Lockerbieattentatet
var ett
sprangattentat
pa ett passagerarplan av typen Boeing 747 som intraffade den 21 december 1988 over den
skotska
byn
Lockerbie
. Attentatet kravde totalt 270 manniskoliv, 243 passagerare och 16 i besattning samt 11 personer pa marken.
[
1
]
Den efterfoljande
rattsliga
och
politiska
affaren i anslutning till dadet kallas aven
Lockerbieaffaren
.
Lockerbieattentatet ar uppkallat efter den
skotska
byn
Lockerbie
, over vilken 21 december 1988 ett flygplan (
Pan Am Flight 103
),
Boeing 747
med namnet
Clipper Maid of the Seas
, exploderade i luften med 259 personer ombord, daribland den svenske
FN
-diplomaten
Bernt Carlsson
. Dodssiffran uppgick till 270, eftersom aven 11 personer pa marken omkom. De flesta av passagerarna var fran USA.
[
2
]
Planet hade startat i
Frankfurt
och var efter mellanlandning pa
Heathrow
i
London
pa vag till
New York
. Nar planet befann sig over Lockerbie sprangdes det och flygdelar regnade ner over omradet. De nedfallande flygdelarna forstorde flera hus och bilar. Orsaken till haveriet uppgavs av brittiska myndigheter den 28 december vara att planet sprangts av en bomb ombord; misstankarna om sprangattentat framfordes redan samma dag eftersom flygplansdelarna var spridda over ett stort omrade, nospartiet och kabinen foll ner flera mil fran varandra.
[
3
]
En gigantisk multinationell polisundersokning (som involverade
FBI
,
CIA
,
Scotland Yard
, skotska polisen och tyska
Bundeskriminalamt
) gav vid handen att en bomb placerats pa planet av tva
libyska
medborgare,
Abdelbaset Ali Mohmed al-Megrahi
och
Lamin Khalifah Fhimah
, pa uppdrag av libyska sakerhetstjansten. De atalades av Skottlands och USA:s riksaklagare den 14 november 1991, och Storbritannien kravde att de bada mannen skulle utlamnas, uppbackade av president
George Bush
, som varnade Libyen for internationella sanktioner om de inte samarbetade.
[
4
]
FN:s sakerhetsrad antog 21 januari 1992 resolution 731, som uppmanade Libyen att samarbeta sa att forovarna kunde stallas infor ratta. Dessa misstanktes aven for sabotage mot det franska planet
UTA Flight 772
, som havererade i
Afrika
september 1989 med forlust av 171 manniskoliv som foljd. Den
31 mars
1992 antog FN:s sakerhetsrad resolution 748, som beslutade om ekonomiska sanktioner mot Libyen, eftersom dess regering underlatit att "genom konkreta handlingar visa sitt avstandstagande fran terrorism" samt underlatit att "besvara uppmaningarna i resolution 731".
USA
och
Storbritannien
kravde att fa de tva misstankta libyerna utlamnade for att stalla dem infor ratta. Libyen vagrade. I mars 1992 vande sig Libyen till Internationella domstolen i
Haag
, for att denna skulle utfarda forbud for USA och Storbritannien att med hot om vald (exempelvis genom FN) framtvinga utlamning. I april 1999 utlamnades de tva misstankta garningsmannen for rattegang i
Nederlanderna
. Den kompromiss som mojliggjorde detta innefattade FN-medling och beslut om skotska aklagare och domare pa nederlandskt territorium.
En skotsk domstol, som holl forhandling pa en nederlandsk militarbas, domde al-Megrahi den 31 januari 2001 till livstids fangelse for sprangningen. Den medatalade, Al Amin Khalifa Fhimah, frikandes. Abdelbaset Ali al-Megrahi frigavs 20 augusti 2009 pa grund av humanitara skal, da han led av langt framskriden
prostatacancer
.
[
5
]
I oktober 2008 deponerade Libyen 1,5 miljarder dollar i en fond som ska anvandas for att kompensera slaktingar till offren i
- Lockerbieattentatet;
- Diskoteksbombningen i Vastberlin 1986
;
- UTA Flight 772
- Libyska offer i
USA:s flygbombningar av Libyen 1986
- da USA bombade
Tripoli
och
Benghazi
1986
.
Som ett resultat darav skapade
president
George W. Bush
en
exekutiv order
(13477) som aterinforde Libyens immunitet for terrorrelaterade stamningar, samt havde alla kompensationsarenden i USA, enligt
Vita huset
.
[
6
]
Saif al-Gaddafi
sa i en intervju med
BBC
Two 31 augusti 2008 att Libyen endast erkant ansvar for Lockerbieattentatet for att fa handelssanktionerna havda. Han sade att offrens familjer var mycket giriga: "De efterfragar mer pengar och mer pengar och mer pengar."
[
7
]
[
8
]
Libyens avgaende
justitieminister
Mustafa Abdul Jalil
sa i en intervju med
Expressen
23 februari 2011 att
Muammar al-Gaddafi
sjalv ansvarade for terrordadet.
[
9
]
Syracuse Universitys
minnesmonument i
Syracuse
(35 elever fran skolan dog).
Minnesmonument pa Dryfesdale Cemetery.
Dryfesdale Cemetery finns en minnessten till minne av
Bernt Carlsson
.
De 259 offren ombord flygplanet kom fran 21 olika lander.
[
10
]