Ostindiefararen Gotheborg

Fran Wikipedia
Det har foreslagits att den har artikeln ska delas upp i flera artiklar (om relevant via en forgreningssida ). (2024-04) Motivering: Artikeln handlar om 2 olika fartyg
Hjalp garna Wikipedia med att atgarda problemet om du kan, eller diskutera saken pa diskussionssidan . Se kategorier med liknande problem.
Den har artikeln eller det har avsnittet innehaller inaktuella uppgifter och behover uppdateras . (2015-09)
Hjalp garna Wikipedia att atgarda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken pa diskussionssidan .
Gotheborg
Götheborg vid avseglingen mot Kina 2 oktober 2005.
Gotheborg vid avseglingen mot Kina 2 oktober 2005.
Allmant
Typklass/Konstruktion Motorsegelskepp
Anropssignal SLOA [ 1 ]
Agare Svenska Ostindiska Companiet AB [ 1 ]
Registreringshamn Sverige Goteborg , Sverige [ 1 ]
Historik
Byggnadsvarv Terra Nova, Goteborg
Kolstrackt juni 1995
Sjosatt 6 juni 2003
Tekniska data
Langd o.a. 58,5 meter [ 2 ]
Langd p.p. 40,9 meter [ 2 ]
Langd i kvl 47,54 meter [ 2 ]
Storsta bredd 10,84 meter [ 1 ]
Djupgaende 4,33 meter [ 1 ]
Deplacement 1 200 ton
Bruttodraktighet 788 [ 1 ] †
Nettodraktighet 236 [ 1 ] †
Dodvikt 81 ton [ 1 ]
Maskin 2 x Volvo Penta a 405 kW
Hjalpmaskin 2 x Volvo Penta a 180 kW
Segelyta 1 964 m² [ 2 ]
Marschfart 6 knop
Maximal hastighet 8 knop
Besattning 80 man
Bunkerkapacitet 36 m³ diesel
†. Sortlost jamforelsetal enligt 1969 ars internationella skeppsmatningskonvention.
Gotheborg fortojd i Sandviken i Helsingfors, i samband med Tall Ships' Race , 2013.
Gotheborg i Stockholm 2021.

Ostindiefararen Gotheborg ar en replik av den ostindiefarare med samma namn ( Gotheborg ), som 1745 gick pa grund och sjonk vid Hunnebadan i Goteborgs hamninlopp. Ostindiefararen Gotheborg har en total langd 58,5 meter och stormastens topp 47 [ 3 ] meter over vattenlinjen. Ar 1986 startade en marinarkeologisk utgravning av originalskeppet. Ar 1995 paborjades bygget och atta ar senare sjosattes Gotheborg . Under 20 manader mellan 2005 och 2007 seglade skeppet den historiska rutten till Kina och hem igen. Sedan dess har man varit ute pa ett antal mindre expeditioner i Sverige och i ovriga Europa, sommaren 2010 deltog man bland annat i festligheterna kring kronprinsessan Victorias brollop. Ostindiefararen Gotheborg ar klassat som passagerarfartyg men bar den Svenska ostindiska kompaniets tvatungade flagga, som tilldelats kompaniet under sin storhetstid pa 1700-talet och nu igen vid skeppets sjosattning av Kungen, for att se ut som en orlogsflagga pa avstand och pa sa vis skramma bort pirater som harjade runt sodra Afrika och Madagaskar. [ 4 ]

Projektet Ostindiefararen Gotheborg drivs av Svenska Ostindiska Companiet, som i sin tur ags av en ideell stiftelse.

Forlagan [ redigera | redigera wikitext ]

Originalskeppet Gotheborg byggdes pa varvet Terra Nova i Stockholm och sjosattes ar 1738 . Enligt forfattaren Bjorn Ahlander tog det pa 1700-talet endast ett och ett halvt ar att bygga ett fartyg i denna storlek. Att ett fartyg som byggdes i huvudstaden fick namnet Gotheborg berodde pa att Svenska Ostindiska Companiets hade sitt sate i Goteborg och att alla expeditioner startade och slutade i den vastliga hamnstaden. Skeppet var pa 340 laster , vilket motsvarar en lastkapacitet av cirka 830 ton. Vid jungfruresan som startade den 20 eller 21 januari [ 5 ] 1739 var ostindiefararen Gotheborg bestyckad med 30 kanoner och monstrade en 144 man stark besattning.

Fartyget kom att gora tre resor till Kina, men ar 1745 forliste fartyget snopligt under inseglingen till Goteborg. Efter en resa pa 30 manader och med bara 900 meter kvar till ankarplatsen rande hon den 12 september 1745 upp pa det valkanda grundet Hunnebadan. Hur detta kunde handa ar annu idag ett mysterium, men det finns gott om teorier. Fartyget blev staende pa grundet och mycket av lasten som bland annat bestod av te, porslin, kryddor och siden kunde bargas. Under manga ar syntes vraket over vattenytan, men sa smaningom fanns bara rester kvar pa botten.

Forlisningen [ redigera | redigera wikitext ]

Det ar fortfarande oklart vad som orsakade grundstotningen, och ett av skalen ar bristen pa samtida skriftliga kallor. Gotheborg hade en mycket erfaren lots ombord, den pa Branno uppvaxte Caspar Matthisson (1712-1783), som vid olyckstillfallet hade 7,5 ars erfarenhet som ordinarie lots. Trots detta grundstotte alltsa Gotheborg plotsligt pa undervattensklippan Hunnebadan ? pa 1700-talet kallad Knipla Boro och senare aven Goteborgs-grundet eller Ostindiebadan. [ 6 ] I den skriftliga forklaring som kapten Eric Moreen och besattningen lamnade gemensamt till Goteborgs Radhusratt den 19 september samma ar, anges att vadret den 12 september var vackert och klart, vinden "foglig" (gynnsam, mild) samt kommande fran sydvast eller vastsydvast. Detta maste anses vara idealiska forutsattningar, da vinden kom i stort sett rakt akterifran. Over Rivofjorden motte skeppet strommen fran Gota alv . Navigeringen och segelforingen tycks vara korrekta fram till olyckspunkten, vilket platsen for grundstotningen tyder pa. Skeppets fart var cirka tre knop , da Gotheborg gor en oplanerad styrbordsgir och traffar grundet. Svaret pa varfor, kan vara ett numera bortglomt hydrografiskt fenomen kallat dodvatten . Dodvatten innebar att ett fartyg ror sig i ett lager av sotvatten som vilar ovanpa tyngre saltvatten, och astadkommer inte endast synliga svallvagor i sotvattnet, utan aven osynliga vagor i gransen mellan sott och salt vatten. Man antar att den kraft som kravs for att astadkomma de osynliga svallvagorna i granssnittet skapar ett motstand, som minskar eller hindrar fartygets framfart helt och hallet. [ 7 ]

Skepparen Axel Jonasson pa motorseglaren Anni (cirka 110 dodviktston ), berattar: "Forsommaren 1941 rakade vi ut for dodvatten pa Rivofjorden i hojd med Knippelholmen. Plotsligt ar det nagot, som haller igen fartyget. Vi forstar att det ar dodvattnet som har slagit till. Vattnet runt skrovet ligger stilla, det tycks vara klistrat till bordlaggningen. Fartyget ar som fastfruset i ett isflak." Dodvattnets omrade ar fran for- till akterstav och cirka atta till tio meter ut fran sidorna. Utanfor detta omrade ser man rorelser pa vattnet, som tyder pa att det inte hor samman med dodvattnet. Vid dessa tillfallen reagerar inte fartyget for manover, och lyder inte roder, trots att vinden fyller seglen. Tillrackligt tryckande vind kan ibland vrida runt fartyget, tillsammans med dodvattnet. Fartyget gar darefter okontrollerat dodvattnets vag.

De hydrografiska forhallandena vid Gota alvs mynning i september 1745 kanner man val till. Ar 1745 var vattenmangden i Gota alv ovanligt stor, genom att vintern 1744?1745 var mycket snorik och darmed foljdes av en kraftig varflod . Vanerns vattenniva var 1745 extremt hog, vilket sammantaget okade utflodet av sotvatten i Alvsborgsfjorden och paverkade skikten av sot- och saltvatten. Villkoren for dodvatten den 12 september 1745 var alltsa mycket gynnsamma. [ 8 ]

Utgravningarna [ redigera | redigera wikitext ]

Te fran ostindiefararen Gotheborg, bargat 1984.

Den 9 december 1984 dok fem medlemmar fran Marinarkeologiska Sallskapet, Goteborgskretsen (MASG) pa vrakplatsen vid Hunnebadan. Ordforanden i MASG, Anders Wastfelt, som ocksa deltog i dykningen skrev i sin rapport: "Bra vader, sol. + 7 grader i luften. Vinden nordvastlig 5-6 m/sek. Vattentemperaturen + 6 grader C. Svag strom. Sikten i vattnet: Fran ytan till 2 m. 0,50 m sikt. Pa 4 m. djup c:a 3 m. sikt. Pa 10 m. djup c:a 5 m. sikt. Dykningarna genomfordes mellan 12.00 och 13.00. ... Vi plockade upp totalt 38 bitar porslin. Tre delar var nastan oskadade. Dessa hittades pa den mjukare dy-bottnen. Alla fynd lag pa bottnen. Ingen gravning eller blasning forekom. - Fynden har lamnats till Goteborgs Sjofartsmuseum." [ 9 ]

Man fann massor av porslinsskarvor spridda over botten. Arkivforskning och undersokning av vrakplatsen ledde 1986 dels till att fartyget Gotheborg fran 1738 aterupptacktes och dels till att Goteborgs Sjofartsmuseum fick utgravningstillstand av vrakplatsen fran Riksantikvarieambetet. Detta ar bildades aven Stiftelsen Ostindiefararen Gotheborg , vilket blev starten pa en av Sveriges dittills mest omfattande marinarkeologiska undersokningar. Syftet med utgravningarna var bland annat att med vraket Gotheborg som utgangspunkt sprida historisk kunskap om staden Goteborg och Svenska Ostindiska Companiets betydelse under 1700-talet.

Snart foddes dock tanken av de dykare som aterupptackt vraket att bygga en replik av fartyget Gotheborg . Besluten om utgravning och byggande av fartyget har genom aren genererat ett stort intresse fran forskare, volontarer, yrkesman, sponsorer och inte minst fran allmanheten. Kunskapen om 1700-talets historia, handel med Kina och Svenska Ostindiska Companiet har darmed okat vasentligt.

Nybygget [ redigera | redigera wikitext ]

Forhistoria [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att forlisningsplatsen aterupptackts 1984, genomfordes en marinarkeologisk undersokning ? med hjalp av over 100 frivilliga amatorer och Vastsvenskt naringsliv ? vilken fick stor uppmarksamhet i Sverige, men aven internationellt. Under aren 1985?1993 uppgick vardet av det materiella och finansiella stodet till omkring 8 miljoner kronor och av det frivilliga arbetet till omkring 5 miljoner.

Ar 1987 bildades ’’Ostindiefararen Gotheborgs Vanforening,’’ med uppgiften att tillvarata allmanhetens intresse. Under aren har foreningen lamnat ett vardefullt ekonomiskt stod. Ett trettiotal storre och mindre utstallningar har under perioden hallits, darav tre i Asien , dar Hongkong hade fler an 96 000 besokare. Totalt samlade utstallningarna fler an en miljon besokare.

Bokhandlaren Erik Wettergren blev i oktober 1992 ordforande i den ’’Fond for Nya Ostindiefararen Gotheborg’’ som bildades. Kunde man bygga ett skepp som i linjer, rigg och dimensioner motsvarade den Ostindiefararen Gotheborg som sjosattes ar 1738? Fonden skulle finansiera en undersokning som tittade pa forutsattningarna for det. En stiftelse med uppgift att stodja och driva projektet bildades den 5 november 1993. Skeppet skulle kunna klassas som skol- och forskningsfartyg samt vara fullt seglingsbart. Da malet var att kunna delta i aktiviteterna kring Tall Ships' Race som skulle ga i mal i Goteborg, kravdes att skeppet var sjosatt 1997. [ 10 ]

Nybygget [ redigera | redigera wikitext ]

Det forsta steget i byggprojektet togs den 11 juni 1995, da fartyget kolstracktes. Det skedde pa det nedlagda varvet Eriksberg pa Gota alvstranden i Goteborg. Under ledning av ceremonimastaren Anders Wastfelt placerades tva silvermynt, ett fran 1745 och ett fran 1995, i laskarna pa den 33 meter langa kolen. Cirka 3 000 askadare fanns pa plats vid sammanfogningen. Volvos koncernchef Soren Gyll , professor Jorgen Weibull och kyrkoherde Alf Osterstrom valsignade projektet. [ 11 ]

For skeppets konstruktion och historiska utformning svarade Joakim Severinsson. Konstruktionsritningarna godkandes av klassningssallskapet Det Norske Veritas i november 1995. [ 12 ]

Runt en kvarlamnad stapelbadd bredde snart ett nytt varvsomrade ut sig. Dar anlades skeppshall, smedja, timmer-, rigg- och mastverkstad. Det nya varvet pa Eriksbergsomradet kom aven detta att kallas Terra Nova .

Pa det nya Terra Nova vaxte under nio ar den nuvarande ostindiefararen fram. Som en odets nyck hade en del av stapelbadd nr 6 lamnats kvar da Eriksbergs varv revs. Dar anlades Terra Nova. Fartyget skulle i allt vasentligt likna det skepp som 1745 gick i kvav vid hemkomsten fran sin tredje resa till Kina. Rekonstruktionen av fartyget kom att byggas dels pa de marinarkeologiska utforskningar som gjordes pa vraket och dels pa historiska kallor fran 1700-talet.

Anstrangningar gjordes under konstruktionen och byggnadstiden for att anpassa fartyget till moderna klassnings- och sakerhetskrav. Att bygga i samklang med dessa moderna krav utan att de ursprungliga tankarna fran initiativtagarna forlorades, visade sig bli en av projektets tuffaste utmaningar. Det nya fartyget uppfyller dagens hoga krav pa sakerhet, stabilitet och styrka. Fartyget har bland annat vattentat sektionering, brandsektionering och nodutrymningsvagar. Moderna maskinsystem ger fartyget mojlighet till framdrivning vid svag vind, nodsituationer eller vid hamnmanover. Dieselmotorer genererar el till flaktsystem, dricksvattenproduktion och matlagning. Manga av fartygets navigations- och nodsystem drivs ocksa av dessa generatorer, sasom lans- och brandpumpar.

Foretagare hade mojlighet att kopa in sig i olika storre och mindre delar av skeppet, sasom exempelvis: 8 kolsvin for 105 000 kr per styck, 16 spegeltimmer for 30 000 kronor styck, 72 bottenstockar for 12 000 kr. styck, 80 meter pollare for 5 000 kr per meter, 5 500 meter bordlaggning for 2 000 kr per meter och 55 000 spik for 200 kr per styck. [ 13 ]

Sjosattningen [ redigera | redigera wikitext ]

Sjosattningen agde rum den 6 juni 2003 i narvaro av kung Carl XVI Gustaf , skeppets hogste beskyddare, drottning Silvia och prins Carl Philip samt ett stort pressuppbad och tusentals askadare. Den 3 september 2004 doptes skeppet av drottning Silvia, skeppets gudmor , vid en hogtidlig ceremoni utanfor Goteborgsoperan . Den forsta provseglingen agde rum den 22 mars 2005. Skeppet besokte 56 stader aren 2005?2010. [ 14 ]

Resan till Kina [ redigera | redigera wikitext ]

Gotheborg lamnar hamnen for att segla till Kina 2005.
Gotheborg pa parad vid hemkomsten 9 juni 2007 .

Sondag den 2 oktober 2005 klockan 13:45 kastade ostindiefararen Gotheborg loss fran sin hemmahamn och satte kurs mot Kina. Avresan blev en folkfest dar tiotusentals manniskor hade mott upp for att ta farval av skeppet. Hundratals foljebatar eskorterade skeppet vid avfarden mot Kina. Ute vid Vinga vinkades det farval. Redan i Alvsborgsfjorden gjorde fartyget 9,7 knops fart. [ 15 ] Vid 21-tiden den 3 oktober satte fartyget segel for forsta gangen, tva stagsegel. Skalet till att man vantade var att det blaste fran fel hall samtidigt som det ar mer svarnavigerat i en trang farled med satta segel. [ 16 ]

Gotheborg seglade langs den historiska rutten till Kina via Cadiz i Spanien , Recife i Brasilien , Kapstaden och Port Elizabeth i Sydafrika , Fremantle i Australien och Jakarta i Indonesien och den 21 juli 2006 kom hon antligen fram till det historiska malet Kanton i Kina efter nara 20 000 sjomil . Mottagandet blev mycket uppmarksammat. [ 17 ] Gotheborg lag vid kaj i Kanton till den 19 augusti.

Den 9 juni 2007 kom Gotheborg hem till Sverige igen efter narmare 20 manader, och lade till vid Pir 4 vid 18.30-tiden. Hon mottogs av Kinas president Hu Jintao och kung Carl XVI Gustaf . Hemkomst till Sverige och intresse i Kina gjorde att Kinas president valde att forlagga ett statsbesok i Sverige under sin europaresa for skeppets skull. [ 18 ]

Hamnstoppen [ redigera | redigera wikitext ]

Ovriga expeditioner i urval [ redigera | redigera wikitext ]

Efter hemkomsten fran Kina har ostindiefararen Gotheborg varit pa ett antal mindre expeditioner runt om i Sverige och i ovriga Europa. Direkt efter hemkomsten 2007 akte skeppet pa en kort PR-turne langs den svenska vastkusten och sommaren 2008 gav man sig ivag pa The Baltic Sea Tour dar man gjorde 16 hamnstopp langs den svenska syd- och ostkusten. 2009 genomfordes The Skandinavien Tour dar man besokte ett tiotal stader i Sverige, Norge och Danmark.

2010 inleddes sommarturnen den 8 juni da Gotheborg satte segel mot Stockholm . Skeppet var inbjudet for att delta i firandet av kronprinsessan Victorias brollop och den 16 juni arrangerades den forsta officiella brollopsmiddagen ombord. Bland gasterna fanns hela den svenska kungafamiljen, Sveriges landshovdingar och ett stort antal representanter fran det svenska folket som fick mojlighet att framfora sina gratulationer till brudparet. Under tillstallningen serverades svenska landskapsratter tillagade under ledning av Leif Mannerstrom .

Efter brollopet invigde Gotheborg Sail Amsterdam 2010, Europas storsta marinfestival. Darefter satte man segel mot Bremenhaven dar man deltog i Sail Bremerhaven 2010.

Gotheborg har bland annat anvants i dokumentarserien Kapten Cooks resor och ska representera Cooks fartyg Endeavour .

I slutet av maj 2016 utbjods Gotheborg till forsaljning. 12 december 2016 kom beskedet att Gotheborg ska stanna kvar i Goteborg som flytande turistattraktion vid Nya Masthuggskajen.

Pa frimarken [ redigera | redigera wikitext ]

Ostindiefararen finns avbildad pa svenska frimarken som utkom 2003-10-04. [ 19 ]

Utgift for skattebetalare [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 2016 rapporterade Goteborgs-Posten att ostindiefararen kostat 300 miljoner kronor i skatteutgifter, varav 65 miljoner for en forlust mellan 2010 och 2016. Staten bekostade pa detta satt arbetsmarknadsatgarder uppgaende till 200 miljoner framst genom AMS , och resten har region Vastra Gotaland och Goteborgs kommun statt for. Kommunens andel skall enligt GP utgora cirka 77 miljoner. [ 20 ]

Ostindiefararen sald 2021 ? seglar ater till Kina [ redigera | redigera wikitext ]

Transportforetaget Greencarrier AB har 2021 forvarvat samtliga aktier i Svenska Ostindiska Companiet AB, SOIC AB, av Stiftelsen Ostindiefararen Gotheborg, och ar darmed ocksa skeppets nya agare. [ 21 ] [ 22 ] Ostindiefararen kommer bland annat att utnyttjas for marknadsforing och framjande av handelsverksamhet med Asien. [ 22 ] En seglats till Kina planerades preliminart ske under 2022. [ 23 ] En seglats tur och retur Stockholm genomfordes i manadsskiftet augusti-september 2021. [ 23 ]

Galleri [ redigera | redigera wikitext ]

  • Götheborg i hamn i Göteborg 2023. Fockmasten.
    Gotheborg i hamn i Goteborg 2023. Fockmasten.
  • Riggen på två master.
    Riggen pa tva master.
  • Mast med rigg.
    Mast med rigg.
  • Götheborg sedd akterifrån.
    Gotheborg sedd akterifran.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c d e f g h ] ”Sveriges skeppslista 2010” (   PDF ). Transportstyrelsen. 2010. sid. 67-68. Arkiverad fran originalet den 29 november 2010 . https://web.archive.org/web/20101129200737/http://transportstyrelsen.se/Global/Sjofart/Dokument/Fartyg/Skeppslistan/Skeppslistan_2010.pdf . Last 23 januari 2011 .  
  2. ^ [ a b c d ] Ahlander, Bjorn; Langert, Jens. Skeppsboken ? Livet ombord pa en ostindiefarare . Svenska ostindiska kompaniet AB. sid. 20?21. ISBN 978-91-633-4889-1 . https://issuu.com/theswedishshipgotheborg/docs/skeppsboken  
  3. ^ ”Rigg | SOIC” . soic.se . Arkiverad fran originalet den 13 december 2017 . https://web.archive.org/web/20171213131731/http://www.soic.se/skeppet/riggen/ . Last 1 januari 2018 .  
  4. ^ GP, 6 oktober 2005, s. 10.
  5. ^ I ett bevarat utdrag ur en loggbok finns en notering: "1739 januari 21. Till Segels hade Marstrand NOtO." Detta kan uppfattas som att den 21 ar avresedatum, men mer troligt ar att avresan skedde dagen fore. Kalla: Ostindiefararen Gotheborg 1738-45: Resorna for Ostindiska kompaniet, besattningarna, haveriet, Per Forsberg, Lars Melchior, Ulf Andersson, Riksarkivet Landsarkivet i Goteborg 2014 ISBN 978-91-979866-4-9 , s. 15.
  6. ^ Loof, LarsOlof (1998). ”Ostindiefararen Gotheborg : forlisningen vid Nya Alvsborg och omstandigheterna kring olyckan”. Goteborg forr och nu (Goteborg  : Goteborgs hembygdsforbund, 1960-) 1998 (27),: sid. 45-58  : ill. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189 .     Libris 2502879
  7. ^ Den naturvetenskapliga forklaringen av fenomenet dodvatten presenterades vid sekelskiftet 1900 av professor Vilhelm Bjerknes i Kristiania (Oslo) och dennes assistent Walfrid Ekman. Ar 1904 offentliggjorde Walfrid Ekman sina vetenskapliga resultat i avhandlingen On dead-water . Aven polarforskaren Fridtjof Nansen anslot sig till resultatet.
  8. ^ Lundh, Valde (2004). ”Varfor gick skeppet Gotheborg pa grund hosten 1745?”. Unda maris 2001/2003,: sid. 106-122  : ill. (vissa i farg). 0349-0335. ISSN 0349-0335 .     Libris 9971760
  9. ^ Ostindiefararen Gotheborg : slutrapport for den marinarkeologiska utgravningen av Ostindiefararen Gotheborg 1986-1994 . [Goteborg]: [Stift. Ostindiefararen Gotheborg]. 1995. sid. 5. Libris 2063277  
  10. ^ Ostindiefararen Gotheborg III: Inbjudan till sponsorer, [prospekt] Jan-Erik Nilsson och Anders Wastfelt, Stiftelsen Ostindiefararen Gotheborg III, Goteborg i februari 1994
  11. ^ Ostindiefararen Gotheborg III : Projektbeskrivning oktober 1996 , Svenska Ostindiska Companiet AB 1996, s. 6
  12. ^ Ostindiefararen Gotheborg III : Projektbeskrivning oktober 1996 , Svenska Ostindiska Companiet AB 1996, s. 8
  13. ^ Gotheborgsposten : aventyret Ostindiefararen Gotheborg , [Specialtidning for att framja bygget av Ostindiefararen Gotheborg III, augusti 1996. Nr 4. Arg 10, Redaktor och huvudsaklig forfattare: Jan-Erik Nilsson], Goteborg 1996, s. 9
  14. ^ Fardigseglat for Ostindiefararen? Arkiverad 19 januari 2011 hamtat fran the Wayback Machine . Goteborgs-Posten 19 januari 2011]
  15. ^ GP, 3 oktober 2005, s. 7.
  16. ^ GP, 4 oktober 2005, s. 8f.
  17. ^ Svenska Ostindiska Companiet - Skeppets officiella hemsida
  18. ^ ”Kinas president till Goteborg” . Dagens Nyheter . 8 maj 2007 . http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=647782 .  
  19. ^ Haftessamlarna, Ostindiefararen pa frimarken
  20. ^ ”Gotheborg - en dyr resa for skattebetalarna” . GP . 23 november 2016 . http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6theborg-en-dyr-resa-f%C3%B6r-skattebetalarna-1.3984660 . Last 23 februari 2017 .  
  21. ^ Ostindiefararen Gotheborg sald ? reser till Kina igen pa Sveriges Televisions webbplats, uppdaterad den 15 februari 2021. Last den 1 maj 2021.
  22. ^ [ a b ] Greencarrier sakerstaller att Gotheborg kan segla vidare pa Dagens Logistiks webbplats den 15 februari 2021. Last den 1 maj 2021.
  23. ^ [ a b ] The Swedish Ship Gotheborg is heading to Stockholm on her way to Asia pa Svenska Ostindiska Companiets webbplats den 14 april 2021. Arkiverad 1 maj 2021 hamtat fran the Wayback Machine . Last den 1 maj 2021.

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

  • Ahlander, Bjorn; Langert, Jens (2009). Skeppsboken - livet ombord pa en Ostindiefarare . Goteborg: Svenska ostindiska companiet. Libris 11607831 . ISBN 978-91-633-4889-1  
  • Alenhall, Gert (2009). Hurusom man klader sig ombord ostindiefararen Gotheborg . Goteborg: Svenska ostindiska companiet. Libris 11712208  
  • Arensberg, Ingrid (2009). Ostindiefararen Gotheborg seglar igen = The Swedish ship Gotheborg sails again (3. uppl). Goteborg: Svenska ostindiska companiet. Libris 11614816 . ISBN 978-91-633-4846-4  
  • Bergstrand, Thomas (2006). Ostindiefararen Gotheborg : Goteborgs stad 319 i Goteborgs kommun, Vastra Gotalands lan, Vastergotland  : undervattensarkeologisk undersokning . Rapport / Bohuslans museum, 1650-3368 ; 2006 :5. Uddevalla: Bohuslans museum. Libris 10353881  
  • Fransson, Dag (2006). Ostindiefararen Gotheborg : ombord . Goteborg: Tre bocker. Libris 10227123 . ISBN 978-91-7029-611-6  
  • The golden age of China trade : essays on the East India Companies' trade with China in the 18th century and the Swedish East Indiaman Gotheborg (1. ed). Hong Kong: Viking Hong Kong. 1992. Libris 8001836 . ISBN 962-7650-02-1  
  • Johansson, Ingela (1985). ”Berattelsen om Svenska ostindiska compagniet och skeppet Gotheborg : rapport fran Marinarkeologiska sallskapet, Goteborgskretsen”. Meddelanden fran Marinarkeologiska sallskapet 1985(8) :4,: sid. 1-47  : ill. 0348-6621. ISSN 0348-6621 .     Libris 9056422

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r
Goteborg
Indelning
och regioner
Sport- & kultur-
evenemang
Historia
Platser (torg,
gator och parker)
Sport-, kultur- & nojes-
anlaggningar
Byggnader
Trafik och
kommunikation
Projekt: Goteborg  · Musik i Goteborg
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ostindiefararen_Gotheborg&oldid=54641451 ”