke och Erik Dahlbergh som gatt en liknande bana. ^{[ kalla behovs ]}

Under 1700-talet betraktades fortfarande officersyrket som en viktig verksamhet for att bibehalla och starka vissa gruppers sociala stallning. Nagon officersutbildning kravdes inte, tillgang till ekonomiskt kapital samt bord var viktigare. I europeisk jamforelse var dock den svenska indelta krigsmaktens officerare nagot mindre socialt exklusiva. ^{[ 1 ]}

Moderna officerare [ redigera | redigera wikitext ]

Idag lever denna uppdelning pa tva befalskategorier kvar i de flesta landers armeer. Officerarna ar da generalister inriktade mot administrativa uppgifter och hogre ledning, vanligen direktrekryterade unga man och kvinnor med en civil utbildning, som valts ut efter ingaende fysiska och psykiska tester och genomgatt en flerarig utbildning. I en arme borjar de vanligen som plutonchefer for att fa praktik i yrket, men ar avsedda for hogre befal.

Idag tar samhallseliterna sallan del i officersyrket och forsvarsmakten. I Europa och Nordamerika tillhor officerare snarare medelklassen . I manga lander har alternativa rekryteringsvagar for officerare skapats, genom att det ar mojligt att ga "den langa vagen" till officer, via underofficer.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Officer ar i den svenska Forsvarsmakten benamning pa yrkes- eller reservofficerare med fanriks grad eller hogre. Efter NBO-reformen 1983 var yrkesofficer synonymt med yrkesmilitar, men begreppet officer far en annan mer traditionell innebord i och med inforandet av 2009 ars befalsordning, dar i framtiden storre delen av yrkes- och reservofficerarna har tjanstegrad som specialistofficerare (SO) och en mindre del tillhor officerskaren (OFF).

Varnpliktiga officerare genomgick en 15 manaders utbildning (och aven tidigare foljt av 3 manaders kadettskola) och placerades normalt som plutonchef , e-gruppchef, kvartermastare eller dylikt i krigsorganisationen. Efter studier vid FBU (Frivillig Befalsutbildning) varvat med krigsforbandsovningar (KFO) och sarskild ovning for befal (SOB) kunde VO placeras som stallforetradande kompanichef eller kompanichef - dock har detta varit mindre vanligt under varnpliktens senare ar (90-tal och 00-tal).

NBO-reformen 1983 , slog ihop yrkesunderbefal, yrkesunderofficerare och yrkesofficerare till en gemensam kar och yrkesofficer blev ett samlingsbegrepp for yrkesmilitarer. Kategorin varnpliktiga officerare (VO) paverkades daremot inte av reformen och varnpliktiga beholl uppdelningen varnpliktiga officerare, varnpliktiga plutonsbefal och varnpliktiga gruppbefal.

Fore tjanstestallningsreformen 1972 var endast den som genomgatt Krigsskolan / Sjokrigsskolan officer. 1972-1983 benamndes dessa regementsofficerare . Da utbildades man till officer pa nagon av de tva Militarhogskolorna pa Karlberg eller i Halmstad eller pa Sjokrigshogskolan for Marinen.

Under sent 1990-tal och tidigt 2000-tal utbildades officerare pa tre orter i riket; Militarhogskolan Karlberg, Militarhogskolan Ostersund samt Militarhogskolan Halmstad. Fram till 2005 utbildades officerare enligt Yrkesofficersprogrammet (YOP); ett ar forsvarsmaktsgemensamt och ett ar funktionsinriktat for att sedan tjanstfora tva ar pa forband med uppfoljning av handledare yngre befal (HYB). Denna utbildning ersattes senare av Operativ/taktisk officersutbildning (OP/TA). Den forsta utbildningsomgangen efter utbildningsuppehallet kan narmast beskrivas som ett mellanting mellan det tidigare tvaariga yrkesofficersprogrammet och det efterfoljande treariga officersprogrammet. Denna forsta utbildningsomgang benamndes ocksa yrkesofficersprogrammet (YOP), men genomfordes som en trearig utbildning dar det forsta och sista aret genomfordes pa funktionsskola och det andra aret genomfordes pa Militarhogskolan Halmstad (MHS-H). Utbildningen genomfordes i enlighet med hogskoleforordningen och gav 180 hogskolepoang. Under denna utbildning gavs kadetterna mojlighet att avsluta utbildningen efter 3 terminer och istallet examineras som specialistofficerare med fanriks grad, en grad som senare konverterades till forste sergeant.

Fran 2008 producerar den grundlaggande officersutbildningen tva olika personalkategorier: operativ/taktiska officerare och specialistofficerare, dar bada har en anstallningskategori sasom kontinuerligt tjanstgorande eller som reservofficer. Grundlaggande krav for tilltrade till bada inriktningarna ar genomford varnpliktsutbildning och allman behorighet for tilltrade till grundlaggande hogskoleutbildning. De forstnamnda utbildas vid Forsvarshogskolan och avlagger officersexamen, en trearig yrkesexamen .

Officerare utbildas i tre olika profiler som under den verksamhetsforlagda utbildningen uppdelas ytterligare i olika utbildningslinjer. Undervisningen bedrivs inom ramen for det treariga officersprogrammet vid Forsvarshogskolan . Under tva av de tre aren sker utbildningen pa Karlberg, ett ar sker verksamhetsforlagd utbildning pa nagon av Forsvarsmaktens olika fack- och funktionsskolor. Utbildningen ar en hogskoleutbildning som ger 180 hogskolepoang och leder till en yrkesexamen. Forsta anstallning som yrkesofficer sker med fanriks grad. Vilken grad man sedan uppnar i karriaren styrs av organisationens behov.

Reservofficerare utbildas antingen inom ramen for Reservofficersutbildningen (ROU) vilken ar ettarig och bygger pa en grundutbildning med varnplikt eller pa Anpassad reservofficersutbildning (AROU) vilken bygger pa att man jobbat ett bra tag som anstallt gruppbefal, soldat eller sjoman.

Specialistofficer utbildas pa drygt 60 olika utbildningslinjer. Utbildningens langd varierar mellan ett och tre och ett halvt ar beroende pa inriktning. Forsta anstallning sker med sergeants tjanstegrad. Den hogsta tjanstegraden som specialistofficer kan inneha ar regementsforvaltare i armen och amfibieregementet eller flottiljforvaltare i flygvapnet och flottan. Systemet for SO infordes i mars 2009.

Facklig anslutning [ redigera | redigera wikitext ]

Svenska officerarnas fackliga organisation ar Officersforbundet inom Saco. Dessutom finns Reservofficerarna, ocksa inom Saco. Aren 2017-2019 lag officerarnas fackliga organisationsgrad i intervallet 96-99 procent. ^{[ 2 ]}

Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Officer i den finlandska forsvarsmakten utbildas vid Forsvarshogskolan .

Det finns tre alternativa examina: grundstudier (60 studieveckor), kandidatexamen i militarvetenskaper (120 studieveckor) och magisterexamen i militarvetenskaper (160 studieveckor).

Den som genomgatt grundstudierna for officer innehar tjanst som stallforetradande plutonchef och ar visstidsanstalld i fem ar. Efter examen erhalles fanriks grad. Officeren kan komplettera sina studier till kandidat- eller magisterexamen i militarvetenskaper.

Den som ar kandidat i militarvetenskaper fungerar som plutonchef och senare som stallforetradande kompanichef och ar visstidsanstalld i tio ar. Efter examen erhalles lojtnants grad. Officeren kan komplettera sina studier till magisterexamen i militarvetenskaper.

Den som ar magister i militarvetenskaper fungerar som stallforetradande kompanichef eller i specialuppgifter inom marinen eller flygvapnet. Officeren tjanstgor senare i karriaren exempelvis som larare, kompanichef eller som bataljonschef. Den som ar magister i militarvetenskaper innehar en ordinarie tjanst ( tillsvidareanstallning ). Efter examen erhalles premiarlojtnants grad.

USA [ redigera | redigera wikitext ]

Amerikanska marinkaren [ redigera | redigera wikitext ]

Marinkarens officerare far sin grundlaggande utbildning antingen vid den amerikanska sjokrigsskolan United States Naval Academy (USNA) i Annapolis eller vid marinkarens krigsskola, Officer Candidates School ( OCS ) i Quantico , utanfor Triangle , Virginia .

Vid OCS finns foljande alternativa utbildningsvagar:

• 1. Plutonschefsskola (PLC) for studenter vid civila universitet och hogskolor
• 2. Officersaspirantskola (OCC) for sistaarsstudenter och civila med avlagd akademisk examen.
• 3. Aspirantskola efter reservofficersprogram vid universitet och hogskolor (NROTC).
• 4. Program for utbildning av officerare fran underbefalet och underofficerarna.

35 % av officerarna har genomgatt PLC, 24 % OCC, 15 % NROTC, 14 % USNA medan 12 % kommer fran underbefals- eller underofficerskarerna.

Efter officersexamen och utnamning till Second Lieutenant ( fanrik ), fortsatter utbildningen omedelbart med marinkarens stridsskola, The Basic School (TBS). Dar finns tre utbildningslinjer, markstrid (plutonchef), luftstrid (grundlaggande flygutbildning) eller juridik (grundlaggande utbildning som auditor ). 83 % av officerarna gar pa markstridslinjen, 28 % luftstridslinjen och mindre an 1 % juristlinjen. Av markstridslinjens officerare placeras 1/3 i stridande befattningar och 2/3 i understods- och underhallstjanst.

Efter TBS fortsatter marinkarsofficerens utbildning med truppslagsofficersutbildning. Markstridsofficeren kan utbildas till infanteriofficer, faltartilleriofficer, stridsvagnsofficer, ingenjorsofficer, underrattelseofficer, signalofficer, militarpolisofficer, underhallsofficer eller marktjanstofficer for flygande forband. Flygstridsofficeren utbildas antingen till flygforare eller till systemoperator. Den juridiske officeren avslutar sin utbildning till auditor och avlagger advokatexamen . Marinkaren hade 1999 ca 16 000 officerare pa aktiv stat.

Sprakformer [ redigera | redigera wikitext ]

Sprakligt ar singularformen officer och pluralformen officerare. Detta ar en ovanlig form av pluralbojning av en yrkesbeteckning i svenskan och orsakar ibland missforstand. De flesta yrken pa -er i singular far ett extra -er i plural; exempelvis bankkamrerer. Aven pluralformen officerer finns belagd i aldre svenska. Det finns ocksa flera yrken som slutar pa -are i singular, och som da inte far nagon pluralandelse, som exempelvis murare. Detta leder till att man ibland hor formen officerare anvand aven i singular, men detta anses ej vara korrekt sprakbruk. ^{[ 3 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Reservofficer
• Befal
• Militara grader

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Officer .
  Bilder & media