6 juni

Redigera lankar
Fran Wikipedia

Den har artikeln handlar om datumet 6 juni. I Sverige ar det nationaldag sedan 1983 och fran 2005 aven helgdag. For arliga firandet av Sveriges dag och tidigare " svenska flaggans dag", se Sveriges nationaldag .

??   ?   6 juni   ?   ??
Veckodag 2024: Torsdag
Maj  · Juni  · Jul
Arets 157:e dag
(158:e under skottar )
208 dagar till arets slut
Ma Ti On To Fr Lo So
1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
2024
Alla datum
Manader
Januari   ? Februari   ? Mars
April   ? Maj   ? Juni   ? Juli
Augusti   ? September   ? Oktober
November   ? December
Pa Wikimedia Commons
finns media som ror 6 juni
Se aven Mall:6 juni

6 juni ar den 157:e dagen pa aret i den gregorianska kalendern (158:e under skottar ). Det aterstar 208 dagar av aret.

Aterkommande bemarkelsedagar [ redigera | redigera wikitext ]

Nationaldagar [ redigera | redigera wikitext ]

Namnsdagar [ redigera | redigera wikitext ]

I den svenska almanackan [ redigera | redigera wikitext ]

  • Nuvarande ? Gustav och Gosta
  • Foregaende i bokstavsordning
    • Candida ? Namnet fanns, till minne av en romersk martyr fran 300-talet, pa dagens datum fore 1774, da det utgick.
    • Gusten ? Namnet infordes pa dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Gustav ? Namnet forekom tidvis pa bade 6 juli och 9 december , innan det 1708 flyttades till 27 mars . 1774 flyttades det till dagens datum, dar det har funnits sedan dess, aven i formen Gustaf , till minne av att Gustav Vasa valdes till svensk kung denna dag 1523.
    • Gosta ? Namnet infordes pa dagens datum 1986 och har funnits dar sedan dess.
  • Foregaende i kronologisk ordning
    • Fore 1774 ? Candida
    • 1774?1900 ? Gustav eller Gustaf
    • 1901?1985 ? Gustav
    • 1986?1992 ? Gustav, Gusten och Gosta
    • 1993?2000 ? Gustav och Gosta
    • Fran 2001 ? Gustav och Gosta
  • Kallor

I den finlandssvenska almanackan [ redigera | redigera wikitext ]

  • I foregaende i revideringar [ 2 ]
    • 1929 ? Gustav, Gustava
    • 1950 ? Gustav, Gosta
    • 1964 ? Gustav, Gosta
    • 1973 ? Gustav, Gosta, Gustava
    • 1989 ? Gustav, Gosta, Gustava
    • 1995 ? Gustav, Gosta, Gustava
    • 2000 ? Gustav, Gosta, Gustava
    • 2005 ? Gustav, Gosta, Gustava
    • 2010 ? Gustav, Gosta, Gustava
    • 2015 ? Gustav, Gosta, Gustava
    • 2020 ? Gustav, Gosta, Ava, Gustava

Handelser [ redigera | redigera wikitext ]

  • 1523 ? Den 27-arige adelsmannen och upprorsledaren Gustav Eriksson (Vasa) , har sedan 1521, som ledare for befrielsekriget mot danskarna, varit Sveriges riksforestandare. Denna dag blir han, under ett riksmote i Strangnas , vald till Sveriges kung. [ 3 ] Aven om hela Sverige annu inte helt ar i svenska hander (Stockholm intas forst pa midsommarafton, den sista svenska borgen Viborg faller i svenska hander forst 10 oktober och freden sluts forst aret darpa) brukar kungavalet ses som det symboliska slutet pa Sveriges medlemskap i Kalmarunionen , vilket symboliserar landets nyvunna sjalvstandighet. Darfor firas 6 juni sedan 1915 som svenska flaggans dag och sedan 1983 som Sveriges nationaldag.
  • 1654 ? Sveriges regerande drottning Kristina abdikerar fran den svenska tronen vid en ceremoni i rikssalen pa Uppsala slott och darmed avslutas Vasaattens tid pa den svenska tronen, pa dagen 131 ar efter att dess forste medlem Gustav Vasa blev kung. Kristinas abdikation grundar sig dels i det faktum, att hon vill bli katolik, vilket ar forbjudet i det strangt protestantiska Sverige, dels att hon inte vill gifta sig for att skaffa en tronarvinge. Efter mycket motstand fran standerna har hon 1649 lyckats fa sin kusin Karl Gustav utnamnd till tronfoljare och denne blir kung och krons samma dag med kunganamnet Karl X Gustav . Med honom tilltrader den pfalziska atten , som kommer att inneha tronen till 1720.
  • 1683 ? Den engelske forskaren Elias Ashmole later oppna sin samling bocker och antikviteter, daribland uppstoppade djur, i Olde-Ashmole-byggnaden i Oxford for allmanheten. Detta blir grunden till The Ashmolean Museum som blir varldens forsta museum for allmanheten och intradespriset varierar beroende pa hur lange man tanker vara dar. Museet finns an idag (2024), men den nuvarande byggnaden ar fran 1897.
  • 1809 ? En ny svensk regeringsform antas, da tre av de fyra standens talman undertecknar den (bondestandet drojer ytterligare nagra veckor) och riksforestandaren hertig Karl stadfaster den. Darigenom avskaffas gustavianska tidens kungliga envalde och Sverige far istallet en regeringsform grundad pa maktdelningsprincipen (makten delas mellan kungen och riksdagen). Den medeltida standsriksdagen bibehalls, trots att de radikala vill infora tvakammarriksdag . Under ledning av ett statsrad pa nio ledamoter (som blir till- och avsatta av kungen), ska den sammantrada vart femte ar. Kungen har den verkstallande (styrande) makten, i det att han utfardar administrativa och ekonomiska forordningar, men han ska ta rad fran statsraden och statssekreterarna, som ar ansvariga infor riksdagen och inte kungen. Sveriges riksbank och Riksgaldskontoret understalls riksdagen, som helt och hallet far den beskattande makten. Kungen och riksdagen delar pa den lagstiftande makten, medan den domande helt laggs pa Hogsta domstolen . Visserligen ska kungen utse domare, men domstolsvasendet blir sjalvstandigt genom att utsedda domare blir oavsattliga . Slutligen tvingas adeln avsta fran sina foretradesrattigheter till statliga ambeten. Sedan hertigen har stadfast den nya grundlagen valjs han till Sveriges kung med namnet Karl XIII . Dock ar detta endast en tillfallig losning, da den 60-arige kungen ar gammal, skroplig och barnlos, varfor fragan om en ny tronfoljare aterstar att losa.
  • 1844 ? Tygforsaljaren George Williams grundar pa St. Paul’s Churchyard 72 i London foreningen Kristliga Foreningen av unga man (forkortat KFUM; engelska : Young Men’s Christian Association; YMCA ). Han ar upprord over de fruktansvarda forhallandena for unga arbetare i den brittiska huvudstaden och skapar darfor foreningen, for att de ska ha nagonstans att ta vagen, ”som inte leder dem i frestelse”, och att man dar ska kunna praktisera kristna principer, genom att utveckla ”en sund sjal i en sund kropp”. Kvinnovarianten pa foreningen (KFUK, engelska : YWCA ) grundas 1855 och svenska avdelningar av foreningarna grundas 1885 (kvinnor) respektive 1887 (man). Idag ar mansforeningen med 58 miljoner medlemmar varlden over varldens storsta och aldsta ungdomsrorelse.
  • 1907 ? Det tyska kemiforetaget Henkel & Cie borjar i sin huvudort Dusseldorf marknadsfora Persil , som blir varldens forsta tvattmedel for hushallsbruk. Tidigare tvattmedel har mest bestatt av pulvriserad tval, men Henkels kemister har funnit ett satt att sammanfora blekmedlet natriumperborat med grundtvattmedlet silikat och enligt reklamen skapas darmed bubblor, som ”gor tvattbradans jobb”.
  • 1912 ? Vulkanen Novarupta i Alaska far ett utbrott, som varar i tre dagar och ar det storsta i varlden under 1900-talet (till exempel 10 ganger sa stort som Mount Saint Helens utbrott 1980 ).
  • 1944 ? De allierade inleder Operation Overlord , genom vilken brittiska, amerikanska och kanadensiska styrkor fran sodra Storbritannien far over Engelska kanalen och landstiger i Normandie i norra Frankrike. Darmed paborjas den allierade befrielsen av det av Nazityskland ockuperade Europa och man oppnar ”andra fronten” pa kontinenten, vilket den sovjetiske ledaren Josef Stalin lange har efterfragat, for att avhjalpa Roda armens kamp mot tyskarna pa ostfronten . Dagen gar till historien som D-dagen eller Den langsta dagen .
  • 1970 ? Experimentkarnreaktorn R1 pa Kungliga Tekniska hogskolan i Stockholm stangs av, efter att ha korts i nastan 16 ar (sedan 1954). Den har varit Sveriges forsta karnreaktor , som har skapats for att experimentera med karnkraft, men da andra svenska karnreaktorer nu har tillkommit behover man inte langre ha nagon reaktor pa KTH.
  • 1973 ? Den svenska riksdagen antar i en forsta omrostning en ny svensk regeringsform . Eftersom det ar en ny grundlag behover den antas i tva omrostningar med riksdagsval emellan, men da ett val halls redan i september samma ar kan den andra omrostningen hallas redan 27 februari aret darpa, varpa regeringsformen trader i kraft 1 januari 1975. I den nya grundlagen byts den gamla inledningsformuleringen ”Kungen ager att allena styra riket” ut mot ”All offentlig makt utgar fran folket” och kungen far endast ceremoniella uppgifter. Detta blir alltsa forsta gangen, som regeringsformen officiellt anger, att Sverige ar en parlamentarisk och konstitutionell monarki, trots att kungen inte har utovat nagon makt sedan 1914 och parlamentarismen har inforts 1917.
  • 1982 ? Israel inleder en invasion av Libanon efter att palestiniern Abu Nidal den 3 juni har forsokt morda Israels ambassador i Storbritannien Shlomo Argov . Genom att driva ut den palestinska befrielseorganisationen PLO ur Libanon och installera en pro-israelisk regering hoppas Israel, som premiarminister Menachem Begin uttrycker det, fa till en 40-arig fred. Sedan den israelvanlige presidentkandidaten Bashir Gemayel i september har blivit mordad grusas de israeliska planerna och gerillatrupper bekampar sedan den israeliska ockupationen av sodra Libanon i 18 ar, fram till 2000.
  • 1993 ? Mongoliet haller sitt forsta direkta presidentval.
  • 2003 ? Den nybyggda ostindiefararen  Gotheborg sjosatts i Goteborgs hamn. Fartyget ar en replik av den ostindiefarare , som sjonk vid inloppet till Goteborgs hamn 1745 och byggandet av det nya fartyget har pagatt sedan 1995. 2005?2007 genomfor man en seglats i de gamla ostindiefararnas spar fram och tillbaka till Kina.

Fodda [ redigera | redigera wikitext ]

Avlidna [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyra” . almanakka.helsinki.fi . Helsingfors universitet . https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html . Last 3 oktober 2020 .  
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyra” . almanakka.helsinki.fi . Helsingfors universitet . https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html . Last 3 oktober 2020 .  
  3. ^ ”Sweden” (pa engelska). World Statesmen . http://www.worldstatesmen.org/Sweden.html . Last 23 november 2012 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=6_juni&oldid=53081721 ”