Uzbekistan

Redigera lankar
Fran Wikipedia

O?zbekiston Respublikasi
?збекистон Республикаси
Republiken Uzbekistan
Flagga Statsvapen
Valsprak :  inget
Nationalsang:  Serquyosh, hur o?lkam...
lage
Huvudstad
(aven storsta stad) 		Tasjkent
Officiellt sprak uzbekiska
Statsskick republik
 -  President Shavkat Mirziyoyev
 -  Premiarminister Abdulla Aripov
Sjalvstandighet fran Sovjetunionen  
 -  Deklarerad juni 1990  
 -  Erkand 1 september 1991  
Area
 -  Totalt 447 400 km² [ 1 ]  ( 59:e )
 -  Vatten (%) 4,9 %
Befolkning
 -  2015 (juli) ars uppskattning 29 199 942 [ 1 ]  ( 44:e )
 -  Befolkningstathet 65,3 inv./km² ( 114:e )
BNP  ( PPP ) 2023 ars berakning
 -  Totalt ▲ 371,34 miljarder USD [ 2 ]  ( 57:e )
 -  Per capita ▲ 10 308 USD [ 2 ]  ( 124:e )
BNP (nominell) 2023 ars berakning
 -  Totalt ▲ 92,3 miljarder USD [ 2 ]  ( 72:a )
 -  Per capita ▲ 2 563 USD [ 2 ]  ( 142:a )
HDI  (2021) ▲ 0,727 [ 3 ]  ( 101:a )
Valuta uzbekistansk som ( UZS )
Tidszon UTC +5
Topografi
 -  Hogsta punkt Ej namngiven, 4 643  m o.h.
 -  Storsta sjo Aralsjon
 -  Langsta flod Amu-Darja
Kor pa Hoger
Nationaldag 1 september
Nationalitetsmarke UZ
Landskod UZ, UZB, 860
Toppdoman .uz
Landsnummer 998
Engelsksprakig karta over Uzbekistan.

Uzbekistan ( uzbekiska : O?zbekiston ), formellt Republiken Uzbekistan [ 4 ] ( uzbekiska : O?zbekiston Respublikasi ), ar en kustlos stat i Centralasien som gransar till Kazakstan , Turkmenistan , Kirgizistan , Tadzjikistan och Afghanistan . Nagra av de storre staderna ar huvudstaden Tasjkent samt Namangan , Fergana , Andizjan och Samarkand .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Ett nav mellan imperier [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Uzbekistans historia

Uzbekistans historia ar en del av Centralasiens historia, och omradet har forst i sen tid utgjort en separat enhet. Under antiken och medeltiden anvandes namnet Transoxanien (av latinets Transoxania , "landet bortom Oxus", persiska Fararud ??????) for omradet mellan floderna Oxus ( Amu-Darja ) och Jaxartes ( Syr-Darja ). Omradet motsvarar ungefar dagens Uzbekistan samt delar av Turkmenistan , Tadzjikistan och Kazakstan . [ 5 ]

Omradet har styrts av olika valden och praglats av kulturella influenser fran manga olika hall. Fan 500 f.Kr. var det en del av det persiska riket ( akemeniderna ) och efter Alexander den stores erovring ar 329 f.Kr skapades hellenistiska riken dar grekiskt och persiskt sammansmalte. Kring 100 f.Kr.var kontrollen over omradet var instabil under atskilliga arhundraden, med strider mellan olika centralasiatiska nomadfolk, det iranska sasanidimperiet och kushanriket i soder. [ 6 ]

Kring ar 500 e.Kr. invaderades omradet fran oster av turkiska nomader, och i borjan av 700-talet av araber fran vaster. Islam blev den dominerande religionen. Fran 875 styrdes Transoxanien av den persiska atten samaniderna . Deras huvudstad Bukhara blev ett centrum for persisk-islamisk kultur. Den ekonomiska grunden var kontrollen over Sidenvagen , handelsleden mellan Europa och Kina. [ 7 ]

Ar 1219 invaderades Transoxanien av mongolhovdingen Djingis Khan och aret darpa plundrades och brandes Buchara och Samarkand. 1313 erovrades omradet av turkledaren Ozbek som betraktas som stamfader till Uzbekerna . Timur Lenk , fodd i ostra Uzbekistan ville ateruppratta Mongolvaldet och paborjade ett falttag 1363. 1369 harskade han over storre delen av Centralasien och han tog Samarkand till huvudstad. Hantverkare fran olika delar av riket byggde Samarkand till en av varldens praktfullaste stader. Efter Timur Lenks dod 1405 styrdes Transoxanien av Timuriderna till 1506.

Bolo Haouz-mosken i Bukhara

Uzbeken Muhammad Shaybani erovrade Bukhara 1506 och upprattade khanatet Bukhara som omfattade Transoxanien och vastra delen av Kina. Bukhara blev aterigen ett kulturellt centrum i Centralasien. 1740 erovrades omradet av den persiske harskaren Nadir Shah och 1785 blev Bukharariket blev ett emirat . [ 7 ]

Rysk erovring och sovjetrepublik [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Uzbekiska SSR

Omradet erovrades av Ryssland i slutet av 1800-talet . Forsok av inhemska ledare att grunda en demokratisk republik efter Ryska revolutionen 1917 misslyckades och omradet inforlivades snart i Sovjetunionen . En turkestansk sovjetrepublik som inkluderade Uzbekistan bildades 1918 . Ar 1924 omorganiserades granserna i Sovjetunionen, och uzbekerna fick en egen sovjetrepublik.

Republiken Uzbekistan [ redigera | redigera wikitext ]

Uzbekistanskt frimarke fran 1992.

Den 31 augusti 1991 forklarade Islam Karimov (1938?2016), som var ledare for hogsta sovjet i Uzbekiska SSR , landet sjalvstandigt och den 8 december 1991 erkandes sjalvstandighetsforklaringen . Karimov vann valet som holls den 29 december 1991 med 86 %. Valet ansags vara orattvist pa grund av statlig propaganda och felaktig rostrakning. Efter valet tvingades flera oppositionella ledare i exil .

Karimov motverkade alla former av opposition, men genomforde samtidigt vissa liberaliseringar av landets ekonomi. Han fick efter talibanernas fall i Afghanistan bukt med de islamistiska rebeller som tidigare i viss man hotat den egna regimen. Bombattentat utfordes 28 mars till 1 april 2004 i Tasjkent och Buchara , men det ar oklart vilka som lag bakom daden.

Hardnande regimmotstand [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Massakern i Andizjan

Under varen 2005 eskalerade motstandet mot den sittande regimen, som utover en utbredd korruption anses ha gjort sig skyldig till grova brott mot de manskliga rattigheterna , bland annat mord pa den oppositionelle journalisten Mufazar Avazov 2002 , enligt uppgifter kokad till dods av sakerhetspolisen eller andra regimvanliga element. Karimov havdar konsekvent att motstandet mot hans regering utgors av islamistiska fundamentalister med malet att gora landet till en islamistisk stat. Natten till den 13 maj utbrot demonstrationer i staden Andizjan i ostra Uzbekistan mot Karimovs regim. [ 8 ] Upproret blev snart valdsamt, regeringsbyggnader intogs och ett fangelse stormades, varpa fangarna frislapptes. Protesterna slogs ned med vald med hundratals eller tusentals dodsoffer som foljd. [ 9 ] Protesterna spred sig i den ostra delen av landet, bland annat till staden Kara Su vid gransen mot Kirgizistan, dar flyktingar forsokte ta sig over gransfloden till grannlandet. [ 10 ]

2007 omvaldes Karimov, den enda ledare som den sjalvstandiga tidigare Sovjetrepubliken haft, som president for ytterligare en attaarsperiod, officiellt med 90,77 % av rosterna.

Efter Karimov sedan 2016 [ redigera | redigera wikitext ]

Karimov dog 2 september 2016 och presidentval holls den 4 december. President Karimov ledde landet med jarnhand i 27 ar. [ 11 ] I december 2016 vann Shavkat Mirziyoyev presidentvalet. Mirziyoyev var premiarminister sedan 2003 fram till Karimovs dod i september 2016. [ 12 ]

Uzbekistan styrs av en auktoritar regim bestaende av president Shavkat Mirziyoyev och hans maktapparat inom Liberaldemokratiska partiet. Nar Mirziyoyev 2016 eftertradde den nast intill envaldige Islam Karimov vacktes forhoppningar om ett politiskt tovader. Men aven om flera reformer genomforts ar mycket sig likt sedan Karimovs tid vid makten. [ 13 ]

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Lista over stader i Uzbekistan

Uzbekistan ar belaget i det omrade som ungefarligt avgransas av floderna Syr-Darja och Amu-Darja , det vill saga geografiskt ungefar motsvarande det antika omradet Transoxanien . I oster ligger den bordiga och tatbefolkade Ferganadalen . I nordvastra Uzbekistan ligger Aralsjon .

Landet saknar havskust och ar ett av tva lander i varlden som ar dubbelt landlasta , det vill saga for att fa tillgang till havet maste transporter ske genom tva andra stater. Det andra landet i varlden som ar dubbelt landlast ar Liechtenstein .

Stora delar av centrala Uzbekistan tacks av oknen Kyzyl Kum . Omkring 10 % av markytan bestar av tatt kultiverade, konstbevattnade floddalar. Uzbekistan ar rikt pa mineraler, och hyser bland annat varldens storsta guldgruva.

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

Landet har ett tempererat, torrt fastlandsklimat. Ett av de allvarligaste miljoproblemen ar de dammoln som uppstar i oknen Kara Kum i soder, ofta i samband med torka som ger liten eller ingen nederbord. Omradet runt de nordostliga bergskedjorna, sasom i Tasjkent , har storst chans att fa nederbord i form av sno eller regn. Detta omrade har daremot episoder med fohnvind som ger nagra varmare dagar och ett uppehall ifran kylan som tar sig soderover fran Sibirien . Aven de centrala okenomradena far nagra dagar med latt snofall. Under sommaren ar luften fuktig, men sa gott som utan nederbord. Den relativa fuktigheten ar lag eftersom temperaturen ar hog; vissa dagar kan det bli upp till 45 °C. Hosten kommer snabbt och medfor en blandning av svalare temperaturer och lite nederbord.

Styre och politik [ redigera | redigera wikitext ]

Konstitutionellt ar Uzbekistan en republik baserad pa maktfordelningsprincipen , yttrandefrihet och representativt styre. I verkligheten haller den exekutiva makten , presidenten , nastan all makt. Den domande makten saknar oavhangighet och den lagstiftande , som endast mots nagra dagar varje ar, har liten makt att paverka lagarna. Presidenten valjer och ersatter de provinsiella guvernorerna .

Administrativ indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Uzbekistans provinser

Uzbekistan ar indelat i 12 provinser ( viloyatlar ; singular: viloyat ), ett forvaltningsomrade eller autonom republik ( respublika ) och ett stadsomrade ( shahar ):

Uzbekistans provinser.
Uzbekistans provinser.
  1. Tasjkent ( Tosjkent ), stadsomrade
  2. Andizjan (huvudort: Andizjan )
  3. Buchara ( Bokhara , Buxoro ; huvudort: Buchara )
  4. Fergana ( Ferghana , Farg'ona ; huvudort: Fergana )
  5. Dzjizzach ( Jizzax ; huvudort: Dzjizzach )
  6. Namangan (huvudort: Namangan )
  7. Navoi ( Navoiy ; huvudort: Navoi )
  8. Qasjqadarja (Qashqadaryo) (huvudort: Qarsji )
  9. Samarkand ( Samarqand ; huvudort: Samarkand )
  10. Syr-Darja ( Sirdaryo ; huvudort: Guliston )
  11. Surchondarja (Surxondaryo) (huvudort: Termiz )
  12. Tasjkent ( Tosjkent ; huvudort: Tasjkent )
  13. Khwarezm ( Xorazm ; huvudort: Urgentj )
  14. Karakalpakien ( Qoraqalpog'iston ; huvudort: Nukus ), autonom republik

Politik [ redigera | redigera wikitext ]

Genom en folkomrostning i december 1995 forlangdes Karimovs presidentperiod. Annu en folkomrostning i januari 2002 forlangde den ytterligare, denna gang till december 2007. De flesta internationella observatorer nekade till att delta i processen och erkande inte resultaten efter att ha forkastat dem da de inte tillmotesgick grundlaggande standarder. Under 2005 skedde en omorientering av Uzbekistans utrikespolitik . Islam Karimov har vant sig fran USA; han har bland annat stangt USA:s flygbaser i landet, och istallet vant sig mot Ryssland. Folkomrostningen 2002 innefattade ocksa en plan for att etablera ett tvakammarsparlament . Byggnaden som ska hysa det nya parlamentet ar under uppbyggnad. Valet till det tvakammarsparlament holls den 26 december 2002, men inga oavhangiga oppositionskandidater eller partier fick lov att delta. OSSE :s begransade observationsuppdrag sammanfattade att valet lag markant under OSSE:s forpliktelser och andra internationella standarder for demokratiska val.

Flera politiska partier har grundats med regeringens godkannande, men har inte visat intresse for att sta for alternativ till regeringens politik. Vidare har flera massmedier (radio, TV, tidningar) upprattats pa liknande vis, men dessa forblir under regeringens kontroll eller behandlar endast sallan politiska teman. Oavhangiga politiska partier har fatt lov att organisera sig, rekrytera medlemmar och halla konvent och presskonferenser, men har nekats till att registrera sig under de restriktiva procedurer som kravs for valbarhet.

Pa grund av landets stod till USA :s krig mot terrorismen ( USA anvande sig av viktiga flygbaser i sodra Uzbekistan) har omvarlden ignorerat situationen i landet, atminstone till dess att det framgick att de folkliga demonstrationer som utbrot i maj 2005 slogs ner med brutalt vald. Efter demonstrationerna har landets politiska situation forblivit osaker och ett antal personer har flytt till grannlandet Kirgizistan .

Fran och med 2008 ar dodsstraff avskaffat och ersatt med livstids fangelse . [ 14 ]

Den uzbekiska regimen tolererar inte verklig politisk opposition. Oliktankande fortrycks, forfoljs och drivs i landsflykt. Endast fem regimtrogna partier ar godkanda. Hela samhallet ar genomsyrat av korruption, inte minst rattsvasendet.

Ekonomi [ redigera | redigera wikitext ]

Uzbekistan ar varldens tredje storsta bomullsproducent . Andra viktiga produkter ar guld , naturgas , kemikalier och maskiner sasom flygplan, till exempel Il-76 . Uzbekistan ar aven ett av varldens framsta lander vad galler brytning av uran . Marknadsekonomiska reformer har inletts, men staten har fortfarande en mycket stark kontroll over ekonomin. En vaxande skuldborda, inflation och daligt affarsklimat har lett till att landets ekonomi pa senare ar stagnerat.

Uzbekistan var ett av de fattigaste omradena i det forna Sovjetunionen . Efter sjalvstandigheten i december 1991 forsokte regeringen bygga upp sin sovjetiska planekonomi med subsidier och hard kontroll av produktion och priser. Stalld infor en hog inflation borjade dock regeringen i mitten av 1994 reformera genom att infora strangare penningpolitik, utvidga privatiseringen, genomfora en liten reducering av statens roll i ekonomin och forbattra klimatet for utlandska investerare. Staten fortsatter att ha ett dominerande inflytande pa ekonomin och reformer har an sa lange misslyckats med att fa till strukturella forandringar. Internationella valutafonden suspenderade sent 1996 Uzbekistans avtal om frysning av ett lan pa 185 miljoner dollar pa grund av regeringsatgarder som gjorde fullfoljandet av fondens villkor omojligt. Den asiatiska finanskrisen och Rysslands finansiella kris har gjort att regeringen i Uzbekistan har valt att skarpa export- och valutakontrollen i landets redan i stort stangda ekonomi. Ekonomisk politik som stott bort utlandska investeringar ar en betydande faktor i ekonomins stagnation. En vaxande skuldborda, fortsatt inflation och dalig foretagsklimat forhindrar tillvaxtmojligheter.

Jordbruk [ redigera | redigera wikitext ]

En stor del av landarealen ar oken. Endast en tiondel ar uppodlad, framst i Ferganadalen i oster. Under Sovjettiden borjade bomull odlas och blev en dominerande groda. Bomullsodling kraver stora mangder vatten och vattenforingen i floderna Kara-Darja och Naryn minskade dramatiskt och har vallat stora miljoproblem. Under 1990-talet har regeringen uppmuntrat andra grodor och bomullsodlingen har minskat till halften. Pa stappmarker bedrivs uppfodning av djur, framst karakulfar , vars skinn blir persianpalsar . [ 15 ]

Naturtillgangar och energi [ redigera | redigera wikitext ]

Uzbekistan beraknas ha nagra av varldens storsta guldreserver. Landet har stora naturgastillgangar och betydande fyndigheter av olja, kol och andra mineraler, bland annat silver, koppar, bly, jarn och volfram och ar en viktig uranproducent. [ 16 ]

Demografi [ redigera | redigera wikitext ]

Befolkningstillvaxt aren 1992?2003.

Med sina omkring 28,2 miljoner invanare ar Uzbekistan det folkrikaste landet i Centralasien. Befolkningen ar koncentrerad till landets sodra och ostra delar. Uzbekistan var en av de fattigaste republikerna i Sovjetunionen, och stora delar av dess befolkning arbetade inom bomullsodlingen i mindre landsbygdssamhallen. Befolkningen bor an i dag till stor omfattning pa landsbygden och ar beroende av jordbruk. Mer an 60 procent av befolkningen lever i tattbefolkade bondesamhallen.

Av befolkningen ar 80 % uzbeker , 5,5 % ryssar , 5 % tadzjiker , 3 % kazaker , 2,5 % karakalpaker , 1,5 % tatarer och 2,5 % ovriga etniska grupper, bland annat en storre grupp koreaner som forvisades till Centralasien under forsta varldskriget (siffrorna ar fran 1996). Bland spraken som talas marks uzbekiska (74,3 %; uzbekiska ar det officiella), ryska (14,2 %; de facto anvands aven ryska officiellt eftersom det ar ett lingua franca ) och tadzjikiska (4,4 %); 7,1 % av befolkningen talar andra sprak, daribland kazakiska , samt karakalpakiska bland karakalpakerna. Bland den religiosa tillhorigheten marks islam med 88 % av befolkningen (huvudsakligen sunnitisk ) och rysk-ortodox kristendom med 9 %.

Befolkningens medelalder ar 21,8 ar och medellivslangden ar 64 ar. Omkring 97 procent av befolkningen ar las- och skrivkunnig. Skolan varar i regel 11 ar. Pa grund av budgetnedskarningar och overgangssvarigheter efter Sovjetunionens kollaps ar dock larobocker och annat skolmateriel, undervisningsmetoder, laroplan och utbildningsinstitutioner foraldrade, otillborliga och daligt underhallna. Vidare har andelen skolmogna som inskrivits sjunkit. Regeringen sager sig vara oroad over detta, men budgeten ar fortsatt stram. Pa liknande satt ar det inom halsovarden: den forvantade livslangden ar lang, men efter Sovjetunionens sammanbrott har halsovardsresurserna minskat, vilket sankt halsovardens kvalitet, tillganglighet och effektivitet.

Religion [ redigera | redigera wikitext ]

Islam har en stark tradition i Centralasien. 85 procent av befolkningen ar sunnimuslimer . Ryssar och ukrainare i landet ar i allmanhet kristna . Sufier (muslimska mystiker) har grundat en rad brodraskap i Uzbekistan. Starkast ar dessa i Ferganadalen och Karakalpakstan , dar de framst attraherar unga manniskor. [ 16 ]

Internationella rankningar [ redigera | redigera wikitext ]

Organisation Undersokning Rankning
Heritage Foundation / The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 140 av 180
Reportrar utan granser Pressfrihetsindex 2019 160 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 158 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 108 av 189

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] ”Uzbekistan, Geography” (pa (engelska) ). The World Factbook . CIA . 1 september 2015. Arkiverad fran originalet den 30 april 2020 . https://web.archive.org/web/20200430081626/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/uz.html . Last 10 oktober 2015 .  
  2. ^ [ a b c d ] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (pa engelska). Internationella valutafonden . https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 . Last 16 april 2023 .  
  3. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (pa engelska) (   PDF ). United Nations Development Programme. sid. 284-287 . https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf . Last 3 december 2022 .  
  4. ^ ( PDF ) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och lander pa engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 97 . http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2013/07/utrikes-namnbok/  
  5. ^ ”Transoxania” . Encyclopaedia Britannica . https://www.britannica.com/place/Transoxania . Last 27 november 2020 .  
  6. ^ Johan Fresk (2009). ”Centralasiens aldre historia” (Foreslasningskompendium PDF). Stockholms universitet . https://www.su.se/polopoly_fs/1.38043.1320328285!/Centralasienaldrehistoria.pdf . Last 7 november 2023 .  
  7. ^ [ a b ] ”Bukhara - New World Encyclopedia” . www.newworldencyclopedia.org . https://www.newworldencyclopedia.org/entry/Bukhara . Last 9 november 2023 .  
  8. ^ Sveriges radio, "Vapnat uppror mot regimen i Uzbekistan" Arkiverad 30 september 2007 hamtat fran the Wayback Machine . av Maria Persson Lofgren (2005-05-13)
  9. ^ Sveriges radio, "Flera hundra kan ha dodats i Andizjan" Arkiverad 30 september 2007 hamtat fran the Wayback Machine . av Elin Jonsson (2005-05-14)
  10. ^ Sveriges radio, "Oroliga uzbeker flyr till Kirgizistan" Arkiverad 30 september 2007 hamtat fran the Wayback Machine . av Elin Jonsson (2005-05-14)
  11. ^ ”Uzbekistan election” . bbc.com. Last 30 augusti 2018.
  12. ^ ”Nu ”valjer” uzbekerna ny president efter Karimov” . Svenska Dagbladet/TT . 4 december 2016. ISSN 1101-2412 . https://www.svd.se/nu-valjer-uzbekerna-ny-president . Last 31 oktober 2021 .  
  13. ^ ”Uzbekistan” . www.ui.se . https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/uzbekistan/ . Last 31 oktober 2021 .  
  14. ^ ”Uzbekistan: Dodsstraffet avskaffat” . Amnesty International. 9 januari 2008. Arkiverad fran originalet den 18 april 2021 . https://web.archive.org/web/20210418111117/https://www.mynewsdesk.com/se/amnesty_international__svenska_sektionen/pressreleases/uzbekistan-doedsstraffet-avskaffat-188820 . Last 18 mars 2021 .  
  15. ^ Daleke 2015 , sid. 2-32.
  16. ^ [ a b ] ”Landguiden Uzbekistan” . ui.se. Last 30 augusti 2018.

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Daleke Pia, red (2015). Lander i fickformat. 915, Uzbekistan (Omarb. och aktualiserad version /[av Ulla Nordlof-Lagerkranz ; redaktor: Pia Daleke]). Stockholm: Utrikespolitiska institutet (UI). Libris 17888083 . ISBN 978-91-7507-288-3  
  • Hastad, Disa (1998). Arvet fran Timur Lenk: centralasiatiska oden . Stockholm: Norstedt. Libris 7150924 . ISBN 9113003399  
v   ?   r
Lankar till relaterade artiklar
v   ?   r
Asien
Geografiska anmarkningar: (1) Delvis i Europa ; (2) Delvis i Afrika ; (3) Mestadels i Afrika; (4) Delvis i Oceanien .
v   ?   r
Oberoende staters samvalde (OSS)
Armenien  · Azerbajdzjan  · Belarus  · Kazakstan  · Kirgizistan  · Moldavien *  · Ryssland  · Tadzjikistan  · Turkmenistan *  · Uzbekistan
* Associerad medlemstat
v   ?   r
Organisationen for sakerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Albanien  · Andorra  · Armenien  · Azerbajdzjan  · Belarus  · Belgien  · Bosnien och Hercegovina  · Bulgarien  · Cypern  · Danmark  · Estland  · Finland  · Frankrike  · Georgien  · Grekland  · Heliga stolen  · Irland  · Island  · Italien  · Kanada  · Kazakstan  · Kirgizistan  · Kroatien  · Lettland  · Liechtenstein  · Litauen  · Luxemburg  · Malta  · Moldavien  · Monaco  · Montenegro  · Nederlanderna  · Nordmakedonien  · Norge  · Polen  · Portugal  · Rumanien  · Ryssland  · San Marino  · Schweiz  · Serbien  · Slovakien  · Slovenien  · Spanien  · Storbritannien  · Sverige  · Tadzjikistan  · Tjeckien  · Turkiet  · Turkmenistan  · Tyskland  · Ukraina  · Ungern  · USA  · Uzbekistan  · Osterrike
OSSE:s logotyp
v   ?   r
Islamiska konferensen
Islam
Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Uzbekistan&oldid=54623720 ”