John Dewey

Fran Wikipedia
John Dewey
Fodd 20 oktober 1859 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Burlington , Vermont , USA
Dod 1 juni 1952 [ 4 ] [ 1 ] [ 2 ]  (92 ar)
New York , New York , USA
Begravd University of Vermont [ 5 ]
kartor
Medborgare i USA
Utbildad vid Johns Hopkins University
University of Vermont
Burlington High School
Sysselsattning Filosof [ 6 ] , fackforeningsperson , estetiker [ 6 ] , larare [ 6 ] , sociolog , pedagog [ 7 ] , professor , psykolog [ 6 ] , forfattare [ 8 ]
Befattning
Ordforande for American Psychological Association (1899?1899) [ 9 ]
Arbetsgivare University of Chicago
Columbiauniversitetet
University of Michigan
University of Minnesota
Foraldrar Capt. Archibald Sprague Dewey [ 10 ]
Utmarkelser
Carus-forelasning (1925) [ 11 ]
Hedersdoktor vid Universidad Nacional Autonoma de Mexico (1951)
Redigera Wikidata
John Dewey, okant datum.
John Dewey, 1902.

John Dewey , fodd 20 oktober 1859 i Burlington i Vermont , dod 1 juni 1952 i New York , var en amerikansk filosof , psykolog och pedagog ( didaktiker ).

John Dewey ar framfor allt kand som en av pragmatismens frontalfigurer. Dewey ar kand for frasen " learning by doing ", men sa den inte sjalv, utan folk runt omkring borjade saga detta, mojligtvis for att forenkla hans pedagogik. Det ar en enkel forklaring: aktivitetspedagogik dar teori, praktik, reflektion och handling hanger ihop. Kunskap maste kunna bli till nytta och ha verklighetsanknytning. Dewey raknas till de progressiva pedagogiska teoretikerna och kallas den funktionella psykologins fader.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Dewey foddes 1859 i Vermont i USA. Hans familj var jordbrukare sedan flera generationer tillbaka. Fadern brot dock denna trend och slog sig in pa affarsverksamhet, vilket ledde till att Dewey snabbt kom in pa den akademiska banan. Han borjade vid 21 ars alder undervisa pa en highschool men sa upp sig till forman for studierna. 1882 paborjade han doktorandstudier vid Johns Hopkins University , pa detta foljde en lang och innehallsrik akademisk karriar: 1889 blev han anstalld som professor vid University of Michigan , efter fem ar flyttade han till University of Chicago dar han ledde institutionen for filosofi, psykologi och pedagogik och 1904 fortsatte han till Columbia University dar han blev emeritus 1930 . Dewey var kvar fram till 80 ars alder, da han slutligen gick i pension helt. Mellan 1899 och 1900 var Dewey ordforande for American Psychological Association och (1911) American Philosophical Association. Mellan 1919 och 1921 gjorde han forelasningsresor till Japan och Kina , 1928 gjorde han en besiktningsresa till skolor i Sovjetunionen .

Till skillnad fran manga samtida akademiker, engagerade sig Dewey i samhallslivet utanfor universitetsvarlden. Bland annat grundade han 1896 en forsoksskola tillsammans med sin hustru Alice Chipman Dewey. Forsoksskolan kom att bli en av de mest omtalade vid den tiden. Dewey var en av grundarna av American Civil Liberties Union och the China Institute in America. I mitten av 1930-talet deltog han i en kommission for att undersoka anklagelserna mot Lev Trotskij i de sa kallade Moskvarattegangarna ; 1940 arbetade han for att Bertrand Russell inte skulle uteslutas ur New Yorks lararkar. Vid sidan av talrika artiklar och bocker skrev Dewey ofta kommentarer i tidskrifter som The New Republic och The Nation . Trots pensionering forblev Dewey produktiv fram till sin dod 1 juni 1952 , han var da 92 ar gammal. [ 12 ]

Filosofier och teorier [ redigera | redigera wikitext ]

I Democracy and Education forsoker Dewey ta vid dar Platon och Rousseau slutade, och finna ett satt att demokratisera utbildningsvasendet, detta genom att satta dessa teorier samman med bland andra Lev Vygotsky . Dewey kritiserar Rousseau for att vara alltfor individualistisk, och Platon for att vara alltfor inriktad pa kollektivet. Distinktionen mellan individens val och samhallets vander sig Dewey emot, och menar att det rader ett omsesidigt forhallande, dar de bada utvecklas tillsammans, att det inte rader nagon egentlig motsattning mellan begreppen, och att de inte fullt kan skiljas fran varandra. I senare arbeten skulle han dock erkanna att vissa individers mentala processer kunde fa konsekvenser for samhallet i stort, och darfor kunde ses som overordnade.

Utbildningens funktion ar enligt Dewey att ge elever levande kunskap som de har praktisk nytta av yrkesmassigt och personligt. Det basta sattet att lara sig menade Dewey var genom praktiska ovningar som i sa hog grad som mojligt fjarmade sig fran ett konstruerat inlarningssatt. Central var tanken pa att utbildning tjanade till att utveckla manniskans formaga till problemlosning och kritiskt tankande i stallet for memorering, och att skolan skulle paminna om det verkliga livet.

Som pragmatisk teoretiker tog han vid efter Charles Sanders Peirce och William James . Dewey hade dock en nagot olikartad askadning, och menade att ett varde bestams av dess funktion och foljder, och darfor inte ar relativt eller socialt konstruerat. Deweys sanningsbegrepp ar aven mer praktiskt orienterat an sina foregangare, da sanningen och den riktiga kunskapen kommer av instrumentell snarare an mental aktivitet. [ kalla behovs ]

Bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1990-talet har Deweys samlade verk sammanstallts, detta har resulterat i sammanlagt 37 band som ar uppdelade i Early works (1882?1898), Middle works (1899?1924) och Late works (1925?1953).

Tidiga arbeten [ redigera | redigera wikitext ]

  1. "The New Psychology"(1884)
  2. Psychology (1887)
  3. Leibniz's New Essays Concerning the Human Understanding (1888)
  4. "The Ego as Cause"(1894)
  5. "The Reflex Arc Concept in Psychology" (1896)
  6. "My Pedagogic Creed" (1897)

Mellanarbeten (i urval) [ redigera | redigera wikitext ]

  1. The School and Society (1899)
  2. The Child and the Curriculum (1902)
  3. "The Postulate of Immediate Empiricism" (1905)
  4. Moral Principles in Education (1909) The Riverside Press Cambridge Project Gutenberg
  5. How We Think (1910)
  6. Schools of tomorrow (1915)
  7. Democracy and Education: an introduction to the philosophy of education (1916)
  8. Reconstruction in Philosophy (1919)
  9. Human Nature and Conduct: An Introduction to Social Psychology

Sena arbeten (i urval) [ redigera | redigera wikitext ]

  1. Experience and Nature (1925)
  2. The Public and its Problems (1927)
  3. The Quest for Certainty (1929)
  4. Individualism Old and New (1930)
  5. Philosophy and Civilization (1931)
  6. Ethics, second edition (with James Hayden Tufts) (1932)
  7. Art as Experience (1934)
  8. A Common Faith (1934)
  9. Liberalism and Social Action (1935)
  10. Experience and Education (1938)
  11. Logic: The Theory of Inquiry (1938)
  12. Freedom and Culture (1939)
  13. Knowing and the Known (1949) (with Arthur Bentley)

Utgivet pa svenska [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

  • Begreppet "learning by doing" ar aven den varldsomspunna organisationens 4Hs motto.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , las online , last: 10 oktober 2015, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] SNAC , John Dewey, las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ Find a Grave , John Dewey, las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Дьюи Джон”, Большая советская энциклопедия  : [в 30 т.] , tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 27 september 2015. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ Find a Grave , las online , last: 8 januari 2022. [kalla fran Wikidata]
  6. ^ [ a b c d ] Archive of Fine Arts , las online , last: 1 april 2021. [kalla fran Wikidata]
  7. ^ Gemeinsame Normdatei , last: 25 juni 2015, licens : CC0 . [kalla fran Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature , 1897, las online . [kalla fran Wikidata]
  9. ^ las online , www.apa.org . [kalla fran Wikidata]
  10. ^ geni.com . [kalla fran Wikidata]
  11. ^ las online , www.apaonline.org . [kalla fran Wikidata]
  12. ^ Dewey, John; Hartman Sven G., Hartman Ros Mari (2004). Individ, skola och samhalle: utbildningsfilosofiska texter . Blavita serien, 99-2360614-7 (4., [utok.] utg. /urval, inledning och kommentarer av Sven Hartman ...). Stockholm: Natur och kultur. Libris 9481332 . ISBN 91-27-09799-4 (inb.)  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]