Operahuset i Sydney
(
engelska
:
Sydney Opera House
) ar belaget i
Sydney
i
Australien
. Dansken
Jørn Utzon
var arkitekt till byggnaden som invigdes 20 oktober 1973. Operahuset ligger pa Bennelong Point i Sydneys hamn, norr om botaniska tradgarden och i narheten av den jattelika
Sydney Harbour Bridge
. De sfarisk formade,
klinkertackta
"
fasadskalen
" pa operans yttre paminner manga om segel. Operahuset har blivit Sydneys mest kanda byggnadsverk, och 2007 utnamndes det av
Unesco
till
varldsarv
.
[
1
]
Forutom de manga kringresande produktionerna ar operan aven hem for det storsta australiska operasallskapet, Sydneys teatersallskap och Sydneys symfoniska orkester. Operahuset administreras av
The Opera House Trust
vilket ar en del av New South Wales konstministerium.
Operahuset fran en annan vinkel, dagtid.
Ar 1955 utlystes en tavling om ett nytt operahus i Sydneys hamn. Jørn Utzons forslag blev forst forkastat av domarna, da man ansag det vara alltfor extravagant och omojligt att bygga med datidens teknik. Den finlandske arkitekten
Eero Saarinen
sallade sig emellertid till domarskaran, och denne ansag daremot att Jørn Utzons forslag var utomordentligt. Saarinen lyckades andra juryns asikt och 1959 sattes spaden i jorden.
Projektet kantades av problem och forseningar da den komplicerade konstruktionen var svar att losa. Tillsammans med ingenjorsfirman
Ove Arup & Partners
borjade Utzon ta sig an utmaningen. Genom att basera huskropparnas runda former pa utsnitt ur en sfar lyckades Utzon losa problemet. Centralt for utformningen var just dessa valvda betongskal
[
1
]
med fasadtackning av klinker.
Byggnadens 16 000
[
2
]
kvadratmeter
fasadyta
kom att tackas av 1 056 000 glaserade, vita
klinkerplattor
. Dessa ar tillverkade av
Skrombergaverken
av lera i
Ekeby
i Skane. Da plattorna producerades, agdes fabriken av Hoganas-Billesholms AB, numera
Hoganas AB
.
Daremot mottes den danske arkitekten istallet av problem med byggherren. Ar 1965 valdes en ny regering fram i Australien, och de hade inte samma talamod med det dyra projektet som den foregaende regeringen. Hogerledaren
Robert Askin
hade under sin valkampanj kritiserat byggets fordyringar och forseningar och utnyttjat det som valflask.
Den nya regeringen lat byggnadsminister
Davis Hughes
bevaka projektet och i princip fatta alla beslut sjalv. Det hor till saken att Hughes var van till Robert Askin och att han tidigare i sin karriar hade avslojats ha gett falsk information om sina akademiska betyg for att uppna politisk makt, vilket senare gav honom sparken fran hans post.
Utzons protester hjalpte inte, och 1966 lamnade han och hans familj projektet och landet. Trots protester fran omvarldens ledande arkitekter fortsatte bygget utan Utzon och man genomforde flera forandringar pa bygget for att spara tid och pengar. Utzon atervande aldrig till Australien.
Operahuset stod fardigt 1973
[
1
]
och hade da kostat 102 miljoner
australiska dollar
(AUD) (motsv 588 miljoner svenska kronor). Den ursprungliga budgeten (1957) var pa 7 miljoner AUD, och huset var tankt att ha varit fardigstallt den 26 januari 1963. Operahuset tog 14 ar att bygga.
Ar 1998 bjod den australiska regeringen och operahusets styrelse in Utzon till samarbete igen. Han har, tillsammans med sin son Jan Utzon, medverkat i utformningen av en ny pelargang, invigd 2006. Arkitekt Jørn Utzon avled den 29 november 2008 i Danmark.
Sydneys operahus finns med pa
Unescos
varldsarvslista
sedan 28 juni 2007.