Statsrad (Sverige)

	Sveriges statsskick
	Denna artikel ingar i en artikelserie
Grundlagarna
	Regeringsformen
	Tryckfrihetsforordningen
	Yttrandefrihetsgrundlagen
	Successionsordningen
Ceremoniell makt
	Statschefen
Verkstallande makt
	Regeringen
	Statsministern
	Statsraden
	Regeringskansliet
	Forvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
	Riksdagen
	Riksdagsordningen
	Riksdagens talman
	Riksdagens utskott
	Riksbanken
	Riksrevisionen
Domande makt
	Domstolsvasen
	Hogsta domstolen
	Hogsta forvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
	Staten
	Lan · Regioner
	Kommuner
Ovrigt
	Europakonventionen
	Europeiska unionen
	Forenta nationerna
	Post- och Inrikes Tidningar
	Svensk forfattningssamling

Statsrad ar en titel for enskilda ledamoter av Sveriges regering .

Fram till 1974 da 1809 ars regeringsform gallde var Statsradet ocksa benamningen for hela ministaren som kollektiv . Tillsammans med Konungen i statsradet ( kungen och ministaren ), vars sammantraden benamndes konselj , utgjorde de statsorganet Kungl. Maj:t (forkortning for Kunglig Majestat), som enligt nu gallande regeringsform motsvaras av regeringen .

Aven i Finland , Norge och Danmark anvands begreppet statsrad, med delvis annan innebord an i Sverige. I Finland ar statsrad namn pa landets regering, men enskilda ledamoter kallas ministrar och kan inte kallas for statsrad da detta ar en honorartitel som utdelas av Finlands president . I Norge och Danmark ar statsradet fortfarande ett kungligt rad sa som det var i Sverige fore 1974, och norska ministrar kan kallas for statsrad medan det danska statsradet enbart syftar pa sjalva radskollegiet.

Fram till riksdagen 1789 , da man antog forenings- och sakerhetsakten , fanns i Sverige ett riksrad , sammansatt av man fran hogadeln , som var kungens radgivare. Riksradet var ett slags regering som, sedan medeltiden, tillsammans med kungen utgjorde riksstyrelsen. Mellan 1789 och 1809 utgjordes rikets styrelse av konungen samt Rikets allmanna arendens beredning . Tjanstemannaorganisationen narmast under den politiska ledningen, det kungliga kansliet , som byggdes upp fran 1500-talet och framat, kallas sedan 1975 for regeringskansliet .

Nuvarande regeringsform [ redigera | redigera wikitext ]

Ett statsrad utses och entledigas pa egen hand av statsministern utan att riksdagen behover konsulteras. Riksdagen har dock mojlighet att avsatta ett statsrad genom misstroendeforklaring .

Den enda ledamot av regeringen vars formella titel innehaller ordet minister ar statsministern . Det statsrad som ar statsministerns stallforetradare , bar inte denna benamning som en titel utan det ar mer en uppdragsbeskrivning som galler vid sidan om detta statsrads portfolj. Statsrad med ansvar for ett departement ( departementschef ) kallas normalt for omrade + minister , exempelvis utbildningsminister , men den formella titeln ar statsrad och chef for x-departementet . Statsrad med ansvar for vissa fragor inom ett departements omrade kallas formellt for statsrad, men informellt for omrade + minister exempelvis skolminister . Det sammanlagda ansvarsomrade som ligger pa ett visst statsrad, brukar kallas for statsradets portfolj .

Ett statsrad som inte var departementschef kallades under 1809 ars regeringsform for konsultativt statsrad eller populart "minister utan portfolj".

Innan den nuvarande regeringsformen tradde i kraft, var statsraden kungliga radgivare, nagot som fore 1975 redan hade forlorat sin reella betydelse. Formellt skulle beslut fattas i kungliga konseljer av kungen , men i praktiken skedde politiska beslut i allmanna beredningar med statsministern och andra statsrad. Ett statsrad kunde sjalv besluta i forvaltningsfragor, i sa kallade departementsberedningar. I nuvarande regeringsform stadgas att regeringsarenden avgors av regeringen, med minst fem statsrad narvarande. I verkligheten har besluten redan fattats i departementen innan de nar till regeringssammantradena, och regeringen fattar endast det formella beslutet. Regeringen bar emellertid ett kollektivt ansvar for de beslut som fattas.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1809 ars regeringsform [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt 1809 ars regeringsform i dess ursprungliga lydelse bestod statsradet av tva statsministrar, en for justitiearendena ( justitiestatsminister ) och en for utrikesarendena ( utrikesstatsminister ), en hovkansler , sex statsrad (motsvarande senare sa kallade konsultativa statsrad ) samt i de flesta fall dessutom en statssekreterare som foredragande , varjamte undantagsvis aven justitiekanslern kunde ha plats i statsradet.

I och med departementalstyrelsens inforande 1840 forandrades statsradets sammansattning. Fem statsrad blev foredragande departementschefer med bibehallande av statsradstiteln (liksom justitie- och utrikesstatsministrarna). Hovkanslers- och statssekreterarambetena avskaffades och de sex statsraden utan portfolj reducerades till tre (de konsultativa).

1876 inrattades statsministerambetet , och justitie- och utrikesministern forlorade statsministertiteln, den senare dock med bibehallande av titeln minister , och salunda blev da departementscheferna: utrikesministern och sex statsrad, av vilka ett var chef for Justitiedepartementet , ett for Lantforsvars- , ett for Sjoforsvars- , ett for Civil- , ett for Finans- och ett for Ecklesiastikdepartementet . Hartill lades ar 1900 ett statsrad som chef for Jordbruksdepartementet, sa att statsradet 1917 enligt regeringsformen bestod av atta departementschefer och tre konsultativa statsrad (summa elva ledamoter). Statsministern kunde vara antingen en av departementscheferna eller ett av de konsultativa statsraden.

Kungen agde i princip fritt utse sitt statsrad. Statsradets medlemmar var fortroendeambetsman och kunde darfor av kungen fritt avskedas. Samtliga statsrad skulle, innan de paborjade sitt ambete, avlagga en ed som kallades Statsradsforsakran . Sin konstitutionella betydelse hade statsradet darigenom, att intet regeringsarende kunde av kungen avgoras utan i samrad med en eller flera statsradsmedlemmar. Hela statsradet skulle vara narvarande vid besluts fattande i mal av synnerlig vikt och omfattning, sasom fragor om lagar, forfattningar och nya inrattningar. Sarskilt var detta foreskrivet, nar kungen i enlighet med regeringsformens 39:e paragraf inhamtade statsradets tankar om sin avsikt att resa utrikes och nar beslut skall fattas om kreditivens lyftande ? sa kallat statsradsplenum - samt for behandling av fraga om krig och fred enligt regeringsformens 13:e paragraf, da fore 1840 aven alla fyra statssekreterarna skulle narvara ? sa kallat utomordentligt statsrad .

I andra regeringsarenden fordrades senare med endast ett undantag narvaro av minst tre statsrad utom foredraganden - den sa kallade lilla konseljen . Undantaget var behandlingen av sa kallade kommandomal i kommandokonselj , dar blott ett statsrad deltog.

Sammansatt statsrad [ redigera | redigera wikitext ]

Nar pa den svensk-norska unionens tid fragor, som rorde bagge rikena, behandlades i svenskt eller norskt statsrad , skulle i det forra tre norska och i det senare tre svenska statsrad enligt Riksakten ha plats. Sadant statsrad kallades sammansatt ; det forsvann med unionsupplosningen 1905. ^[
1
]

Ceremoniell drakt [ redigera | redigera wikitext ]

Statsraden i Sverige bar fran 1809 en sarskild drakt som kallades Riksradsdrakt vid sarskilt hogtidliga, eller ceremoniella, tillfallen sasom Riksdagens hogtidliga oppnande , kroningar, kungliga dop och begravningar. Denna drakt hade ursprungligen tagits fram for de aldre riksradet med borjan i mitten av 1600-talet, men efter 1809 ars regeringsform bars denna drakt av statsraden. Drakten fortsatte att anvandas atminstone till standsriksdagens avskaffande vid Riksdagen 1865-1866 .

Statsradsuniform [ redigera | redigera wikitext ]

Riksradsdrakten frangicks under andra halvan av 1800-talet och ersattes med statsradsuniformen, vilket var en civil ambetsuniform . Sjalva uniformen fanns i tva utforanden, den stora respektive den lilla . Den stora, som anvandes vid hogtidligare tillfallen, bestod av statsradsfrack , byxor med revarer , vast , bicorne samt varja . Den lilla, som anvandes till vardags, bestod av frack i enklare utforande, vast, samt byxor. ^[
2
]

Svenska statsrad [ redigera | redigera wikitext ]

Arvode [ redigera | redigera wikitext ]

Arvodet for statsraden faststalls arligen av Statsradsarvodesnamnden . Sedan februari 2021 ar arvodet 142 000 kronor per manad. ^[
3
]

De fem med langst ambetsperiod [ redigera | redigera wikitext ]

Namn		Statsradstid	Ambetslangd
	Gunnar Strang	31 juli 1945 ? 6 oktober 1976	31 ar, 68 dagar
	Sven Andersson	24 september 1948 ? 6 oktober 1976	28 ar, 13 dagar
	Torsten Nilsson	31 juli 1945 ? 30 juni 1971	25 ar, 335 dagar
	Osten Unden	19 oktober 1917 ? 30 juni 1920 18 oktober 1924 ? 7 juni 1926 24 september 1932 ? 19 juni 1936 31 juli 1945 ? 19 september 1962	25 ar, 109 dagar
	Tage Erlander	30 september 1944 ? 14 oktober 1969	25 ar, 15 dagar
Langsta ambetstid for ett kvinnligt statsrad
	Lena Hjelm-Wallen	4 januari 1974 ? 6 oktober 1976 8 oktober 1982 ? 4 oktober 1991 7 oktober 1994 ? 21 oktober 2002	19 ar, 289 dagar
	Ulla Lindstrom	4 juni 1954 ? 28 december 1966	12 ar, 207 dagar
	Margot Wallstrom	4 oktober 1988 ? 4 oktober 1991 7 oktober 1994 ? 7 oktober 1998 3 oktober 2014 ? 10 september 2019	11 ar, 341 dagar
	Laila Freivalds	4 oktober 1988 ? 4 oktober 1991 7 oktober 1994 ? 21 september 2000 10 oktober 2003 ? 21 mars 2006	11 ar, 147 dagar
	Beatrice Ask	4 oktober 1991 ? 7 oktober 1994 6 oktober 2006 ? 3 oktober 2014	11 ar, 0 dagar

De fem kortaste ambetsperioderna [ redigera | redigera wikitext ]

	Statsradstid	Ambetslangd
Maria Borelius	6 oktober ? 14 oktober 2006	9 dagar
Cecilia Stego Chilo	6 oktober ? 16 oktober 2006	11 dagar
Sture Henriksson	22 mars ? 22 april 1957 (†)	32 dagar
Torsten Petersson	6 augusti ? 24 september 1932	49 dagar
Borje Andersson	6 oktober ? 1 december 1982	57 dagar

Aldst och yngst vid tilltrade [ redigera | redigera wikitext ]

Namn		Statsradstid	Alder vid tilltrade
	Romina Pourmokhtari	18 oktober 2022 ?	26 ar, 340 dagar
	Hans Dahlgren	21 januari 2019 ? 18 oktober 2022	70 ar, 311 dagar

Tidigaste kvinnliga statsraden ^[
4
][ redigera | redigera wikitext ]

	Statsradstid	Post
Karin Kock	9 april 1947 ? 30 oktober 1948 30 oktober 1948 ? 31 december 1949	Konsultativt statsrad Folkhushallningsminister
Hildur Nygren	17 mars 1951 ? 1 oktober 1951	Ecklesiastikminister
Ulla Lindstrom	4 juni 1954 ? 28 december 1966	Konsultativt statsrad ( Bitradande utrikesminister )
Alva Myrdal	28 december 1966 ? 3 november 1973	Konsultativt statsrad ( Bitradande utrikesminister )
Camilla Odhnoff	9 januari 1967 ? 3 november 1973	Konsultativt statsrad ( Bitradande socialminister )

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

^ Statsrad i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
^ Tidningen Kalmar, 21 februari 1914, sid 3. ^{[
dod lank
]}
^ [1] , last 2014-08-19
^ Fokus nr 35, 30 augusti-5 september 2013

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Justitiekonselj
Kunglig sanktion
Riksambetsman
Taburett , som i overford betydelse betecknar statsradsambetet

[1] Statsrad i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)

[2] Tidningen Kalmar, 21 februari 1914, sid 3. ^{[
dod lank
]}

[3] [1] , last 2014-08-19

[4] Fokus nr 35, 30 augusti-5 september 2013

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]