Tiger Status i varlden: Starkt hotad [ 1 ]
Sibirisk tiger
Systematik
Doman	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggstrangsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Daggdjur Mammalia
Ordning	Rovdjur Carnivora
Familj	Kattdjur Felidae
Slakte	Panthera
Art	Tiger P. tigris
Vetenskapligt namn
§ Panthera tigris
Auktor	Linne , 1758
Utbredning
Tigerns utbredningsomraden 1900 (orange) och 1990 (rott)
Underarter
Se text
En tiger i vattnet.
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Tiger ( Panthera tigris ) ar ett kattdjur som endast lever i Asien . Tigern ar det storsta nu levande kattdjuret. Man delar upp de idag forekommande bestanden i sex underarter. Utover detta kanner man till tre utdoda underarter. De flesta tigrar lever i fuktig tropisk och subtropisk lovskog, men finns aven i tempererade lov- och barrskogar. I denna miljo utgor palsens monster bra kamouflage. Tigern ar en god simmare och badar ofta. Den jagar ensam och ater framst medelstora djur ur familjerna svindjur och hjortdjur , men tigern ar opportunistisk och ater det den kommer over, sa dieten inkluderar aven fisk, faglar, insekter, amfibier, reptiler, gnagare, piggsvin och primater. Manniskan ar den enda art som utgor nagot allvarligt hot mot tigern. Tjuvjakt och manniskans omvandling av miljon i de omraden dar den lever har tillsammans reducerat tigerpopulationerna kraftigt, sa att den nu raknas som starkt hotad. Trivialnamnet tiger harstammar fran det grekiska ordet tigris som troligtvis ar beslaktat med det avestiska ordet for pil, tigri . Det skulle darmed syfta pa djurets potential till hoga hastigheter.

Kannetecken [ redigera | redigera wikitext ]

Storlek [ redigera | redigera wikitext ]

Stora hannar av sibirisk eller bengalisk tiger nar vanligen en kroppslangd (huvud och bal) mellan 270 centimeter och 310 centimeter, inklusive en minst 90 cm lang svans. Honor av sibirisk tiger nar en genomsnittlig kroppslangd av 260 cm (med svans) och for honor av bengalisk tiger ligger vardet vid 250 cm. ^{[ 2 ]} Langden for huvud plus bal ligger for sibiriska tigrar av honkon mellan 165 och 178 cm. Hos Sumatratigern som ar den minsta levande underarten ligger hela langden for hannar mellan 240 och 250 cm samt for honor mellan 215 och 230 cm. Hos denna underart blir balen och huvudet tillsammans 155 till 170 cm lang (hannar) respektive 145 till 155 cm (honor). ^{[ 3 ]} For den utdoda balinesiska tigern som ar den minsta kanda underarten overhuvudtaget antas en genomsnittlig kroppslangd mellan 220 och 225 cm (med svans) for hannar, respektive 190 till 200 cm for honor. ^{[ 3 ]}

I en del zoologiska avhandlingar som allmant betraktas som trovardiga av andra forskare (forutom storleksangivelsen) namns kroppslangder upp till 290 cm for huvud plus bal eller upp till 400 cm med svansen inraknad. Dessa extrema varden betraktas daremot som overdrivna eller de grundar sig pa uppskattningar eller felaktiga matmetoder. Ibland mats langden over alla kroppsbojningar ( over curves ) eller matningen utfordes pa pals fran marknader. Palsen ar mycket elastisk och kan strackas till markant storlek. Den storsta kanda individen av kaspisk tiger dodades 1939 vid floden Ili och langden bestamdes i en rak linje fran nosens spets till svansens spets (utstrackt langd, d.v.s. langden av det utstrackta djuret fran nos till svansspets; "between pegs" pa engelska) med 295 cm. Vardet utgjordes av 197 cm for huvud och bal samt 98 cm for svansen. For en av de storsta kanda indiska tigrarna uppmattes hela kroppslangden (utstrackt langd) till 312,5 cm. Genomsnittsvardet for hela langden for hannar av indisk tiger ligger vid 280 cm. ^{[ 2 ]} For en sarskilt stor hanne av sibirisk tiger som fangades i regionen Sichote-Alin och som fram till doden 1965 levde i Duisburgs djurpark bestamdes den utstrackta langden till 319 cm. Individens svans var 99 cm lang och langden for huvud och bal 220 cm. Den storsta trovardiga langduppgiften som finns for en sibirisk tiger ar 350 cm langs kroppskonturen, den motsvarande utstrackta langden uppskattades darfor till 330 till 335 cm. Individen dodades 1943 i nordostra Kina.

Mankhojden for hanar av sibirisk tiger ligger vanligen mellan 97 och 105 cm. Hanar av bengalisk tiger och indokinesisk tiger ar med en mankhojd mellan 90 och 100 cm nagot mindre. For hanar av Sumatratiger ligger vardet daremot bara mellan 75 och 79 cm, och for sydkinesisk tiger mellan 82 och 86 cm. Honor av sibirisk, bengalisk och indokinesisk tiger nar en mankhojd mellan 78 och 87 cm. Samma uppgift for honor av Sumatratiger varierar mellan 66 och 68 cm. ^{[ 2 ]}

Vuxna hannar av Sumatratiger nar en vikt mellan 100 och 140 kg, for honor varierar vardet mellan 75 och 110 kg. Vikten for hannar av bengalisk tiger ar cirka 200 till 240 kg i de norra delarna av utbredningsomradet och genomsnittligt 190 kg (enligt Mazak) i de sodra delarna, for honor ligger vardet mellan 125 och 160 kg. ^{[ 4 ]} Den tyngsta individen av bengalisk tiger som uppmattes med trovardiga metoder hade enligt Mazak en vikt pa 258 kg. Djuret skots i laglandet Terai i Indien. En annan stor hanne av samma underart vagde 256 kg. Den storsta trovardiga vikten for kaspisk tiger bestamdes for en individ fran Ilifloden med 240 kg. For sibirisk tiger uppmattes den tyngsta individen med 306,5 kg, det ar aven det storsta trovardiga vardet for tigern overhuvudtaget. Denna individ fangades som ungdjur i omradet kring floden Ussuri och sedan var den under namnet Circa en attraktion i en cirkus innan den dog tio ar gammal. Andra uppgifter om sibiriska tigrar med en vikt betydligt over 300 kg kan inte verifieras. Mazak uppger genomsnittsvikten for en vuxen sibirisk tiger av hankon till 230 kg. ^{[ 2 ]} Den utdoda balinesiska tigern nadde enligt uppskattningar en kroppsvikt mellan 90 och 100 kg (hannar) respektive mellan 65 och 80 kg (honor). Den javanesiska tigern var med en vikt fran 130 till 135 kg (hannar) respektive omkring 100 kg (honor) nagot tyngre. ^{[ 3 ]}

Med en genomsnittlig utstrackt langd mellan 260 och 270 cm samt en maximal langd som sallan ligger over 285 cm ar lejonhannar allmant kortare an tigerns storsta underart. Darfor betecknas tigern vanligen som varldens storsta kattdjur. Det storsta trovardiga langdmattet som bestamdes for ett lejon som fangades norr om Victoriasjon ligger vid 310 cm. Aven har ar vardet for den sibiriska tigern storre. ^{[ 2 ]} Ett undantag ar hybrider av lejonhanne och tigerhona (liger, se lejonhybrid ) som kan na en langd (med svans) upp till 350 cm och en vikt upp till 400 kg, men de forekommer inte i naturen. ^{[ 5 ] [ 6 ]}

Palsfarg [ redigera | redigera wikitext ]

Palsens grundfarg varierar fran gul till orangerod, med vita omraden pa brostet, nacken och insidan av benen. Randerna varierar fran svart till gratt och brunt. De flesta tigrar har drygt 100 rander. Varje individ har ett eget unikt monster av rander. Monstret tycks ha betydelse for tigerns overlevnad genom att det gor att bytesdjuren har svart att se den. Monstret finns forutom i palsharen ocksa i sjalva huden. Vita tigrar ar inte albinos vilket man kan konstatera eftersom de har blaa ogon.

Palsen ar hos de flesta underarterna kort men amurtigern har genom evolutionens drivkrafter anpassats till det kalla klimatet med en lang och tat pals. Den bengaliska tigerns har ar till exempel en centimeter langt medan amurtigerns har nar fem centimeter pa djurets rygg och upp till tio centimeter pa buken. ^{[ kalla behovs ]} Tigerns klor kan vara upp till 10 centimeter langa. Bengaliska tigrar har de langsta horntanderna som kan ha en langd pa 10 cm. ^{[ 7 ]}

Huvud och tanduppsattning [ redigera | redigera wikitext ]

Liksom andra kattdjur har tigern en rund pupill . Ogonens regnbagshinna har vanligen en gul farg. Skallens form ar liksom hos andra storkatter mera langstrackt an hos sma kattdjur (Felinae). I storlek och konstruktion liknar tigerns skalle mycket lejonets skalle, endast vid nasbenet skiljer de sig lite at. Storre avvikelser mellan dessa arter finns i underkakens konstruktion. Skallens langd varierar for stora underarter av honkon fran 290 till 310 mm, ^{[ 8 ]} hos Sumatratigern nar skallen endast langder mellan 295 och 340 mm (hannar) respektive 263 till 293 mm (honor). For den utdoda balinesiska tigern var skallens langd cirka 295 mm (hannar) respektive 265 mm (honor). ^{[ 3 ]} Hjarnan har vanligen en volym mellan 250 och 300 cm³. ^{[ 8 ]}

Tandformeln ar liksom hos andra kattdjur I 3/3 C 1/1 P 3/2 M 1/1, alltsa 30 tander. Den enda ovre molaren ar oftast liten och den saknas ibland helt. Samma galler for en av de ovre premolarer. Daremot ar de ovre horntanderna (Canini) mycket stora, ibland 70 mm raknad fran tandkottet. De undre horntanderna ar nagot kortare. Tandsaxen bildas av den fjarde ovre premolaren och den forsta undre molaren. Dessa tander nar hos vuxna tigrar en langd pa 34 till 38 mm respektive 26 till 29 mm. ^{[ 8 ]}

Skelett och inre organ [ redigera | redigera wikitext ]

Tigerns skelett ar typiskt for kattdjur och det finns bara fa skillnader till lejonets skelett. Differenser finns till exempel vid overarmsbenet . Vid de framre tassarna ar varje ta utrustade med en bojd klo som kan dras in och gommas under hudveck. Langst ar klorna vid de yttre tarna med en langd upp till 80 eller 100 mm. Aven vid de bakre tassarna finns indragbara klor. Tigerns ryggrad har 55 till 56 kotor och brostkorgen bildas av 13 par revben. Hjartat nar en vikt mellan 600 och 1100 gram, tarmen nar en langd omkring sju meter. Tigern har liksom andra kattdjur en dubbel uppsattning av 18 kromosomer och dartill kommer tva konskromosomer, alltsa 38 kromosomer. ^{[ 8 ]} Sibiriska tigrar skapar fore vintern ett fettskikt som vid vissa stallen blir 50 mm tjockt. ^{[ 9 ]}

Fotspar [ redigera | redigera wikitext ]

Vuxna tigrar har i genomsnitt en steglangd pa 70 cm (hannar) respektive 60 cm (honor). Sparets storlek beror mycket pa marken. Avtrycket fran en storre vuxen hanne har pa fuktig lera en langd av cirka 14 till 17 cm samt en bredd av cirka 13 till 16 cm. Fotsparet for en hona ar vid samma forhallanden 12 till 14 cm lang och 11 till 13 cm bred. Matten for sparet i sno, sarskild i nysno, kan vara betydligt storre. ^{[ 9 ]}

• 
  Narbild pa tigerns ovre tander
• 
  Tigerns skelett

Systematik [ redigera | redigera wikitext ]

Evolution [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns inte manga fossil av arten och darfor ar det svart att rekonstruera tigerns evolution. De aldsta fynd av ett kattdjur som liknar tigern finns fran Kina och Java. Dessa fossil klassificerades i borjan som Felis palaeosinensis . ^{[ 10 ]} Denna art tros ha levat vid borjan av pleistocen , for 2 miljoner ar sedan, och var mindre an den nuvarande tigern. Tidiga fossil av Panthera tigris dateras till 1,8 till 1,6 miljoner ar gamla och har aterfunnits pa Java . Fran pleistocen finns ocksa fynd av tigerfossil fran Kina, Sumatra, Java, Sibirien och Altaj . ^{[ 11 ]} Fynd fran Indien och andra delar av Asien finns forst fran slutet av pleistocen. Nagra fossil harstammar fran oar som utgor rester av den formodade landbro som fanns mellan Asien och Amerika. Det finns dock inga fossil av tiger ifran Amerika. Vidare har man funnit fossil fran Sachalin och Japan, och fran borjan av holocen fanns arten aven pa Borneo och Palawan . ^{[ 12 ]}

Lange antogs att det aldrig funnits tigrar pa Sri Lanka . Nyare fynd av fossil tyder pa att kattdjuret nadde omradet for 20 000 ar sedan nar inlandsisens utbredning pa jorden under pleistocen var som storst. Vid denna tid fanns en landbro mellan det indiska fastlandet och Sri Lanka. ^{[ 13 ]} Pa samma o hittades aven fossil av lejonet (underarten: Panthera leo sinhaleyus ) som forsvann dar fore tigerns ankomst for 37 000 ar sedan. Idag finns varken lejon eller tigrar pa Sri Lanka.

Underarter [ redigera | redigera wikitext ]

Vanligen skiljs mellan nio underarter varav tre redan ar utdoda . Malayatigerns ( P. t. jacksoni ) status som sjalvstandig underart ar omstridd, ^{[ 4 ]} men den raknas med har for att folja den klassiska systematiken. Genetiska studier av det nu levande bestandet bekraftar indelningen i sex underarter. ^{[ 14 ]} Dessa studier tyder pa att den genetiska skillnaden mellan de fem underarter som forekommer pa det asiatiska fastlandet inte ar sarskilt stora. Daremot finns en tydlig genetisk divergens gentemot Sumatratigern. Populationen pa Sumatra och andra oar i samma omrade skildes troligen fran populationen pa fastlandet under senaste istiden for 6 000 till 12 000 ar sedan. Vid denna tidpunkt sjonk den existerande landbron i havet. ^{[ 15 ]} Discoll et al. foreslog en sammanslagning av den utdoda kaspiska tigern med dagens sibiriska tiger till en enda underart, da den genetiska skillnaden mellan dessa populationer ar obetydlig. ^{[ 16 ]}

• Balitiger ( P. t. balica ): var den minsta underarten. Den levde endemiskt pa Bali och ar numera utdod. Palsens grundfarg var morkare an hos Sumatratiger och Javatiger och de svarta strimmorna var bredare, dessutom fanns ofta svarta flackar anordnade i strimmor. ^{[ 17 ]} Den sista individen skots i slutet av 1930-talet eller nagot senare. ^{[ 18 ]}
• Bengalisk tiger , kungstiger eller indisk tiger ( P. t. tigris ): ar den nast storsta underarten (efter sibirisk tiger); den lever i Indien men finns ocksa i Bangladesh , Nepal , Bhutan och vastra Myanmar . Palsens fargteckning hos vilda individer varierar mycket men den ar allmant morkare an sibiriska tigrar och ljusare an sydostasiatiska underarter. Nyare studier hittade diverse genetiska skillnader mellan underartens olika populationer. Hela bestandet uppskattas till nagot farre an 2 500 vilda individer och av dessa lever de flesta (cirka 1 400, ar 2008) i Indien, vilket var den lagsta nivan nagonsin. En inventeringen som utfordes under 2014 visade att det fanns cirka 2 226 tigrar i 17 indiska delstater. Darmed har tigerstammen i Indien har okat kraftigt under de senaste aren. ^{[ 19 ]} Underarten listas liksom de andra underarterna som starkt hotad ( endangered ) men bestandet betraktas som nagot mer stabilt. ^{[ 20 ]} Den vita varianten ("vit tiger") uppkom genom manniskans avel.
• Indokinesisk tiger ( P. t. corbetti ): ar lite mindre an bengalisk tiger och i grundfargen lite morkare, strimmorna delas ofta upp i flackar. Bestandet ar glest fordelat over Burma, Thailand , Laos , Kambodja och Vietnam . Varldsnaturfonden befarar att det bara finns 350 individer kvar medan andra uppskattningar namner upp till 2 500 individer. ^{[ 21 ]}
• Javatiger ( P. t. sondaica ): var lite mindre an Sumatratigern och ar utdod, grundfargen liknade Sumatratigern men strimmornas anordning var tatare. ^{[ 22 ]} Underarten levde endemiskt pa Java , den sista javatigern sags i mitten av 1970-talet. ^{[ 23 ]}
• Kaspisk tiger eller persisk tiger ( P. t. virgata ): listas som utdod och skiljer sig fran sibirisk tiger genom ett storre antal smala strimmor, haren i palsen var jamforelsevis langa. Underartens utbredningsomrade strackte sig fran Anatolien over Irak och Centralasien till Mongoliet . ^{[ 24 ]} Nyare genetiska studier tyder pa att underarten var identisk med den sibiriska tigern och att uppdelningen i tva populationer skedde genom manniskan. ^{[ 16 ]} Den sista kaspiska tigern dog under 1970-talet, ^{[ 25 ]} alla nyare berattelser om iakttagelser av 20 till 30 individer ar obekraftade.
• Malayatiger ( P. t. jacksoni ): forekommer pa Malackahalvon och en del zoologer betraktar underarten som identisk med den indokinesiska tigern, ^{[ 4 ]} det finns genetiska skillnader mellan dessa populationer men de har samma grundmonster i palsen och en likadan skallkonstruktion. Overgangen mellan Malayatiger och indokinesisk tiger ar flytande. Bestandet uppskattas till 500 till 1 500 individer. ^{[ 26 ]}
• Sibirisk tiger eller amurtiger ( P. t. altaica ): lever i sydostra Ryssland och ar varldens storsta kattdjur, den kan uppna en langd pa 3,3 meter och vaga over 300 kg. ^{[ 27 ]} Palsen ar jamforelsevis lang och har en relativt ljus farg. ^{[ 28 ]} Pa grund av jakt minskade underartens bestand till tidvis omkring 30 individer, efter inrattade skyddsatgarder finns numera 350 till 400 individer. ^{[ 29 ]}
• Sumatratiger ( P. t. sumatrae ): lever pa on Sumatra i Indonesien, ar den minsta av de nu levande underarterna. Strimmorna ar ofta delade i en rad flackar, hannar har ett pafallande skagg vid kinden. ^{[ 30 ]} Internationella naturvardsunionen uppskattar bestandet till upp till 500 individer och listar underarten som akut hotad ( critically endangered ). ^{[ 31 ]}
• Sydkinesisk tiger ( P. t. amoyensis ): ar en medelstor underart och nagot mindre an bengalisk och indokinesisk tiger. Strimmorna har oftast ett storre mellanrum. Utbredningsomradets norra grans strackte sig tidigare till 38:e eller 40:e breddgraden och i syd forekom underarten fram till provinserna Yunnan , Guangxi och Guangdong . ^{[ 32 ]} Pa grund av upphittade fotspar antas att nagra individer lever kvar i Guangdongs bergstrakter, bestandet befaras snart vara utdott pa grund av inavelsdepression , ungefar 70 individer lever i kinesiska djurparker och for dessa paborjades ett avelsprogram for senare aterinforing i vildmarken, det ar aven patankt att flytta vissa individer till ett reservat i Sydafrika dar de ska anpassa sig till naturen innan de flyttas tillbaka till sitt ursprungliga habitat. ^{[ 33 ]}

• 
  Indokinesisk tiger
• 
  Den utdoda Javatigern
• 
  Sydkinesisk tiger

Utbredning [ redigera | redigera wikitext ]

Utbredningsomradet stracker sig idag fran Indien , som har runt 60 procent av varldens vilda tigrar, osterut till sodra Kina och soderut till Sydostasien . Dessutom finns en isolerad population i ostra Sibirien kring Amurfloden och dess bifloder. I sydost forekommer arten aven pa den indonesiska on Sumatra . Fram till 1970-talet levde tigern dessutom pa Java och under 1930-talet nadde utbredningsomradet fram till Bali . Fossil fran pleistocen och subfossila fynd fran tidigt holocen bekraftar att arten under dessa tider forekom pa Borneo . Historiska bestand existerade i Sydvastasien och Centralasien . De sista individerna av dessa populationer dog troligen ut under 1970-talet.

Historiskt utbredningsomrade [ redigera | redigera wikitext ]

Da tigern har som vana att vandra over storre strackor bor det skiljas mellan regioner dar arten vistas tidvis och omraden dar tigern forekommer permanent. Aven i regioner dar arten blev utrotad av manniskan iakttas ibland strovande individer. ^{[ 34 ]}

Troligen var arten under medeltiden , sarskilt under 900- och 1000-talet, etablerad i lagre bergstrakter kring Lilla Kaukasus samt soder om Stora Kaukasus . Nagra zoologer antar att kattdjuret tidvis vandrade langs vastra Kaspiska havets kustlinje norrut. En del uppgifter tyder pa att tigern kom fram till bergstrakter norr om Kaukasus eller till och med till floderna Don och Dnepr . Darfor antas att tigern kan vara identisk med det "ilska vilda djuret" ( ryska : лю?тый зверь) som namns i en del medeltida ryska texter. ^{[ 34 ]} Andra forskare tror att det var ett lejon eller en leopard. ^{[ 35 ]}

Ekologi [ redigera | redigera wikitext ]

Tigern ar vanligen aktiv mellan skymningen och gryningen ^{[ 4 ]} men jagar ibland pa dagen efter sina byten. ^{[ 9 ]} Nar den letar efter foda vandrar den ofta langre strackor. Det galler framst for individer i regioner med samre tillgang till foda som ostra Sibirien . Dar vandrar kattdjuret under en natt 20 till 25 km, i sallsynta fall 80 till 100 km. Bredvid dessa rorelser i revirets granser utfor tigern ibland sarskilt langa vandringar for att leta efter ett nytt territorium. Det nya reviret ligger ibland flera hundra kilometer fran det ursprungliga reviret. ^{[ 9 ]} Tigern har utmarkt simformaga och vistas i motsats till lejonet och leoparden garna i vattnet. Arten kan simma genom stora floder som ar 6 till 8 km breda, i undantagsfall upp till 29 km bredd. ^{[ 36 ]} Daremot ar tigern pa grund av sin storlek en samre klattrare. Vanligen undviker den klattring i trad men tigern klattrar anda om den blir hotade av forvildade hundar eller vid en stormflod. Det sistnamnda dokumenterades till exempel under en flod i mangroveskogen Sundarban . Tigern har olika gomstallen i reviret dar den vilar. Det kan vara nedfallna trad, tata vegetationsansamlingar eller grottor. ^{[ 9 ]}

Tigrar lever ensamma och darfor traffas honor och hanar bara under en kort tid i samband med parningen . De har revir som markeras langs gransen med urin . Revirets storlek ar avhangigt av kon och av tillgangen till foda. Hos en population i Nepal som undersoktes 1987 hade honor ett 10 till 50 km² stort revir. Hannarnas territorium strackte sig i samma region over 20 till 150 km². Tigrar i Indien har ett 50 till 1000 km² stort revir. For sibirisk tiger varierar revirets storlek ofta mellan 500 och 4000 km² och enskilda individer kan ha ett 10 500 km² stort territorium. ^{[ 36 ]} Honornas revir ar oftast tydligt mindre an hanarnas. Varje individ forsvarar sitt revir mot artfrander. Honor kan vara sarskilt aggressiva nar de har nyfodda ungar.

Efter draktigheten som varar i 96 till 110 dagar foder honan vanligtvis tva till tre ungar. I sallsynta fall kan honan foda sa fa som en eller sa manga som sju ungar. ^{[ 7 ]} Ungarna stannar hos honan i cirka tre ar och darfor syns honor nastan alltid i sallskap med ungar. Efter denna tid eller lite senare ar ungarna konsmogna. Medellivslangden ligger mellan 20 och 25 ar.

Jaktmetod [ redigera | redigera wikitext ]

Tigern smyger likt de ovriga kattdjuren fram nara bytet och gor sedan ett snabbt utfall och anvander da sin kroppstyngd och styrka till att knuffa bytet ur balans. De kan overmanna bytet fran nastan vilket hall som helst, vanligtvis fran ett bakhall. De biter i halsen och kan ofta bita av ryggraden, luftstrupen eller en artar. Tigern kan aven ta storre djur som gauroxar , vilka kan vaga upp till ett ton.

Status och hot [ redigera | redigera wikitext ]

Tigerns bestand genomgick under 1900-talet en kraftig minskning. Omkring 1920 uppskattades hela populationen till cirka 100 000 individer. Under 1970-talet antogs daremot att endast 4 000 vilda individer hade overlevt. Vid denna tid dog underarterna javatiger och kaspisk tiger helt ut.

Den sista vilda individen av balinesisk tiger forsvann redan under 1930-talet. Under mitten av 1900-talet var aven den sibiriska tigern nara sin utrotning, och det vilda bestandet av den nordligaste underarten uppskattades 1949 till endast 20?30 individer. Framst pa grund av olika bevarandeprojekt, som till exempel Varldsnaturfondens Project Tiger , aterhamtade sig (alternativt: stabiliserades nagorlunda) populationen i ostra Sibirien och Indien under de foljande aren. ^{[ 36 ]}

I andra regioner fortsatte bestandets tillbakagang daremot oforandrat. Omkring ar 2000 uppskattades hela artens population till 5 000 till 7 000 individer, och ar 2010 antogs det vilda bestandet vara mellan 3 000 och 5 000 individer. Det ringa antalet individer fran nyare forskningsrapporter beror delvis pa berakningsmodeller som ar mer noggranna an gamla modeller.

IUCN klassificerar tigerns vilda population som starkt hotad ( endangered ). ^{[ 1 ]} Som utrotad raknas arten i foljande lander: Afghanistan , Iran , Kazakstan , Kirgizistan , Nordkorea , Pakistan , Singapore , Tadzjikistan , Turkiet , Turkmenistan och Uzbekistan . ^{[ 1 ]}

Runt 20 000 tigrar finns i djurparker.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• K. Ullas Karanth: Tigers. Colin Baxter, Grantown-on-Spey 2001. ISBN 1-84107-081-5
• Ernest Pillsbury Walker, R. M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Bd 1. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1964, 1999, S.825ff. ISBN 0-8018-3970-X
• Sunquist, M. E. & Sunquist, F. C. (2009). Family Felidae (Cats). (128-130). In: Wilson, D. E., Mittermeier, R. A., (red.). Handbook of the Mammals of the World . Volume 1: Carnivores. Lynx Edicions, 2009. ISBN 978-84-96553-49-1
• Vratislav Mazak: Der Tiger. Westarp Wissenschaften; upplaga 5 (april 2004), oforandrat sedan upplagan fran 1983, pa tyska, ISBN 3-89432-759-6
• Heptner, V., G., Sludskii, A., A.: Mammals of the Soviet Union. Volume II Part 2 Carnivora (Hyaenas and Cats). Amerind Publishing Co. Pvt. Ltd., Delhi. 1992 ISBN 90-04-08876-8

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran tysksprakiga Wikipedia , 16 maj 2011 .

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Tiger .
  Bilder & media

v   ?   r Kattdjur ( Felidae ) Stora kattdjur Lejon  · Tiger  · Jaguar  · Leopard  · Marmorkatt  · Tradleopard  · Snoleopard Gepardgruppen Gepard  · Jaguarundi  · Puma Mindre kattdjur Okenlo  · Asiatisk guldkatt  · Borneoguldkatt  · Kinesisk okenkatt  · Djungelkatt  · Sandkatt  · Svartfotad katt  · Vildkatt  · Tamkatt  · Ozelot  · Dvargtigerkatt  · Margay  · Serval  · Europeiskt lodjur  · Kanadensiskt lodjur  · Panterlo  · Rodlo  · Pampaskatt  · Geoffroys katt  · Kodkod  · Andinsk katt  · Pallaskatt (Manul)  · Fiskarkatt  · Platthuvudkatt  · Leopardkatt  · Rostflackig katt  · Afrikansk guldkatt Panter  · Kattraser