Verifierbarhet
ar ett krav for alla uppgifter i
Wikipedias
artiklar
. Verifierbarhet uppnas genom att for varje uppgift, vars akthet eller sanningshalt kan ifragasattas, tydligt ange en trovardig och tillganglig
kalla
.
Detta innebar att
alla kritiserbara uppgifter inklusive
citat
kraver verifiering genom kallhanvisning
. Sadan information kan annars raderas, vilket ar sarskilt relevant i artiklar om
nu levande personer
, dar vi har en sarskild
policy
som sager att overifierade uppgifter ska raderas
direkt
om de ar kontroversiella (omdiskuterade).
Olampliga kallor ar exempelvis
Wikipediaartiklar
,
horsagen
och
diskussionsforum
, eller egna asikter och overtygelser och kallor som baseras pa dessa. Andra problematiska kallor ar sadana som man kan misstanka inte ar sarskilt bestandiga over tid.
Verifierbarhet ar ett krav. Att nagot ar verifierat ar dock inte tillrackligt for att informationen ska finnas pa Wikipedia. Informationen ska sjalvfallet ocksa passa i den artikel den laggs till i.
Se
riktlinjerna
Wikipedia:Ingen originalforskning
och
Wikipedia:Neutral synvinkel
.
Endast kallor som som andra kan kolla upp bor anvandas, exempelvis:
- Bocker som publicerats, garna med lankar till inskannade sidor pa
http://books.google.com
- Forskningspublikationer, exempelvis tillgangliga pa
http://scholar.google.com
- Uppslagsverk
- Tidnings- och tidskriftsartiklar
- Webbsidor av bestandig karaktar (webbsidor som sannolikt kommer att finnas ett tag och som inte ar anonyma, alltsa inte personliga sidor som finns upplagda pa olika
webbhotell
)
- Informationsmaterial som gar att bestalla
Sadana kallor uppfyller kravet pa
verifierbarhet
. For att ocksa framja artikelns
trovardighet
bor man satsa pa den mest tillforlitliga kalla man hittar. Trovardigheten for en privat webbsida eller privat blogg ar normalt ganska lag. Broschyrer och annat material som ar avsett att ”salja” sitt amne bor anvandas sarskilt forsiktigt. Ocksa dagspress kan publicera illa underbyggd information och anvanda overdrivna formuleringar. Som en allman regel bor man vara
kallkritisk
. I vissa branscher, inklusive sexbranschen (se vidare
wp:Att skriva om pornografi
,) kan aven trovardig information hos branschpublikationer omges av utmanande sidomaterial
Exempel pa kallor som bor hanteras pa sarskilt satt ar:
Ett problem ar
rundgang
. Ocksa Wikipedia anvands ibland som kalla, ofta utan att detta anges. Om uppgifter infors i Wikipedia utan kallhanvisning och senare verifieras genom en kalla som direkt eller indirekt anvant Wikipedia, ar denna kallhanvisning vardelos. Problemet galler i synnerhet nar man anvander material fran andra sprakversioner av Wikipedia.
Vem som helst kan lagga till fakta till en artikel och vem som helst kan plocka bort pastaenden som verkar vara felaktiga eller som inte passar i artikeln. Det finns ingen regel som sager att obestyrkta uppgifter ska ligga kvar i artikeln under tiden diskussionen om dem pagar, snarare ar det sa att det ar skribentens sak att styrka sina fakta. Nar konflikter uppstar om artiklars innehall har den som inte styrker sina tillagg svart att fa gehor.
En ensam kalla racker inte alltid for att en uppgift ska anses verifierad. Pa omraden som ar kontroversiella eller dar det finns omfattande forskning gar det i regel att hitta minst en kalla till stod for varje tankbart pastaende. I sadana fall ar
metastudier
eller sammanstallningar av forskningslaget att foredra.
Det ar alltid onskvart att kallhanvisningar laggs till. Det ar dock speciellt viktigt att artiklar som har nagon eller nagra av foljande punkter forses med kallor:
- citat
- asikter
- slutsatser
- uppgifter som rimligen kan ifragasattas
- uppgifter som det kan rada delade meningar om
- uppgifter som inte ar helt konventionella
- uppgifter som ar foranderliga over tid
- uppgifter som har olika kallor som ger olika svar
Om uppgifter ifragasatts med en rimlig motivering ar det upp till den anvandare som lagt till uppgifterna eller som propagerar for att uppgifterna ska finnas kvar i artikeln att styrka uppgifterna pa ett satt som gor att uppgifterna inte langre rimligen allvarligt kan ifragasattas. Ofta ar basta sattet att ange kallhanvisning till en trovardig kalla vilket gors smidigast med hjalp av en fotnot.
[
1
]
Om styrkandena inte sker overtygande bor uppgifterna i lampliga fall kunna tas bort fran artikeln. For vissa uppgifter kan en markering om att kalla behovs vara lampligare.
Hjalp garna till med att ange kalla, om du har mojlighet till det, for uppgifter som overensstammer med nagon av de sju punkterna och som saknar kallhanvisning, eller lagg i annat fall till
{{
kalla behovs
}}
. Om du stoter pa en uppgift som du ifragasatter bor du istallet anvanda
{{
ifragasatt uppgift
}}
eller
{{
verifiera trovardighet
}}
, och lamna ett meddelande pa anvandarsidan till personen som lagt till uppgiften om att du har ifragasatt uppgifter denne har bidragit med. Det kan aven vara lampligt att inleda en diskussion pa artikelns diskussionssida.
Forutom kravet pa trovardighet ar det en fordel om de kallor som anvands ar nagorlunda lattillgangliga. En uppgift kan knappast anses verifierad om endast den som lade till kallan har tillgang till den. Det ar alltid bra att beratta varifran information kommer, och kraven pa tillforlitlighet varierar efter informationens art. Aven kallhanvisningarna kan, precis som annan information, forandras och forbattras da detta ar en
wiki
. En muntlig kalla fran ett initierat hall ar troligen battre an en skriftlig med brister som grund for artikelskrivning, men ar svarare att kontrollera. Om informationen efter, for sammanhanget, normal
kallkritik
fortfarande ifragasatts kan den komma att tas bort (och forhoppningsvis ersattas med mer korrekt information).