STS-128
Uppdrag	128
Rymdfarja	Discovery (37)
NSSDC -ID	2009-045A [ 1 ]
Fardens tid	13 dagar, 20 timmar, 54 minuter, 58 sekunder
Uppskjutning
Startplats	Startplatta 39A vid Kennedy Space Center i Florida
Start	29 augusti 2009 kl. 05.59 svensk tid.
Landning
Landningsplats	Runway 22, Edwards Air Force Base
Landning	12 september 2009 kl. 02.53 svensk tid.
Omloppsbana
Varv	219 st [ 2 ]
Apogeum	237 km
Perigeum	155 km
Banlutning	51,6°
Stracka	9,2 miljoner km
Rymdpromenad
Antal	3 st
Total tid	19 timmar, 15 minuter
Dockning
Rymdstation	ISS
Dockning	31 augusti 2009, 00:54 UTC
Dockningsport	PMA-2 ( Harmony , fram)
Urdockning	8 september 2009, 19:26 UTC
Tid dockad	8 dagar, 18 timmar, 32 minuter
Besattning
Befalhavare	Frederick W. Sturckow (4)
Pilot	Kevin A. Ford (1)
Uppdragsspecialister	John D. Olivas (2) Patrick G. Forrester (3) Jose M. Hernandez (1) Christer Fuglesang (2)
Nyttolastspecialister	Nicole Stott (1) - Till ISS Timothy Kopra (1) - Fran ISS
Kronologi Rymdfarjeprogrammet
Foregaende uppdrag Nasta uppdrag STS-127 STS-129

STS-128 var en rymdfard i USA :s rymdfarjeprogram med rymdfarjan Discovery till rymdstationen ISS , som pagick mellan den 29 augusti (svensk sommartid ) och den 12 september 2009 (svensk sommartid).

Den svenske astronauten Christer Fuglesang ingick i besattningen som uppdragsspecialist och gjorde sin andra rymdfard.

De tva forsta landningstillfallena pa Kennedy Space Center klockan 01 samt klockan 02 svensk tid fredag den 11 september avstods pa grund av daligt vader. Aven de bada landningstillfallena pa Kennedy Space Center pa fredag 11 september klockan 23.48 och lordag 12 september klockan 01.23 svensk tid avstods pa grund av fortsatt daligt vader. Discovery landade pa Edwards Air Force Base i Kalifornien den 12 september kl. 02.53 svensk tid.

Under uppdraget firade Discovery tjugofem ar i tjanst, hennes forsta rymdfard STS-41-D agde rum 30 augusti 1984 .

Uppdragets mal [ redigera | redigera wikitext ]

Uppdragets huvudmal var att utfora service och underhall pa ISS, leverera utrustning ur den medhavda Multi-Purpose Logistics Module (MPLM) Leonardo, samt byta ut en besattningsmedlem i ISS Expedition 20 .

Den Europeiska rymdorganisationen ESA:s uppdrag som flogs med STS-128 kallas Alisse-uppdraget . Under uppdraget ansvarade ESA-astronauten Christer Fuglesang for verksamheter som innefattade den Italienbyggda MPLM-modulen ( Multi-Purpose Logistics Module ) Leonardo uppkallad efter Leonardo da Vinci och deltog i tva av de tre planerade rymdpromenaderna . Uppdraget Alisse ar uppkallat efter den passadvind som europeiska sjoman i Columbus spar utnyttjade for att na den Nya varlden . ^{[ 3 ]}

Aktiviteter [ redigera | redigera wikitext ]

Fore uppskjutning [ redigera | redigera wikitext ]

Starten forsenades tre ganger. Den forsta gangen pa grund av vadret, den andra pa grund av misstankt felfunktion hos en bransleventil, och den tredje gangen for att teknikerna ville undersoka den felrapporterade bransleventilen mer noggrant.

• 26 juli. Discovery rullade ut fran sin hangar till Vehichle Assembly Building dar hon forbereddes for start.
• 4 augusti. Discovery rullade ut till startplatta 39A.
• 25 augusti. Planerad start klockan 01:36:02 EDT avbrots 11 minuter fore start pa grund av daligt vader. Ny starttid sattes till 26 augusti klockan 00:22 EDT. Klockan 17:52 EDT (6 timmar och 30 minuter fore T) avbrots starten igen, nu pa grund av felindikation hos en bransleventil. Ny start sattes till 28 augusti klockan 00:22 EDT
• 26 augusti. Undersokning av den kranglande ventilen. Besattningen ledig.
• 27 augusti. Starten flyttades igen pa grund av att man vill ha mer tid att testa den kranglande ventilen, nu till 28 augusti 23:59 EDT. Besattningen var ledig och Christer Fuglesang twittrade att han cyklat pa stranden med sin son Rutger och tittat pa en film om Apollo 11 .

Aktiviteter dag for dag [ redigera | redigera wikitext ]

Dag 1: Lyckad start den 29 augusti klockan 05.59 svensk sommartid fran Kennedy Space Center. Den 8 minuter langa farden till rymden gick enligt planerna. Discoverys lastrumsdorrar oppnades.

Dag 2: Besattningen undersokte Discoverys varmeskoldar med hjalp av robotarmen. Forberedelser gjordes infor dockningen med ISS.

Dag 3: Discovery dockade med ISS kl. 02.54 svensk tid. Nar Discovery befann sig under ISS genomforde befalhavare Rick Sturckow en bakatflip med Discovery sa att rymdstationens besattningsmedlemmar kunde ta bilder av farjans varmeskoldar. Efter lacktester mellan de tva rymdskeppen sa kunde Discoverys besattning och ISS-besattningen borja arbeta tillsammans.

Dag 4: MPLM Leonardo (en slags trycksatt last container ) flyttades med hjalp av Canadarm2 fran rymdfarjans lastutrymme till nadirporten pa servicmodulen Harmony , dar dess innehall sedan lastades av under foljande dagar. I innehallet fanns, bland experimenten, ett lopband for traning kallat C.O.L.B.E.R.T ^{[ 4 ]} och en sovstation for tillfallig placering i det japanska laboratoriet Kib? . Aven forberedelser infor EVA 1.

Dag 5: Olivas och Stott utforde den forsta rymdpromenaden, se avsnitt EVA 1 nedan.

Dag 6: Besattningen fortsatte med att fora over material till ISS, samt forberedde sig infor EVA 2.

Dag 7: Olivas och Fuglesang utforde den andra rymdpromenaden, se avsnitt EVA 2 nedan. Overforingar av utrustning till ISS fortsatte.

Dag 8: Dagen borjade med ledig tid och sedan holls en presskonferens tillsammans med Expedition 20. Fuglesang berattade att hans forsta rymdpromenad denna gang hade varit spannande och att han tyckte det hade varit overraskande latt att hantera den stora och tunga tanken (se avsnitt EVA 2). Pa fraga fran Tidningarnas Telegrambyra (TT) om hur Fuglesang kande infor att nastkommande morgon gora sin sista rymdpromenad, svarade han att det kandes bade bra och nostalgiskt. Han hoppades att den skulle ga bra, men att det nog skulle komma att kannas vemodigt att stanga luckan vid promenadens slut. Han berattande att han var tacksam over att ha fatt gora sina tva rymdresor och att utsikten att fa gora ytterligare resa var liten. Han tillade att han garna ville om han skulle bli uttagen men att han ocksa tyckte det var dags for andra att ta vid. Besattningen fortsatte sedan med att fora over material till ISS, samt forberedde infor EVA 3.

Dag 9: Olivas och Fuglesang utforde den tredje och sista rymdpromenaden, se avsnitt EVA 3 nedan.

Dag 10: Besattningen hade en stor del av dagen ledig. Christer Fuglesang medverkade aven i en direktsand tv-intervju med SVT .

Dag 11: De sista overforingarna mellan Discovery och ISS genomfordes. MPLM (Leonardo) lastades tillbaka till Discoverys lastrum.

Dag 12: Discovery separerade fran ISS klockan 21.26 svensk tid. Piloten Kevin Ford styrde rymdfarjan den sedvanliga turen runt ISS sa besattningen kunde fotografera rymdstationen fran alla hall. De rutinmassiga sista kontrollerna av rymdfarjans varmeskoldar genomfordes.

Dag 13: Forberedelser infor landningen genomfordes och man tog in antenn , robotarm samt stangde lastrumsdorrarna.

Dag 14: Tva landningstillfallen avstods pa grund av daligt vader over Kennedy Space Center.

Dag 15: Fortsatt daligt vader i Florida gjorde att man avstod ytterligare tva landningstillfallen pa Kennedy Space Center. Discovery gjorde en lyckad landning pa Edwards Air Force Base i Kalifornien klockan 02.53 svensk tid. Darmed avslutade Discovery uppdraget och sin 37:e rymdfard efter 219 varv runt jorden.

Rymdpromenader [ redigera | redigera wikitext ]

EVA 1 [ redigera | redigera wikitext ]

Utbyte av en ammoniaktank pa P1 truss paborjades genom att den befintliga tanken lossades och lyftes undan av astronauterna och darefter hamtades av Canadarm2 dar den kvarstannade till slutet pa EVA 2. ESA experiment som fanns pa utsidan av Columbus flyttades till Discoverys lastutrymme. Rymdpromenaden utfordes av John Olivas och Nicole Stott och varade sex timmar och trettiofem minuter, fem minuter langre an planerat.

EVA 2 [ redigera | redigera wikitext ]

Den nya ammoniaktanken hamtades fran Discoverys lastutrymme och anslots till sin plats pa truss. Darefter lastades den gamla tanken ombord pa rymdfarjan for transport tillbaka till jorden. Den over 800 kilo tunga nya ammoniaktanken var det tyngsta foremal som dittills hade hanterats av astronauter pa rymdpromenad. Christer Fuglesang blev under denna rymdpromenad den forsta icke NASA-astronaut eller Kosmonaut med fler an tre utforda rymdpromenader. ^{[ 5 ]} Rymdpromenaden utfordes av John Olivas och Christer Fuglesang och varade i sex timmar och trettionio minuter, nio minuter langre an planerat.

EVA 3 [ redigera | redigera wikitext ]

Rymdpromenaden utfordes av John Olivas och Christer Fuglesang. Forst utforde de bada astronauterna en uppgift som var kvarstaende efter forra uppdraget STS-127 , och installerade en fastanordning pa S3 truss for en slags lastpall som skulle komma till ISS med nasta uppdrag STS-129 . Darefter bytte de ut ett trasigt gyroskop pa S0 truss. Olivas forberedde modulen Tranquilitys ankomst genom att dra varmekablar till nadir -porten pa Unity , medan Fuglesang bytte ut en trasig fjarrkontrollerad strombrytare pa S0 truss. Darefter aterforenades astronauterna pa S0 och samlade ihop och faste upp kablar till ISS flygelektronik, med hjalp av staltrad . Olivas tog bort en skadad kabel pa Unity medan Fuglesang installerade ett lins -skydd pa en kamera och en stralkastare pa Canadarm2 . Rymdpromenaden varade i sju timmar och en minut, trettioen minuter langre an planerat.

Besattning [ redigera | redigera wikitext ]

•   USA - Frederick W. Sturckow befalhavare. Tidigare rymdfarder: STS-88 , STS-105 , STS-117
•   USA - Kevin A. Ford pilot. Inga tidigare rymdfarder.
•   USA - John D. Olivas uppdragsspecialist. Tidigare rymdfarder: STS-117
•   USA - Patrick G. Forrester uppdragsspecialist. Tidigare rymdfarder: STS-105 , STS-117
•   USA - Jose M. Hernandez uppdragsspecialist. Inga tidigare rymdfarder.
•   Sverige - Christer Fuglesang uppdragsspecialist. Tidigare rymdfarder: STS-116

ISS-besattning som bytes under detta uppdrag [ redigera | redigera wikitext ]

•   USA - Nicole P. Stott reste med Discovery till ISS. Inga tidigare rymdfarder.
•   USA - Timothy Kopra reste med Discovery tillbaka till jorden efter sin forsta rymdfard som medlem av Expedition 19 och Expedition 20 pa ISS.

Vackningar [ redigera | redigera wikitext ]

Under Geminiprogrammet borjade NASA spela musik for besattningar och sedan Apollo 15 har man varje "morgon" vackt besattningen med ett sarskilt musikstycke, sarskilt utvalt antingen for en enskild astronaut eller for de forhallanden som rader.

Galleri [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Discovery pa startplatta 39A innan start.
• 
  Ovadret som orsakade det forsta avbrutna startforsoket.
• 
  Discovery startar fran Kennedy Space Center.
• Video som visar starten.
• 
  Discovery under bakatvolten innan dockning med ISS. MPLM Leonardo syns i det oppna lastrummet.
• Video fran forsta rymdpromenaden EVA-1.
• 
  Christer Fuglesang under installation av sovstationen i det japanska laboratoriet Kib? under dag 6.
• 
  Christer Fuglesang och de bada ammoniaktankarna under EVA 2 den 3 september 2009.
• 
  Christer Fuglesang under EVA 3 den 6 september 2009.
• 
  Discovery STS-128 landar pa Edwards Air Force Base i Kalifornien den 12 september klockan 02.53 svensk tid.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Stephen Colbert
• Shannon Lucid
• Rymdforskning

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror STS-128 .
  Bilder & media
• NASA:s sida om STS-128 (engelska) last 5 september 2009
• NASA:s STS-128 presskit (engelska) last 5 september 2009
• Svensk sida om STS-128

v   ?   r Rymdfarjan Discovery (OV-103) STS‑41‑D ? STS‑51‑A ? STS‑51‑C ? STS‑51‑D ? STS‑51‑G ? STS‑51‑I ? STS‑26 ? STS‑29 ? STS‑33 ? STS‑31 ? STS‑41 ? STS‑39 ? STS‑48 ? STS‑42 ? STS‑53 ? STS‑56 ? STS‑51 ? STS‑60 ? STS‑64 ? STS‑63 ? STS‑70 ? STS‑82 ? STS‑85 ? STS‑91 ? STS‑95 ? STS‑96 ? STS‑103 ? STS‑92 ? STS‑102 ? STS‑105 ? STS‑114 ? STS‑121 ? STS‑116 ? STS‑120 ? STS‑124 ? STS‑119 ? STS‑128 ? STS‑131 ? STS‑133 Observera att numreringen pa uppdragen inte foljer varandra. Det beror pa att numret tilldelas dem for den ordning uppdraget planerats att genomforas, inte den ordning det i slutandan genomfordes.

v   ?   r Bemannade flygningar till ISS 1998?1999 STS‑88  · STS‑96 2000?2004 STS‑101  · STS‑106  · STS‑92  · TM‑31  · STS‑97  · STS‑98  · STS‑102  · STS‑100  · TM‑32  · STS‑104  · STS‑105  · TM‑33  · STS‑108  · STS‑110  · TM‑34  · STS‑111  · STS‑112  · TMA‑1  · STS‑113  · TMA‑2  · TMA‑3  · TMA‑4  · TMA‑5 2005?2009 TMA‑7  · STS‑114  · TMA‑7  · TMA‑8  · STS‑121  · STS‑115  · TMA‑9  · STS‑116  · TMA‑10  · STS‑117  · STS‑118  · TMA‑11  · STS‑120  · STS‑122  · STS‑123  · TMA‑12  · STS‑124  · TMA‑13  · STS‑126  · STS‑119  · TMA‑14  · TMA‑15  · STS‑127  · STS‑128  · TMA‑16  · STS‑129  · TMA‑17 2010?2014 STS‑130  · TMA‑18  · STS‑131  · STS‑132  · TMA‑19  · TMA‑01M  · TMA‑20  · STS‑133  · TMA‑21  · STS‑134  · TMA‑02M  · STS‑135  · TMA‑22  · TMA‑03M  · TMA‑04M  · TMA‑05M  · TMA‑06M  · TMA‑07M  · TMA‑08M  · TMA‑09M  · TMA‑10M  · TMA‑11M  · TMA‑12M  · TMA‑13M  · TMA‑14M  · TMA‑15M 2015-2019 TMA‑16M  · TMA‑17M  · TMA‑18M  · TMA‑19M  · TMA‑20M  · MS‑01  · MS‑02  · MS‑03  · MS‑04  · MS‑05  · MS‑06  · MS‑07  · MS‑08  · MS‑09  · MS‑11  · MS‑12  · MS‑13  · MS‑15 2020?2024 MS‑16  · SpX-DM2  · MS‑17  · SpX Crew-1  · MS‑18  · SpX Crew-2  · MS‑19  · SpX Crew-3  · MS‑20  · Ax-1  · MS‑21  · SpX Crew-4  · SpX Crew-5  · MS‑22  · Ax-2  · SpX Crew-6  · MS‑23  · SpX Crew-7  · Ax-3  · MS‑24 Pagar SpX Crew-8  · MS‑25 Planerade SpX Crew-9  · MS‑26  · Starliner DM2  · SpX Crew-10  · MS‑27  · SpX Crew-11  · MS‑28  · SpX Crew-12  · MS‑29  · SpX Crew-13  · MS‑30  · SpX Crew-14 Misslyckade MS‑10

v   ?   r Bemannade rymdfarkoster Aktiva Sovjet/ Ryssland: Sojuz Kina: Shenzhou Privat: SpaceX Dragon 2 ? Spaceship Two ? New Shepard Avvecklade Sovjet: Voschod ? Vostok USA: Apolloprogrammet ( kommando- och servicemodul , manlandare ) ? Gemini ? Mercury ? Rymdfarjan ? X-15 Privat: Spaceship One Under utveckling Ryssland: Orel USA: Orion CEV Indien: Gaganyaan Iran: Kavoshgar E Kina: Nasta generation Privat: CST-100 Starliner ? Dream Chaser ? Starship TKS ? Buran