Brottning
 Brottning
|
| Hogsta forbund
| UWW
|
|---|
| Forst utovad
| Gammal tradition
|
|---|
| Egenskaper
|
|---|
| Kontaktsport
| Ja
|
|---|
| Lagmedlemmar
| Enmanssport
|
|---|
| Konsmixad
| Separata klasser
|
|---|
| Kategorisering
| Numera oftast
inomhus
|
|---|
| Spelplats
| Brottarmatta
|
|---|
| OS
| Ja
|
|---|
Brottning
ar det svenska namnet pa en kampsport mellan tva personer. Den bedrivs som tavlingsidrott i tva stilar,
grekisk-romersk stil
och
fristil
[
1
]
. Brottning ar en
olympisk
gren.
Brottning ar en av de aldsta formerna av tavling och kraftmatning man kanner till och de flesta kulturer har utvecklat nagon form av brottning. I det
antika Grekland
och
Rom
utovades en form av brottning som var en gren i de
antika olympiska spelen
. Man har hitta grottmalningar forestallandes brottare sa langt tillbaka som 3000 ar fore kristi fodelse. Den grekisk-romerska stilen ar den ursprungliga stilen, fristilsbrottningen kom till betydligt senare
[
2
]
.
I borjan av 1900-talet var matcherna langa, kunde vara upp mot en timma. En match mellan den finske brottaren Alfred Johan Asikainen och den ryske brottaren Martin Klein varade i 11 timmar och 40 minuter, den finns upptagen i
Guinness rekordbok
. Matchen vanns till slut av Martin Klein. Kvinnlig brottning introducerades som olympisk gren forsta gangen vid
OS i Aten
2004
[
3
]
.
Brottning i OS, en historisk overblick
- 1894: Brottningen var med fran forsta borjan pa det moderna olympiska programmet.
- 1900: De enda spel nar brottning inte har funnits med pa programmet i nagon form.
- 1908: Fran och med London 1908 har alltid grekisk-romersk stil funnits med pa OS-programmet.
- 1920: Fristil lades till pa OS-programmet i Antwerpen 1920.
- 1924: IOK listade obligatoriska och valfria idrotter. Brottningen beholls pa programmet i sina tva former, grekisk romersk och fristil.
- 2004: De forsta fyra viktklasserna for damer i fristil laggs till pa OS-programmet till OS i Aten.
- 2013: Brottningens OS-narvaro skakades nar IOK:s 125:e session beslutade om 25 karnidrotter for sommarspelen fram emot Tokyo 2020 och dar fanns inte brottningen med. Men senare under samma session rostade man aven igenom att brottning skulle finnas med pa OS-programmet bade 2020 och 2024.
[
4
]
Exempel pa relief forestallandes tva brottare
Brottning har tva stilar:
Grekisk-romersk stil
och
fristil
.
[
5
]
I grekisk-romersk stil ar endast grepp fran hoften och uppat tillatna, benen far inte aktivt anvandas vid aktioner. I fristil far man ta grepp aven pa benen samt aktivt anvanda benen i aktioner
[
2
]
. Kvinnor tavlar endast i fristil. Man tavlar i bada stilarna. I Sverige tavlar man mestadels i
Grekisk-romersk stil
. Sverige har landslag i bada stilarna
[
6
]
.
|
|
|
Vanster bild ar exempel pa fristilsbrottning och hoger exempel pa grekisk-romersk brottning
|
I huvudsak gar brottning ut pa att den tavlande ska forsoka tvinga ner sin motstandare pa rygg eller vinna pa poang. Tvingas motstandarens bada skulderblad ner samtidigt i mattan pa ett kontrollerat satt leder det till omedelbar vinst pa fall. Alternativt kan den tavlande med kast och grepp forsoka fa poang, vilket kan ge seger sedan de tva perioderna har avslutats. Nedtagning och kontroll av motstandaren i maglage pa mattan ger 2p. 2p delas ocksa ut till den brottare som fran staende parerar sin motstandare ner i fallhotande lage, att vanda sin motstandare fran maglage pa matten till rygglage (fallhotande lage) ger 2p, medan kast oftast ger 4 poang (2 poang om kastet inte resulterar i att motstandaren hamnar i fallhotande lage). Om det ar ett kast med hog
amplitud
kan brottaren fa 5 poang. Brottaren kan aven fa poang genom passivitetsvarning till motstandaren. Ena brottaren kan belonas med en sadan om motstandaren brottas passivt eller liknande. Da kan man fa 1-2 poang. Man kan alltsa vinna matcher pa flera olika satt: poangseger, teknisk overlagsenhet, fall eller
diskvalificering
. Vid vinst genom teknisk overlagsenhet galler det i grekisk-romersk stil att vinna med 8 poangs marginal t.ex. 8-0, 12-4, 15-7 osv. I fristil galler 10 poangs marginal t.ex. 10-0 12-2 17-7 osv
[
7
]
Illustration av fallhotande lage (brottaren i rod trika)
Brottarna tavlar i viktklasser och aldersklasser
[
8
]
- Vid borjan dagen maste tavlingsdeltagarna vara valrakade eller ha skagg av flera manaders alder.
- Brottarna skall vara iforda rod eller bla trika. Fargerna rott och blatt far ej mixas pa samma trika.
- Brottarskorna gar upp en bit over anklar samt har en lag sula for att skon inte skall aka av foten samt for att minska risken att man stukar fotleden
[
7
]
Det finns tre typer av domare
Bild pa matchledare. Har syns domarens roda och bla armbindel
Matchledaren ar ansvarig for matchens korrekta ledning pa mattan. Matchledaren har en rod armbindel pa sin vanstra arm och en bla armbindel pa sin hogra arm. Detta for att det skall vara tydligt vilken brottare som tilldelas poang. Matchledaren signalerar poang genom att lyfta armen och visa bedomd poang med fingrarna.
- Poangdomaren foljer matchen fran sidan av mattan och delar ut poang. Poangdomaren ar skyldig att i varje lage gora en bedomning. For att det skall bli poang eller annan atgard maste poangdomaren och matchledaren vara overens.
- Mattpresidenten foljer matchen noga. Om matchledaren och poangdomaren ar oeniga ar det mattpresidentens uppgift att faststalla poangen
[
7
]
Brottning organiseras i Sverige genom
Svenska Brottningsforbundet
Sverige har varit internationellt framgangsrikt under lang tid, framforallt inom grekisk-romersk stil men pa senare tid aven inom dambrottning. Med totalt 86 OS-medaljer fram till 2016
[
4
]
ar brottningen var mest framgangsrika olympiska idrott genom tiderna. Nagra exempel pa svenska brottarikoner ar:
Internationellt organiseras brottning av det internationella brottningsforbundet
United World Wrestling
, UWW.
- Vid smallar pa ytterorat kan det uppsta en blodning mellan broskhinna och brosk s k
othematom
. Obehandlat kan det ge en bestaende formforandring av orat
Blomkalsora
[
9
]
| Kampsporter
|
|---|
| | Ostasiatiska
| Filippinska
| | | | | | | | | Koreanska
| | | Vietnamesiska
| | | Ovriga
| |
| | | Europeiska
| | | | Ovriga
| |
|