Rymdfarja eller rymdskyttel ar rymdfarkoster som farjar gods och manniskor i rymdfarten . Typexemplen avser framst de fordon som den amerikanska rymdstyrelsen NASA anvande aren 1981 ? 2011 for att frakta rymdfarare och last (vanligen satelliter eller utrustning for vetenskapliga experiment ) till och fran omloppsbana runt jorden . Utskjutningen skedde fran traditionell avfyrningsramp med raketsteg, men till skillnad fran andra rymdfarkoster ( rymdkapslar ) kan en rymdfarja ateranvandas upprepade ganger samt landa som ett flygplan pa jorden. En rymdfarja ar dessutom utseendemassigt mer lik ett flygplan an en traditionell rymdkapsel . Den forsta rymdfarjan, Columbia , skots ut den 12 april 1981 av USA .

Rymdfarjor i teori och verklighet [ redigera | redigera wikitext ]

Manga ideer till rymdfarjor har sett dagens ljus, men endast en typ, amerikanska Space Shuttle , har tagits i reguljar drift.

Space Shuttle [ redigera | redigera wikitext ]

Den amerikanska rymdstyrelsen NASA utforde fran 1981, da rymdfarjan Columbia i uppdraget kallat STS-1 lyfte for forsta gangen, och fram till 2011 totalt 135 flygningar med rymdfarjan Space Shuttle . ^{[ 1 ]} Den byggdes i fem flygande exemplar, varav tre anvandes till de togs ur drift, medan tva havererade. Space Shuttle har utgjort ryggraden i det amerikanska bemannade rymdprogrammet under narmare tre decennier. Det sista uppdraget, kallat STS-135 , utfordes av rymdfarjan Atlantis under juli manad 2011 och alla amerikanska rymdfarjor har darefter tagits ur bruk.

Rymdfarjan skots normalt upp med en besattning om 5?7 personer. I lastrummet kunde cirka 25 ton last tas upp. Rymdfarjorna gick in i omloppsbana kring jorden och nar en hojd pa upp till cirka 1000 km. De tillbringade normalt 1?2 veckor i rymden, antingen friflygande eller dockade till den internationella rymdstationen ISS . Huvudfarkosten servades och var redo for en ny flygning inom nagra manader. Aven krutraketmotorerna kunde ateranvandas. Den externa bransletanken byggdes ny for varje fard.

Buran [ redigera | redigera wikitext ]

Den sovjetiska / ryska modellen Buran konstruerades och byggdes, men gjorde bara en obemannad testflygning 1988, och kom sedan aldrig i drift. Aven om den sovjetiska/ryska rymdfarjan hade vissa likheter i utformning med den amerikanska rymdfarjan sa finns det manga avsevarda skillnader. Vid uppskjutning lyfts den sovjetiska/ryska rymdfarjan upp av en barraket med extra stodraketer, vilka samtliga drivs med flytande bransle. Den stora tanken ar har inte endast en branslebehallare utan aven motor. Pa den sovjetiska/ryska rymdfarjan ar hela besattningen passagerare, rymdfarjan kan koras obemannad.

Hermes [ redigera | redigera wikitext ]

Den europeiska rymdorganisationen ESA:s projekt Hermes syftade till en rymdfarja for tre personers besattning, som skulle skjutas upp pa toppen av den europeiska barraketen Ariane 5 . Projektet lades ner 1993 utan att nagon rymdfarja byggts.

X-37B [ redigera | redigera wikitext ]

X-37 ar en amerikansk minirymdfarja. NASA borjade utvecklingsarbetet ar 1999. Ar 2004 tog USA:s flygvapen over projektet, sedan dess har det omgardats av hemlighetsmakeri. Den 22 april 2010 skots den forsta X-37B, kallad X-37B OTV-1, upp i rymden. Flygningen varade i 224 dygn.

SpaceLiner [ redigera | redigera wikitext ]

SpaceLiner ar ett avancerat koncept for en suborbital , hypersonisk , full ateranvandbar bevingad passagerartransport som ar under utredning av det tyska rymdcentret ( Deutsches Zentrum fur Luft- und Raumfahrt ) sedan 2005. ^{[ 2 ]}

Dream Chaser [ redigera | redigera wikitext ]

Dream Chaser ar en amerikansk minirymdfarja under utveckling av foretaget Sierra Nevada Corporation . Farkosten ar en vidareutveckling av det nedlagda NASA programmet, HL-20 Personnel Launch System . Bade bemannade och obemannade varianter av farkosten har foreslagits. 2016 antogs en obemannad version av farkosten for NASA:s Commercial Resupply Services 2 (CRS2) program. Forsta flygningen ar planerad till 2024.

Space Rider [ redigera | redigera wikitext ]

Space Rider (Space Reusable Integrated Demonstrator for Europe Return) ar ett planerat obemannat rymdflygplan av lyftkroppstyp som syftar till att ge Europeiska rymdorganisationen (ESA) prisvard och rutinmassig tillgang till rymden. Kontrakt for konstruktion av fordonet och markinfrastrukturen undertecknades i december 2020. Dess jungfrufard ar for narvarande planerad till slutet av 2024.

Enskilda rymdfarjor [ redigera | redigera wikitext ]

Andra kanda rymdfarjor ar Pathfinder (teknisk modell), Explorer (utstallningsmodell), och Enterprise (omotoriserad, men annars flygbar prototyp).

For- och nackdelar med rymdfarjor [ redigera | redigera wikitext ]

Den amerikanska rymdfarjan Space Shuttle visade sig vara ett mycket flexibelt redskap i rymden. Rymdteleskopet Hubble sandes upp i rymdfarjans lastrum och teleskopet har servats med ny utrustning vid fem rymdfarjefarder. Den ryska rymdstationen Mir fick besok av dockande amerikanska rymdfarjor vid elva tillfallen och huvudparten av den Internationella rymdstationen ISS har byggts upp med moduler och delar fraktade med rymdfarjan. Rymdfarjan fungerade ocksa som ett friflygande sjalvstandigt laboratorium for bland annat experiment i tyngdloshet. Rymdfarjorna ateranvandes och endast fem farkoster stod for over hundra rymdflygningar.

Trots dessa framgangar lades det amerikanska rymdfarjeprogrammet ner 2011, och det ar inte tankt att ersatts med nya rymdfarjor. Istallet kommer efterfoljaren Orion CEV , en rymdkapsel som mycket liknar Apollo, som kommer att landa hangande under en fallskarm och som endast delvis kan ateranvandas ett begransat antal ganger. Den sovjetiska rymdfarjan Buran flog en gang obemannat, men togs sedan aldrig i reguljart bruk. Ryssland har istallet fortsatt anvanda den beprovade Sojuz , och aven efterfoljaren planeras bli baserad pa en rymdkapsel snarare an en rymdfarja. Det planerade europeiska rymdfarjeprojektet Hermes lades ned 1993. ESA planerade tidigare for bemannat tilltrade till rymden genom en vidareutveckling av Automated transfer vehicle (ATV) till en rymdkapsel . Det arbetet avbrots dock 2011. Istallet har ESA visat intresse for Sierra Nevada Corporations rymdfarja Dream Chaser . ^{[ 3 ]}

Det amerikanska rymdfarjeprogrammet med ateranvandbara farkoster var avsett att spara pengar. Den bemannade Space Shuttle var aven tankt att anvandas for placering av satelliter i omloppsbana och kunna ersatta obemannade barraketer. En rymdfarja skulle vara servad och klar for en ny flygning inom en manad. I verkligheten tog detta flera manader och varje rymdfarja anvands endast 1?2 ganger per ar. De ekonomiska fordelarna med en rymdfarja har darfor till stor del uteblivit.

Ett rymdfarjeprogram var ocksa mycket sarbart vid en haverifrekvens pa ett par procent av flygningarna. Den amerikanska rymdfarjans varmeskold och vingar ar vid uppsandning oskyddade for nedfallande material. Pa en rymdkapsel kan varmeskolden latt hallas skyddad och nagra sarbara vingar finns ej. En kapsel placerad ovanpa uppsandningsenheten (stacken) kan ocksa latt lyftas bort fran en exploderande barraket, medan rymdfarjan satt i ett mycket utsatt lage.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror rymdfarja .?

v   ?   r NASA:s rymdfarjor Modeller och prototyper Enterprise (1977?2012*)  · Independence (modell) tidigare Explorer  · Pathfinder (modell) Kompletta farkoster Columbia (1981?2003)  · Challenger (1983?86)  · Discovery (1984?2011)  · Atlantis (1985?2011)  · Endeavour (1992?2011) Artal = forsta och sista flygning. * = Saknar egen motor.

v   ?   r Bemannade rymdfarkoster Aktiva Sovjet/ Ryssland: Sojuz Kina: Shenzhou Privat: SpaceX Dragon 2 ? Spaceship Two ? New Shepard Avvecklade Sovjet: Voschod ? Vostok USA: Apolloprogrammet ( kommando- och servicemodul , manlandare ) ? Gemini ? Mercury ? Rymdfarjan ? X-15 Privat: Spaceship One Under utveckling Ryssland: Orel USA: Orion CEV Indien: Gaganyaan Iran: Kavoshgar E Kina: Nasta generation Privat: CST-100 Starliner ? Dream Chaser ? Starship TKS ? Buran