USA:s vapnade styrkor

	USA:s vapnade styrkor
	Fanvakt utanfor vita huset 2019.
Information
Ursprungligt namn	United States Armed Forces
Organisationer	Armen ; Marinkaren ; Flottan ; Flygvapnet ; Rymdstyrkan ; Kustbevakningen
Vapenfor alder	17?45 ar [ kalla behovs ]
Militartjanst	Nej
Staende styrkor	1 444 553
Reservstyrkor	1 458 500
Ekonomi
Budget	583 miljarder USD (2008)
Andel av BNP	4,04 % (2007)
Ovrigt
Historia	Andra varldskriget , kalla kriget

USA:s vapnade styrkor ( engelska : United States Armed Forces ) ar varldens kraftfullaste militarmakt pa grund av sin omfattning och sin formaga att globalt projicera militar makt. Cirka 1,4 miljoner man tjanstgor aktivt och 860 000 finns i tjanstgoringsreserven. Det finns for narvarande ingen varnplikt . Den samlade budgeten for USA :s militar beraknas ar 2005 bli cirka 400 miljarder dollar. Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut utgor USA:s militarbudget 47 procent av varldens totala militara utgifter.

Organisation [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: USA:s forsvarsdepartement

USA:s vapnade styrkor bestar av sex forsvarsgrenar : armen, flottan, marinkaren, flygvapnet, rymdstyrkan och kustbevakningen. Forsvarsgrenarna ar skilda organisationer, och mots inte organisatoriskt forran pa den politiska och strategiska nivan. Armen ar den storsta forsvarsgrenen raknat i antal anstallda. Flottan och marinkaren ingar i samma militardepartement under marinministern , liksom flygvapnet och rymdstyrkan gor under flygvapenministern .

USA:s vapnade styrkor ar en traditionell militar hierarkisk organisation med ett system av militara grader som markerar auktoritetsforhallanden mellan individer. Den militara personalen delas in i fyra kategorier: officerare ( commissioned officers ), warrant officers , underofficerare ( non-commissioned officers ) och meniga . Utover detta ar ett stort antal civilanstallda .

Ledning [ redigera | redigera wikitext ]

Pa grund av den amerikanska konstitutionen som ger presidenten omfattande direkt exekutiv makt ar presidenten hogste befalhavare over USA:s vapnade styrkor. Under presidenten lyder forsvarsministern , som ar chef for USA:s forsvarsdepartement i hogkvarteret Pentagon . Som utovare av hogsta forsvarsledningen benamns presidenten och forsvarsministern National Command Authority (NCA).

I fredstid och i fragor som ror internadministration, forvaltning, utveckling och forbandsproduktion finns under forsvarsministern ministrar for respektive forsvarsgren, armeministern ( Secretary of the Army ), marinministern ( Secretary of the Navy ), flygvapenministern ( Secretary of the Air Force ). Under ministrarna lyder sedan de yrkesmilitara forsvarsgrenscheferna, armechefen ( Chief of Staff of the Army ), marinchefen ( Chief of Naval Operations ), flygvapenchefen ( Chief of Staff of the Air Force ), samt chefen for marinkaren ( Commandant of the Marine Corps ).

Separat fran dessa ar USA:s kustbevakning som ingar i inrikessakerhetsdepartement . Kustbevakningen ar militart organiserad men har aven roller inom brottsbekampning , sjofartsinspektion och sjoraddning . Kustbevakningen leds av kustbevakningens befalhavare, ( Commandant of the Coast Guard ).

I fragor som ror utnyttjande av stridskrafterna lyder ett antal forsvarsgrensovergripande militarbefalhavare ( engelska : unified combatant commanders ) direkt under forsvarsministern. Fem av dessa har ansvar for olika regioner i varlden, United States Africa Command , United States Central Command , United States European Command , United States Indo-Pacific Command , United States Northern Command , United States Southern Command samt United States Space Command . Darutover har en ansvar for cyberkrigforing United States Cyber Command , karnvapenarsenalen United States Strategic Command , specialforbanden United States Special Operations Command och for transporter, United States Transportation Command .

Operationer som USA genomfor leds i allmanhet av nagon av de regionala befalhavarna. Gulfkriget 1991 och invasionen av Irak 2003 har till exempel letts av befalhavaren for U.S. Central Command.

Vid sidan om dessa kommandostrukturer finns Joint Chiefs of Staff som bestar av forsvarsgrenscheferna och chefen for Nationalgardesbyran , en vice ordforande samt en ordforande, Chairman of the Joint Chiefs of Staff , som ar USA:s hogst rankade militar. Joint Chiefs of Staff ar militarstrategiska radgivare till presidenten och forsvarsministern och skall dessutom koordinera mellan forsvarsgrenarna i fragor som ror utveckling och utbildning.

Kapacitet [ redigera | redigera wikitext ]

USA:s militar ar fullstandigt unik i sin formaga att satta in militara maktmedel over hela jordklotet.

De forfogar over ett flygvapen som bade kan skicka bombflyg och interkontinentala ballistiska robotar fran hemlandet mot alla platser pa jorden. Darutover finns en oovertraffad formaga till lufttankning och elektronisk krigforing . USA har flygbaser runt om i varlden att skicka bevapnade dronare . De forfogar over ett natverk av satelliter avsedda for spaning, overvakning och kommunikation i omloppsbanor. I armen finns betydande markstridsstyrkor som kan luftlandsattas . Den strategiska transportkapaciteten ar overlagsen alla andra nationers, vilket gor att tunga mekaniserade armestridskrafter kan anvandas langt utanfor hemlandet. Vidare har flottan, tillsammans med marinkaren, mojlighet att operera med stridsflyg fran hangarfartyg och amfibiefartyg , i storre numerar an nagon annan, samtidigt som marinkarens markstridskrafter kan genomfora landstigningsoperationer fran havet. Slutligen forfogar USA over varldens nast storsta karnvapenarsenal , inklusive strategiska robotubatar med andraslagsformaga .