Ungerska revolutionen
var ett vapnat
uppror
som utbrot i
Ungern
1848
mot det
osterrikiska
styret. En osterrikisk motreaktion ledde sedan till att ett regelratt
frihetskrig
brot ut. Parternas styrka vagde ganska jamnt och krigslyckan vaxlade. Konflikten avgjordes till sist av den
ryske
tsarens inblandning pa Osterrikes sida. Efter sjutton manaders krig hade upproret krossats.
Kungariket Ungern
var sedan 1500-talet i
personalunion
med Osterrike. Ungern skulle ha kungar ur
huset Habsburg
men bibehalla sin integritet. Habsburgarna forsokte emellertid skilja pa olika delar av Ungern och stegvis integrera dessa i sitt alltmer centraliserade rike. Nar
nationalismen
vaxte och en
reformperiod
inleddes under forsta delen av 1800-talet, var det dels
sociala
reformer
(exempelvis
livegenskapets
avskaffande), dels
politiska reformer
och den ungerska
suveranitetens
successiva aterstallande (inom personalunionen) som var pa agendan.
Den europeiska
revolutionsvagen varen 1848
(
Paris
och Polen med flera) svepte aven over Ungern. 15 mars
1848
utbrot en revolution mot det osterrikiska styret. Inspirerad och delvis ledda av nationalskalden
Sandor Pet?fi
kravde ungrarna politiska reformer och okat sjalvstyre.
Snart bildades, med ledning av greve
Lajos Batthyany
, den forsta ungerska regeringen som bara var ansvarig infor den ungerska riksdagen. Man ordnade riksdagsval i april och i juli samlades den nya riksdagen, som avloste den gamla standsriksdagen.
[
1
]
Riksdagen aterstallde landets enhet och aterforenade
Transsylvanien
, som lange atnjot en viss sjalvstandighet, med ovriga Ungern. Merparten av Ungerns minoriteter (
kroater
,
serber
,
rumaner
,
slovaker
,
Siebenburgen-saxare
och
ungerska schwaber
), som redan tidigare var vana vid att soka stod hos kejsaren, sag sina intressen sta i konflikt med ungrarnas sak. Pa Wiens uppmaning gjorde senare flera av dem blodiga uppror eller anslot sig till den osterrikiska armen.
Wien tillmotesgick merparten av ungrarnas krav men i september 1848, skickade de 40 000 soldater till
Pest-Buda
for att sla ner upproret. Armen leddes av den kroatiske
banen
Josip Jela?i?
.
Kejsarens agerande ledde till stor upprordhet bland ungrarna vilka kande sig forradda. En i hast organiserad ungersk folkarme stoppade och besegrade den osterrikisk/kroatiska haren vid
Pakozd
den 29 september. Slaget blev startskottet for ett frihetskrig mot Osterrike och manga ungerska officerare och soldater som tjanstgjorde i den osterrikiska armen anslot sig till upproret och bildade en ny nationell arme kallad "Honvedseg" ("Fosterlandsforsvararna").
En revolution brot aven ut i Wien. Ungrarna forsokte bista upprorsmannen, men efter att de alltfor lange tvekat att ga over den osterrikiska-ungerska gransen, besegrades de. Revolutionen i Wien krossades och kejsar
Ferdinand I
abdikerade i forman for sin 18-arige brorson
Frans Josef
.
Beslutet accepterades dock inte av ungrarna, vilka avsatte huset Habsburg fran Ungerns tron. Strax darefter intog ungerska trupper
Buda
och vann den 6 april en stor seger vid Isaszeg. Efter stormandet av borgen i Buda den 21 maj var hela Ungern fritt.
[
2
]
Motgangarna fick kejsaren att be den ryske tsaren
Nikolaj I
om militar hjalp. Tsaren skickade en arme pa drygt 200 000 man som svepte genom ostra Ungern under varen-sommaren 1849, under ledning av
Ivan Paskevitj
. Aven inom Ungern fanns det manga motstandare till sjalvstandighetsforklaringen. Till dem horde bland andra den segerrike anforaren i frihetskriget,
Artur Gorgey
, som lange kant antipati mot "storprataren"
Kossuth
och nu forenade sig med andra fredsvanner inom
magnatpartiet
.
[
2
]
Sondringen mellan regering och forsvarsledning inverkade negativt pa stridens gang, och snart var ungrarnas sak hopplost forlorad. Det ungerska lantvarnet hade dubbelt sa starka osterrikiska och ryska stridskrafter emot sig. Osterrikes overbefalhavare
Julius von Haynau
lyckades genom en serie av snabba stotar overvaldiga de upproriska innan Paskievitj hann ingripa i striden.
[
3
]
De ungerska styrkorna tvingades till slut till kapitulation. Lajos Kossuth och manga med honom flydde ur landet, medan ryssarna overlamnade alla upprorsman de tillfangatagit till osterrikarna. Den 6 oktober 1849 avrattades 13 medlemmar av revolutionsledningen i staden
Arad
, pa order av den osterrikiske generalen Julius von Haynau.
Ungern styrdes darefter hardhant av Wienadministrationen.
[
4
]
Som
falttygmastare
agerade von Haynau med drakonisk stranghet mot adel, borgare och bonder. Den ungerska lantarmen upplostes och stacks in i osterrikiska haravdelningar. Det forkunnades visserligen att den osterrikiska forfattningen fran den 4 mars 1849 aven skulle galla for Ungern och dess bilander, men viktiga delar av forfattningen blev kort darefter upphavda. Den 31 december 1851 upphavdes helstatsforfattningen fullstandigt, och i dess stalle tradde ett stramt
absolutistiskt
centraliserande regeringssystem.
[
3
]
- Hungary's War of Independence, Janos B. Szabo.
- 1848?1849. A szabadsagharc es forradalom tortenete. Szerk.: Hermann Robert. Bp., 1996. Videopont.