Sveriges riksbank

	Sveriges statsskick
	Denna artikel ingar i en artikelserie
Grundlagarna
	Regeringsformen
	Tryckfrihetsforordningen
	Yttrandefrihetsgrundlagen
	Successionsordningen
Ceremoniell makt
	Statschefen
Verkstallande makt
	Regeringen
	Statsministern
	Statsraden
	Regeringskansliet
	Forvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
	Riksdagen
	Riksdagsordningen
	Riksdagens talman
	Riksdagens utskott
	Riksbanken
	Riksrevisionen
Domande makt
	Domstolsvasen
	Hogsta domstolen
	Hogsta forvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
	Staten
	Lan · Regioner
	Kommuner
Ovrigt
	Europakonventionen
	Europeiska unionen
	Forenta nationerna
	Post- och Inrikes Tidningar
	Svensk forfattningssamling

Sveriges riksbank
	Sveriges riksbank
Forkortning	Riksbanken
Motto	Hinc robur et securitas ( svenska : Harav styrka och sakerhet )
Bildad	1668 (356 ar sedan)
Typ	Myndighet under Riksdagen ; Centralbank
Juridisk status	Aktiv
Syfte/fokus	Uppratthalla prisstabilitet och att framja ett sakert och effektivt betalningsvasende
Sate	Riksbankshuset ; Brunkebergstorg , Stockholm , Sverige
Riksbankschef	Erik Thedeen
Forste vice riksbankschef	Anna Breman
Vice riksbankschefer	Henry Ohlsson ; Martin Floden ; Per Jansson ; Aino Bunge
Moderorganisation	Svenska staten , ; genom Riksdagen
Webbplats	riksbank.se

Riksbanken ar Sveriges centralbank med sate i Riksbankshuset, Stockholm och en myndighet under riksdagen . Den grundades ar 1668 efter beslut under Riksdagen 1668 och den gavs namnet Riksens Standers Bank och ar varldens aldsta centralbank. ^[
1
] Riksbanken ansvarar for penningpolitiken med malet att uppratthalla ett fast penningvarde. Riksbanken har aven uppdraget att framja ett sakert och effektivt betalningsvasende .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Banken grundades da Stockholm Banco (aven kallad "Palmstruchska banken") gick omkull ar 1668 och koptes upp av Sveriges riksdag . Stockholm Banco var Sveriges aldsta bank, och den forsta europeiska banken som gav ut sedlar . Konkursen berodde pa denna sedelutgivning (se Uttagsanstormning ), och misstron efter grundaren Johan Palmstruchs bakslag fick till foljd att det drojde lange innan tillstand gavs for ny sedelutgivning. Riksbanken anses aven som en av varldens aldsta centralbanker, och har aven ansetts som den aldsta. Det finns dock nagra banker som man ocksa kan anse som tidiga centralbanker. Har ser man exempelvis Nurnberger Bank fran 1498, Hamburger Bank fran 1619 och Preussische Bank fran 1766, vilka efter Tysklands enande 1871 var bildande delar till Reichsbank som upphorde efter Tysklands kapitulation 1945. Det finns aven nagra franska banker som eventuellt kan anses som tidiga centralbanker sasom Banque Generale fran 1716 och Caisse d'Escompte fran 1776. ^[
2
]^[
3
] Dock kan man troligen anse Riksbanken som den aldsta centralbanken som fortfarande ar i drift.

Riksbankens stallning som centralbank harror fran 1897 nar den forsta "Riksbankslagen" antogs samtidigt med en lag som gav Riksbanken exklusiv ratt att trycka sedlar. Bakom beslutet lag upprepade krav pa att de privata bankerna skulle upphora med att utfarda sedlar da det ansags att vinsterna fran tryckandet av sedlar skulle tillfalla det allmanna. De forsta rikssedlarna borjade Riksbanken ge ut de forsta aren in pa 1900-talet.

Den svenska valutan var till 1931 sakrad mot guld och papperssedlarna kunde bytas mot guldmynt. Enligt Sveriges grundlag var banken anda till 1975 skyldig att kunna byta sedlar mot guld. Ar 1931 infordes dock en sarskild temporar lag som befriade banken fran den skyldigheten. Denna temporara lag fornyades varje ar till dess att den nya grundlagen ratificerades 1975. Da frigjordes banken fran regeringen och blev en fristaende organisation utan skyldighet att kunna byta sedlar mot guld. ^[
4
]

Nuvarande organisation [ redigera | redigera wikitext ]

Riksbanken ar en myndighet under Sveriges riksdag och darfor en del av staten . Den ar en sjalvstandig riksbank vilket innebar att ingen annan myndighet far lagga sig i Riksbankens beslut nar det galler penningpolitik. ^[
5
] Detta ar lagstadgat sedan den 1 januari 1999.

Fullmaktige [ redigera | redigera wikitext ]

Riksdagen valjer elva ledamoter till riksbanksfullmaktige. Fullmaktige ar framst till for att overvaka och kontrollera direktionens arbete, men ocksa besluta om hur sedlar och mynt skall se ut. Riksbanksfullmaktige har givits en egen enhet for revision (REV) som granskar direktionsledamoternas tjansteutovande.

Direktionen [ redigera | redigera wikitext ]

Riksbankens direktion bestar av sex personer, varav en riksbankschef och fem vice riksbankschefer. ^[
6
] Den valjs av fullmaktige och ansvarar overgripande for banken, till exempel penningpolitik, finansiell stabilitet, marknadsoperationer och betalningsvasende. Direktionen har dessutom ansvaret for bankens administration och budget.

Riksbankschef [ redigera | redigera wikitext ]

Riksbankens chef kallas enkelt for riksbankschef och utses av riksbanksfullmaktige for fem eller sex ar i taget.

Riksbankens syfte [ redigera | redigera wikitext ]

Riksbankens syfte ar att uppratthalla prisstabilitet och att framja ett sakert och effektivt betalningsvasende. Det ar riksbanken som ger ut sedlar, mynt och faststaller referensrantor, till exempel reporantan . Riksbanken fick 1904 ensamratt att ge ut sedlar och mynt i Sverige.

Riksbankens tolkning av malet om ett fast penningvarde ar att inflationen ska vara lag och stabil. Malet ar satt till 2 %. Riksbankens framsta verktyg for att paverka inflationen ar rantan men aven deras mojlighet att andra penningmangden .

Som medel att stabilisera den svenska valutan har Riksbanken en guld- och valutareserv . Den 30 april 2013 var vardet pa guldreserven 38,5 miljarder kronor (omfattande 125,7 ton guld ) och vardet pa valutareserven (c:a 50% US Dollar ) var 369,1 miljarder kronor. ^[
7
]

Efter att kronan slapptes fri, den 19 november 1992, forandrades riksbankens mal fran att forsvara kronans fasta vaxelkurs till att arbeta med ett inflationsmal , som sedan dess varit vagledande for penningpolitiken.

Byggnad [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Riksbankshuset, Stockholm

Se aven: Sodra Bankohuset och Norra Bankohuset

I samband med ombyggnad och utvidgning av Riksdagshuset pa Helgeandsholmen aren 1971?1983 lamnade Riksbanken sina gamla lokaler dar, eftersom dessa skulle bli en del av det utvidgade Riksdagshuset och ge plats at den nybyggda plenisalen. 1976 hade en ny byggnad uppforts bakom Kulturhuset , med entre mot Brunkebergstorg . Byggnaden ar ritad av arkitekt Peter Celsing och hans medarbetare Jan Henriksson . Den nya byggnaden ar uppford pa samma tomt, fastigheten Skansen 20 , ^[
8
] dar tidigare byggnaden Brunkebergs hotell lag.

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

Vid 300-arsjubileet ar 1968 utgav Riksbanken en minnessedel och instiftade ett pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Det delas sedan 1969 ut tillsammans med de riktiga nobelprisen . Se Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne . Ocksa bildades Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond for att bidra till forskning av samma anledning fast lite tidigare, 1962.

Riksbankens valsprak ar Hinc robur et securitas ( lat. ) vilket pa svenska betyder 'harav styrka och sakerhet'. Syftet med valspraket ar att inge fortroende for de pengar Riksbanken tryckt; Riksbanken ar den yttersta garanten for vardet pa dessa pengar. Denna text fanns forr med pa de svenska sedlarna. Idag aterfinns Riksbankschefens signatur pa alla sedlar.