Normal svensk registreringsskylt.
Diverse aldre svenska registreringsskyltar fran olika ar Samtliga pa bilden ar utgaende idag.
En
registreringsskylt
ar en
skylt
som anger ett
fordons
registreringsbeteckning.
Regler for skyltarna finns i
Wienkonventionen om vagtrafik
, som atminstone alla lander i Europa foljer. Dar star att bilar som ska koras utanfor sitt land ska ha registreringsskyltar med
latinska bokstaver
och vanliga siffror. En oval dekal,
nationalitetsmarke
, som anger
landskod
ska finnas bak pa fordonet, och sedan 2006 kan landskoden aven vara integrerad i registreringsskylten. Nationalitetsmarket ska da finnas pa bade den framre och den bakre skylten, market far aven visa ett nationellt symbol (sa som flagga), eller symbol av en ekonomisk organisation landet ar medlem av (till exempel EU-flaggan). Nationalitetsmarket skall placeras langst till vanster eller hoger pa skylten, och det ska vara enkelt att skilja nationalitetsmarket fran sjalva registreringsnumret, genom till exempel anvanda en annan bakgrundsfarg eller ett streck.
[
1
]
Egyptisk registreringsskylt.
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken, med ett fargfalt hogst upp, vars farg varierar med fordonstyp. I fargfaltet star landets namn pa engelska och arabiska. I det vita faltet finns registreringsnumret som bestar av 3?4 siffror och 2?3 bokstaver. Indo-arabiska siffror och arabiska bokstaver har storre stil, och under finns samma kod med europeiska siffror och bokstaver i mindre stil. Fore 2008 anvandes skyltar med bara Indo-arabiska siffror.
Landskod: EAK
Kenya har vita skyltar med tre bokstaver och tre siffror och en bokstav. Den forsta bokstaven ar alltid
K
utom for ett fatal fordon med sarskild agare sasom regeringen.
Marockansk registreringsskylt.
Landskod: MA
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av (fran hoger) en siffra, ett vertikalt streck, en bokstav ur det arabiska alfabetet (for narvarande endast
?
/['alif] och
?
/[ba']), ytterligare ett vertikalt streck och avslutningsvis tva till fem siffror. Skyltarna ar personliga och bilarna byter alltsa skyltar vid agarbyte. Diplomatbilar har gula skyltar och statsagda bilar har svartgra skyltar.
Indisk registreringsskylt.
Landskod: IND
Indiska skyltar har vanligen nio eller tio tecken. Tva bokstaver for
delstat
, tva siffror for region och darefter en eller tva bokstaver och fyra siffror. Privata fordon har svarta tecken pa vit bakgrund, och fordon agda av organisationer har svarta tecken pa gul bakgrund. Det finns fler fargkombinationer, till exempel for elbilar. Landskoden IND kan sta i liten stil till vanster.
Israelisk registreringsskylt.
Landskod: IL
Registreringsskyltarna har svarta tecken pa gul botten. Registreringsnumren bestar enbart av siffror uppstallda NN NNN NN. Nyare registreringsskyltar har ett blatt marke med landskoden IL och en liten israelisk flagga pa vanster sida. Detta marke paminner om EU-markena som finns pa manga europeiska registreringsskyltar.
Japansk registreringsskylt for privatbilar.
Landskod: J
Registreringsskyltarna har olika farger beroende pa typ av bil (latt/tung) och anvandning (privat/kommersiell). De har tva rader. I ovre raden star stadens namn med
kanji
(japanska tecken) och en siffra baserat pa klassificeringen av fordonet, samt ytterligare tva siffror. Nedre raden bestar av ett
hiraganatecken
och fyra siffror. Skyltarna galler inte utanfor Japan, sa for utlandsresor maste man skaffa en oversattningsskylt med latinska bokstaver.
京 = j?ng. Skylt fran
Peking
/Beijing.
Kina har bla bakgrund med vita tecken for bilar och gula med svarta tecken for tunga fordon. Det finns ett kinesiskt tecken (for provins), en latinsk bokstav och vanligen 5 latinska bokstaver och siffror blandat. Kina har inte skrivit pa
Wienkonventionen om vagtrafik
och kraver att utlandska fordon inklusive de fran Hongkong och Macau monterar pa kinesiska skyltar vid gransen. Dessa skyltar har svart bakgrund.
Hongkong har brittiskinspirerade skyltar med vit bakgrund fram och gul bakgrund bak och svarta tecken. Vanligen anvands tva latinska bokstaver och ett tal 1-9999. Bilar som ocksa kors i
Fastlandskina
brukar ha svarta kinesiska skyltar monterade bredvid.
Landskod: KR eller KOR
Registreringsskyltarna har oftast gron botten och vita tecken, men det finns avvikelser. Registreringsnumren har tva rader. Pa den ovre finns nagra
hangul
-stavelser. Tills 2003 var det stadens namn i klartext, till exempel 서울 for
Seoul
, men det ar borta nu. Dessutom finns tva siffror dar. I nedre raden finns fyra storre siffror. Fore 2003 fanns dar en hangulstavelse, men den har flyttats till ovre raden. Det finns tusentals mojliga stavelser i hangul. Man haller pa att infora vita skyltar med svarta tecken, en rad, i europeisk stil. De ska ha samma tecken som innan men med en rad.
Libanesisk registreringsskylt
Landskod: RL
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tre siffror, ett mellanrum och en siffra. Alternativt bestar de av fem siffror som ar sammansatta. Siffrorna ar ganska sma. Nyare registreringsskyltar har ett blatt falt pa vanster sida som paminner om ett EU-marke men det ar forsett med trad som harstammar fran
Libanons flagga
istallet for EU-stjarnor. I det bla faltet finns ocksa arabisk text som kannetecknar Libanon istallet for europeiska bokstaver som finns i det bla faltet pa till exempel svenska registreringsskyltar. Libanons registreringsskyltar har i helhet ett snitt som ser europeiskt ut.
Registreringsskyltarna har for vanliga privatbilar vit botten och svarta tecken. De har tva
thailandska bokstaver
och upp till fyra siffror. Vissa fordonstyper har grona eller bla tecken. Motorcyklar har overst tre thailandska bokstaver, i mitten provinsens namn i sma tecken och underst max tre siffror. Lastbilar och bussar har bara svarta siffror pa gul bakgrund.
Turkisk registreringsskylt.
Landskod: TR
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tva siffror, ett mellanrum, tre bokstaver, ett mellanrum och tva siffror. Nyare registreringsskyltar har ett blatt falt pa vanster sida som paminner om ett EU-marke men det saknar EU-stjarnor.
Av de tva forsta siffrorna kan man utlasa varifran fordonet kommer, det vill saga ar registrerat. 34 betyder exempelvis Istanbul
Albansk registreringsskylt.
Landskod: AL
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tva bokstaver, ett mellanrum, fyra siffror, en punkt och tva bokstaver. Nyare registreringsskyltar har ett blatt falt pa vanster sida med den albanska ornen.
Andorransk registreringsskylt.
Landskod: AND
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av fem siffror. Nertill pa registreringsskyltarna finns texten PRINCIPAT D'ANDORRA ("Furstendomet Andorra"). Pa vanster sida sitter en vapenskold. Formatet pa registreringsskyltarna ar kortare an vad som annars ar vanligt i Europa. Till utseendet paminner de mer om amerikanska registreringsskyltar an om europeiska.
Belarusisk registreringsskylt, personbil.
Belarusisk registreringsskylt, tyngre fordon.
Landskod: BY
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren for personbilar bestar av fyra siffror, ett mellanrum, tva bokstaver, ett bindestreck och en siffra. For yrkesfordon sasom lastbilar bestar de av tva bokstaver, ett mellanrum, fyra siffror, ett bindestreck och en siffra. Bokstaverna ar egentligen kyrilliska men bara sadana dar likadana finns i latinska alfabetet anvands. Den sista siffran anger region. Skyltarna har en belarusisk flagga pa vanster sida.
Ovanstaende text avser skyltar som tillverkats fran 2004. Aldre skyltar finns i trafik som har roda tecken pa vit bakgrund.
Belgisk registreringsskylt.
Landskod: B
Registreringsskyltarna har vit botten, rod ram och roda tecken. Registreringsnumret bestar av forst en siffra eller bokstav, sedan tre bokstaver och sedan tre siffror med bindestreck mellan grupperna. Det forsta tecknet infordes 2010 pa grund av brist pa nummer, och ar 1 eller 2 for normala personbilar och lastbilar. Det ar en bokstav for en del kategorier sasom M for motorcykel och T for taxi. Belgiska registreringsskyltar ar personliga for agaren och bilen byter saledes registreringsbeteckning nar den byter agare.
Landskod: BIH
Registreringsskylt i Bosnien och Hercegovina
Sedan
28 september
2009
byts alla skyltar i
Bosnien och Hercegovina
ut. De nuvarande skyltarna startar med en bokstav sedan tva siffror, bindestreck, bokstav, bindestreck och slutar med tre siffror. Ex:
X00-X-000
Endast dessa bokstaver far anvandas:
A
,
E
,
J
,
O
,
K
,
M
,
T
eftersom de skrivs likadant i de latinska och
kyrilliska
alfabeten. Bokstaverna och numren har ingen geografisk eller liknande betydelse. De har en bla remsa till vanster med texten "BIH" vilket man inte haft forut.
De forra skyltarna fran 2000 startade med tre siffror, bindestreck, en bokstav, bindestreck, och tre siffror. Ex:
000-X-000
. Fore 1992 fanns skyltar av jugoslavisk typ (ej i bruk langre). De hade tva latinska bokstaver for provins och ett antal siffror och tva bokstaver. Fran 1992 infordes lite annorlunda skyltar i den kroatiska delen, medan det i den serbiska delen av BiH infordes skyltar med kyrilliska bokstaver.
Bulgarisk registreringsskylt.
Landskod: BG
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av en eller tva bokstaver, ett mellanrum, fyra siffror och tva bokstaver. De forsta bokstaverna anger provins med kyrilliska bokstaver, i vissa fall latinska. Endast bokstaver som liknar latinska bokstaver anvands, exempelvis В=
Varna
, С=
Sofia
, ВТ=
Veliko Tarnovo
och PB=
Plovdiv
. Nyare registreringsskyltar har ett blatt falt pa vanster sida som paminner om ett EU-marke men det ar forsett med en flagga istallet for EU-stjarnor. Under 2007 infordes en EU-flagga istallet. Det finns mojlighet att kopa en personlig skylt med provinskod och valfri text efter, det ar dock dyrt och sallsynt. Det finns aldre skyltar (fran fore 1992) med
kyrilliska
provinskoder som till exempel БЛ.
Cypriotisk registreringsskylt.
Landskod: CY
Registreringsskyltarna framtill har vit botten och svarta tecken. Baktill har de gul botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tre bokstaver, ett mellanrum och tre siffror. De har sedan 2014 ett likadant typsnitt som Tysklands skyltar. Fore 2004 hade de likadant typsnitt som Storbritanniens skyltar, 2004-2013 liknande aldre tyska skyltar. Registreringsskyltar har sedan 2004 ett EU-marke pa vanster sida.
Nordcypern
foljer den aldre stilen Cypern hade fore 1990 vilket liknar brittiska skyltar.
Akrotiri och Dhekelia
ar brittiska omraden men har skyltar i cypriotisk stil och tillverkade dar, dock med de fyra bokstaverna SBAA och tva siffror.
Dansk registreringsskylt.
Landskod: DK
Registreringsskyltar for personbilar har vit botten, svarta tecken och rod kant. Bilar oskattade vid forsaljning, framst foretagsagda bilar sasom lastbilar, har gul botten och svarta tecken. En ny typ ar sadana med bade gul och vit bakgrund som ar for tjanstebilar som ocksa far koras privat. Dessa skyltar kallas med ett slanguttryck
papegojskyltar
. Aldre fordon kan ha svart botten med vit text, da detta anvandes tidigare.
Registreringsnumren bestar av tva bokstaver, ett mellanrum och max fem siffror. Det ar ett litet mellanrum mellan andra och tredje siffran. Skyltarna ar mycket lika de norska aldre (ungefar samma typsnitt), men de danska har en rod ram runt.
Bokstaverna och numren baseras inte pa nagon geografisk ort for fordonet, daremot finns det nummerserier for olika fordonstyper och skyltfarger. Nya skyltar med EU-marke infordes ar 2008, sist av alla davarande EU-lander. I Danmark kan dock skyltarna annu bestallas utan EU-marke, vilket gor att det ar fortfarande ar vanligt med fordon med registreringsskyltar utan EU-marke, aven pa nya bilar i Danmark.
Faroisk registreringsskylt.
Registreringsskyltarna har vit botten och bla tecken, tva bokstaver ett mellanrum och tre siffror. Till vanster finns aven en bla
ruta
med flaggan och bokstaverna FO som forkortning for landet. De infordes 1996 och liknar de islandska skyltarna.
Aldre bilar har skylt av dansk typ men med bokstaven F istallet for de tva danska bokstaverna.
Skyltarna ar av dansk typ med bokstaverna GR och fem siffror.
Estnisk registreringsskylt.
Landskod: EST
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tre siffror, ett mellanrum och tre bokstaver. Nyare registreringsskyltar har ett EU-marke pa vanster sida. Dessa registreringsskyltar ar till utseendet ganska lika de svenska men har siffror och bokstaver i omvand ordning och forvaxlas atminstone inte av P-vakter och
trangselskattkameror
. Militara skyltar har vit text pa svart botten alltid tre siffror foljt av EKV (Eesti Kaitsevagi=Estniska armen).
EU har infort en EU-lag (
radets forordning (EG) nr 2411/98
)
[
2
]
, som anger att registreringsskyltar kan ha en bla remsa langs vansterkanten, med EU-symbolen och nationalitetsbeteckning, och att remsan ska erkannas som nationalitetsmarke i hela EU (och darmed
EES
). Denna EU-lag utfardades efter att vissa medlemslander pa eget initiativ hade infort sadana skyltar. Det ar dock inte obligatoriskt for EU-landerna att utfarda EU-skyltar, bara obligatoriskt att erkanna dem (inget extra nationalitetsmarke behovs da). Fran 2008 utfardar alla EU-lander skyltar med remsor, och Belgien och Danmark var sist att gora detta. De flesta europeiska lander utanfor EU har infort liknande remsor och dessa brukar ha nationsflagga, istallet for EU-symbol. Saknas nationalitetsmarke i registreringsskylten behovs ett sarskilt ovalt nationalitetsmarke som foreskrivs i
Wienkonventionen
.
Finsk registreringsskylt.
Landskod: FIN
Registreringsskyltarna (de kallas "registerskyltar") har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumret bestar av tre bokstaver och tre siffror med ett bindestreck mellan grupperna. Registreringsskyltarna ar kortare an i de flesta andra europeiska landerna vilket gor att bilar registrerade i Finland blir latta att kanna igen nar de ar utomlands. Registreringsskyltar har sedan 1 maj 2001 EU-marke pa vanster sida, om agaren inte sarskilt anhaller om skyltar av gammal modell. Se aven Aland. Man kan ocksa kopa en kombination.
Landskoden andrades fran 1994 fran
SF
till
FIN
. Den aldre landskoden
SF
forekommer fortfarande och anvands pa museiregistrerade bilar.
Till 1972 (i somliga delar av landet till 1973, i undantagsfall till 1974) hade skyltarna vita tecken pa svart botten. Bakgrunden till detta var att till 1966 hade varje lan ett eget fordonsregistreringssystem. Registreringsnumret hade tva eller tre bokstaver och en, tva eller tre siffror, men tillsammans maximalt fem tecken. Dessa skyltar kan annu ses och anvands ocksa for museiregistrerade bilar. Forsta bokstaven gav lanet (Helsingfors som undantag vilket hade egna bokstaver) och skylten skulle bytas om bilens lan andrades. Efter att nya skyltar, med vit botten och svarta tecken, borjades utges behovde skyltarna inte langre bytas om bilen flyttade till ett annat lan, men forsta bokstaven angav annu lanet dar bilen forst var registrerad. Detta system anvandes till oktober 1989. Nuvarande system har ingen geografisk relation, men manga bokstavskombinationer utges samtidigt till exempel BHG-xxx under varen 2005. Vissa bokstavskombinationer har inte blivit utgivna.
Alandsk registreringsskylt
Landskod: FIN
(Inofficiellt AX)
Motorfordonsbyran
pa Aland registrerar fordon och utfardar registreringsskyltar (de kallas inofficiellt "registerskyltar" eller "brickor"). Tillverkning ombesorjs av landskapsregeringen som ocksa beslutar om deras matt och utseende
[
3
]
.
Skyltarnas nuvarande utseende infordes 1 juni 1992. De har bla ram och text pa vit botten. Overst finns
Alands landskapsvapen
, texten "ALAND" och
Alands flagga
. Registreringsskyltarna finns i tva storlekar, de langa skylten har matten 390mm x 130mm och den korta skylten har matten 345mm x 130mm. Nedanfor finns registreringsnumret som borjar med bokstavskombinationen "AL" som foljs av en bokstav i stigande ordning, till exempel "ALB, ALC, ALD" och sa vidare Bokstavskombinationerna "ALI", "ALQ" "ALA", "ALA" och "ALO" anvands inte. Efter bokstaverna finns en, tva eller tre siffror. Den 1 januari 2008 togs serien ALY i bruk. Fore 1992 anvandes finska skyltar, dock utan bindestreck mellan bokstaver och siffror, fast de borjade aven da med "AL", dessa skyltar ges numera endast ut till veteranregistrerade fordon.
Mojlighet finns att bestalla personliga skyltar med minst 2 och max 7 tecken. De tecken som tillats ar samtliga bokstaver i det svenska alfabetet och siffrorna 1?9.
Landskapsregeringen vill infora AX som landskod, enligt ett protokoll fran 2003 (for post hade den inforts, och som toppdoman infordes
.ax
2008), men det har inte blivit av annu, eftersom fragan maste drivas av Finlands utrikesministerium i FN, men ministeriet gav ett negativt besked vid forsta kontakten
[
4
]
. "EU-skyltar" har heller inte inforts pa Aland. Saledes anvands de vanliga finska nationalitetsmarkena, aven om bade nationalitetsmarken och marken motsvarande EU-skyltar med texten "AX" saljs i handeln. Dessa ar dock inte godkanda utan mer att se som ett uttryck for lokalpatriotiskt skamtsamhet.
Aldre fransk registreringsskylt.
Nyare fransk registreringsskylt.
Landskod: F
Registreringsskyltarna ar vita med svarta tecken pa fram och bak sedan 2009. Innan dess var de vita framtill och gula baktill. Registreringsnumren fran fore 2009 bestar av en till fyra siffror, ett mellanrum, tva till tre bokstaver, ett mellanrum och tva siffror. De tva sista siffrorna anger vilket
departement
bilen tillhor. Nyare registreringsskyltar har ett EU-marke pa vanster sida. Aldre skyltar har svart botten med vita siffror (lika framtill och baktill).
I Frankrike forekommer "Exportskyltar". Dessa har vit text pa rod botten och bestar av tre siffror, mellanrum, bokstaverna "TT", mellanrum samt tva siffror som betecknar departementet de ar registrerade i.
I april 2009 infordes nya registreringsskyltar. Skalet till forandringen var att tillgangliga registreringsnummer i flera departement, som i Paris stad, nastan tog slut samtidigt som antalet nya fordon fortsatte oka. Varje bil far ett unikt och permanent nationellt nummer. Nya registreringsskyltar har vit botten och svarta tecken bade pa framre och bakre sidan bilen. Registreringsnumret bestar av tva bokstaver, ett bindestreck, tre siffror, ett bindestreck och tva bokstaver. Bilar med aldre skyltar behaller dem.
Vissa fransman och lokala politiker blev upprorda av bilregistreringsreformen eftersom departementens nummer skulle forsvinna. I Frankrike spelar departementets nummer en stor roll i fransmannens identitet och de skiljer lokala samhallen fran andra. Darfor infordes en andra bla ruta till hoger som anger
departements nummer
och regionens flagga. Var och en far valja vilket departement som helst. Om man flyttar eller koper en begagnad bil kan man klistra en ny etikett pa remsan.
En modern modell av en georgisk registreringsskylt.
Landskod: GEO
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Det ar tre bokstaver och tre siffror, och till vanster ar det en liten flagga och landskoden GEO.
Abkhazien
och
Sydossetien
har ensidigt utropat sjalvstandighet och tillverkar egna skyltar som ar forbjudna i det egentliga Georgien.
En modern modell av en grekisk registreringsskylt.
Landskod: GR
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tre bokstaver, ett bindestreck och fyra siffror. Som bokstaver anvands endast sadana
versaler
ur
grekiska alfabetet
som det finns likadana till utseendet i det
latinska alfabetet
. Man anvander A, B, E, Z, H, I, K, M, N, O, P, T, Y, X. De tva forsta bokstaverna indikerar distriktet dar bilen registrerades, dock inte nagon lattforstaelig forkortning. Vissa fordon tillhorande forsvar, polis, brandkar, diplomater mm har grekiska bokstaver som inte kan ses i latinska alfabetet, till exempel brandkaren ΠΣ (Pyrosvestiki = PS). Nyare registreringsskyltar har ett EU-marke pa vanster sida.
Irlandsk registreringsskylt
Landskod: IRL
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tva siffror, bindestreck, en-tva bokstaver, bindestreck och upp till sex siffror. Nyare registreringsskyltar har ett EU-marke pa vanster sida.
Numren motsvarar arsmodell pa bilen-county-reg nr, d.v.s. 91-LS-72 innebar en bil fran County Laois arsmodell 1991 och registrerad som nr 72 under det aret (1991). (Se "Vehicle registration plates of the Republic of Ireland", Index mark codes for lista over county-koder pa engelska Wikipedia). Gamla platar (fore 1987) har en bokstavs- och nummerkombination i en foljd, med andra bokstavskoder an nu.
Islandsk registreringsskylt.
Landskod: IS
Registreringsskyltarna har tva bokstaver och tre siffror. De har vit botten och bla tecken. I mellanrummet mellan bokstaverna och siffrorna klistras ett rektangulart skattekvitto. Ibland forekommer aven bokstav pa forsta sifferpositionen.
Italiensk registreringsskylt.
Gammal skylt fran provinsen Verona
Skylt for motorcykel.
Landskod: I
Tidigare fick bilarna en registreringsskylt med tva bokstaver for provins och sex siffror. Svarta med vita tecken till en borjan men senare vita med svarta tecken.
Rom
hade "Roma" och sex-sju siffror (Nar antalet nummer var slut forekom aven en enstaka bokstav i sjalva numret). Dessa skyltar anvands fortfarande for bilar som registrerat fore 1994-03-02, dagen da man andrade till en ny "logik".
Numera galler tva bokstaver, ett mellanrum, tre siffror och tva bokstaver. Man borjade pa AA som de forsta tva bokstaverna och har nu (september 2019) natt till FZ. I mellanrummet sitter ett mycket litet marke som ska visa att registreringsskylten ar akta. Av alfabetets 27 bokstaver anvands alla utom I, O, Q & U. Registreringsskyltarna framtill ar i ett mindre format jamfort med de bakre. Baktill ar de i normalt europeiskt format. Sedan 1999-01-13 har de italienska registreringsskyltarna ett EU-marke pa vanster sida och ett liknande blatt band till hoger. Eftersom de nuvarande skyltarna inte har nagon geografisk kod i sjalva numret kan man ha sin provinskod i det hogra bla faltet (BZ = Bolzano).
Fordon (inte motorcyklar) med tvaradig skylt baktill har, sedan 1994, Z som forsta bokstav.
Motorcyklar har en tvaradig skylt bak med tva bokstaver och fem siffror.
Lokala (kommunala) poliser har vid nybilskop, sedan 2009, ett registreringsnummer med Y som forsta bokstav.
Slapvagnar har, sedan 2013-02-20, samma typ av skylt som vanliga fordon men med X som forsta bokstav.
Slapvagnar som registrerades fore detta datum fick ett separat nummer med texten "Rimorchio" med tva bokstaver och fem siffror.
Dessa slapvagnar skall vid fard kompletteras med en gul skylt som visar dragfordonets registreringsnummer.
Skylt for slapvagn 1994-2013.
Skylt for italienska statspolisen.
Skylt for brandkarsfordon.
Skylt for Carabinieri.
De nya kosovanska registreringsskyltarna som infordes
2010-12-06
De gamla kosovanska registreringsskyltarna
Landskod: KS, RKS
Registreringsskyltarna har vit bakgrund med svarta tecken. I borjan ar det tva siffror som visar fran vilket distrikt sedan visas Kosovos landssymbol, darefter tre siffror med bindestreck samt tva extra bokstaver.
Kroatisk registreringsskylt.
Tidigare Kroatisk registreringsskylt utan EU-marke.
Landskod: HR
Registreringsskyltarna har vit bakgrund med svarta tecken. I borjan ar det tva bokstaver och Kroatiens landssymbol, darefter tre eller fyra siffror med bindestreck samt tva extra bokstaver. De tva forsta bokstaverna visar fran vilken stad bilen kommer. Till exempel pa bilden ZG star for
Zagreb
.
Kroatien gick med i EU juli 2013, men inforde inte genast en bla remsa. En plan finns for forandring av skyltarna, publicerad december 2013.
[
5
]
Lettisk registreringsskylt
Landskod: LV
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tva bokstaver, ett mellanrum och fyra siffror. I mellanrummet sitter ett bindestreck. Nyare registreringsskyltar har ett EU-marke pa vanster sida.
Liechtensteinsk registreringsskylt
Landskod: FL
Liechtensteins registreringsskyltar har svart botten med vit text. Samtliga registreringsnummer har bokstaverna FL foljt av siffror och Liechtensteins vapen. Utformningen paminner om de schweiziska skyltarna, men med inverterade farger. Agaren har mojlighet att flytta en och samma skylt mellan flera bilar.
Litauisk registreringsskylt.
Landskod: LT
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tre bokstaver, ett mellanrum och tre siffror. I mellanrummet sitter tva runda kontrollmarken. Nyare registreringsskyltar har ett EU-marke pa vanster sida. Dessa registreringsskyltar ar till utseendet mycket lika de svenska och har bokstaver och siffror i samma ordning och kan darfor forvaxlas. Enligt svenska Vagverkets trangselskatteavdelning kommer trangselskattekamerorna inte se skillnad pa litauiska och svenska skyltar. Agaren av en svensk bil far protestera och sa gors en manuell kontroll. Skatten maste genast betalas anda, och pengarna fas tillbaka sedan. Om det hander minst tva ganger kommer manuell kontroll fortlopande goras for det numret.
Luxemburgsk registreringsskylt
Landskod: L
Registreringsskyltarna har gul botten med svart text. Registreringsnumret bestar av en till tva bokstaver foljt av ett nummer. Nyare registreringsskyltar har en EU-remsa till vanster pa normalt satt. Aldre skyltar har en hel EU-flagga pa vanster sida, utan landsbeteckning.
En maltesisk registreringsskylt
Landskod: M
Registreringsskyltarna har vit botten svarta tecken. Registreringsnumret bestar av tre bokstaver och tre siffror med ett bindestreck mellan grupperna. Nyare registreringsskyltar har ett EU-marke pa vanster sida.
Moldavisk registreringsskylt sedan 2015.
Landskod: MD
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tva bokstaver, ett mellanrum, tva bokstaver ett mellanrum och tre siffror. Pa vanster sida sitter Moldaviens flagga och under denna bokstaverna MD.
Monegaskisk registreringsskylt.
Landskod: MC
Registreringsskyltarna har vit botten med bla ram och blaa bokstaver. Till vanster sitter ett registreringsbevis samt artal. Fordon som ags av utlanningar boende i Monaco har en bokstav foljd av tre siffror medan bilar agda av monegasker och inhemskt agda foretag bestar av enbart fyra siffror.
Montenegrinsk registreringsskylt.
Landskod: MNE
Montenegro ar numera sjalvstandigt och har infort en egen variant. Dessa skyltar har tva bokstaver for kommun, sedan oftast tva bokstaver och tre siffror. De har ett blatt falt med MNE utan symbol till vanster, och Montenegros riksvapen efter kommunkoden. Endast latinska bokstaver anvands, inte
kyrilliska
. Detta system infordes juni 2008.
Aldre bilar behaller tidigare skyltar som ar likadana som Serbien har. Se
Serbien
.
Nederlandsk registreringsskylt.
Landskod: NL
Nederlanderna har gul botten och svarta tecken. Registreringsnumret bestar av tre grupper med tva tecken i varje separerade med bindestreck. Varje grupp bestar av siffror eller bokstaver. For att skapa fler tillgangliga registreringsnummer kan numera (fran 2006) tecknen aven fordela sig som N-BBB-NN eller NN-BBB-N (N=siffra, B=bokstav). Som bokstaver anvands endast konsonanter och inte heller C, M, Q och W for att undvika olampliga kombinationer och tecken som liknar siffror och andra bokstaver. Minibussar och liknande fordon har V som forsta bokstav. Lastbilar har B som forsta bokstav. Det finns ingen geografisk kod i registreringsnumren.
Om ett slapfordon dras av ett dragfordon som har samma agare brukar normalt slapfordonets skylt ha samma registreringsnummer som dragfordonet. Om ett slapfordon ej har ett eget registreringsnummer skall detta (enligt de nya reglerna) vara forsett med en vit registreringsskylt med dragfordonets registreringsnummer.
I Sverige galler att om man parkerar en nederlandsk eller belgisk bil med SMS eller mobilapp, bor man ta med streck (i motsats till tyska bilar), om det gar eftersom en del appar inte accepterar bindestreck. Detta regleras dock enligt polisens eller parkeringsbolagets egna avtal, bedomning eller tekniska losning pa sitt datasystem vilket kan variera.
[
6
]
Nordmakedonsk registreringsskylt.
Landskod: NMK
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Langst upp och langst ner finns det ett smalt rott streck. Registreringsnumren bestar av tva bokstaver, ett mellanrum med ett rott kontrollmarke, tre siffror och darefter tva bokstaver. De tva forsta bokstaverna visar vilken stad fordonet kommer ifran.
Landskod: N
Nyaste norska skylten med flagga.
Registreringsskyltar for
personbilar
har vit botten och svarta tecken, bilar som har max. 3 sittplatser, och har lastutrymme av en bestamd storlek, har gron botten och svarta tecken. Det finns aven bla bakgrund for diplomatfordon, rod for tillfalliga skyltar, orange for militara fordon och slutligen svart bakgrund for skattebefriade fordon som inte ar avsedda for allman vag. Registreringsnumren bestar av tva bokstaver, ett mellanrum och fem siffror.
De tva bokstaverna anger omrade for forsta registrering, dar varje omrade har tilldelats ett antal bokstavskombinationer baserat pa antal invanare i omradet. Bokstavskombinationerna loper i stort sett alfabetiskt fran
Ostlandet
ner mot
Sorlandet
och sedan vidare norrut genom
Vestlandet
,
Trondelag
och
Nordnorge
. Till exempel anvands koderna AA, AB och AC for
Halden
i
Østfold fylke
medan ZZ anvands for
Lakselv
i
Finnmark fylke
.
https://web.archive.org/web/20120626124346/http://www.vegvesen.no/Kjoretoy/Fakta+og+statistikk/Bilskiltserier
]. Undantaget ar batteridrivna elfordon vars skylt borjar med EL, EK, EV, EB, EC, ED eller EE, vatgasdrivna fordon med HY, gasdrivna fordon med GA och diplomatfordon med CD.
[
7
]
Norge inforde i borjan pa 1990-talet ett godkannandekvitto att klistras pa registreringsskylten (mellan bokstaverna och siffrorna). De fick egentligen inte riktigt plats eftersom mellanrummet var minimalt, och nya skyltar tillverkades darefter med lite storre mellanrum. En del aldre skyltar anvands fortfarande. Den 1 maj 2012 avskaffades godkannandekvittot, och mellanrummet har sedan dess gjorts mindre. Statens vegvesen inforde 1 november 2006
[
8
]
registreringsskylt med integrerat nationalitetsmarke, och med battre lasbarhet. Market ar utformat som ett blatt falt i skyltens vanstra kant, med en norsk flagga i ovre halvan och ett vitt "N" nedanfor. Med andra ord liknar det nationalitetsmarket pa "EU-skyltarna" som anvands i de flesta av EU:s medlemslander, och avsikten ar att det ska galla som nationalitetsmarke utomlands. Undantag blir de som har skylt av mindre format, de far inget nationalitetsmarke, pa grund av platsbrist.
Man kan nu ocksa bestalla ”personlige kjennemerker” efter monster av amerikanska ”vanity plates”. Dessa far egentligen inte anvandas utomlands, aven om detta ar vanligt forekommande.
Polsk registreringsskylt.
Landskod: PL
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tva eller tre bokstaver, ett mellanrum med tre till fem siffror samt i vissa fall en eller tva bokstaver. Den forsta bokstaven anger vilket
vojvodskap
(lan) fordonet kommer ifran, den andra eller den andra och tredje i kombination med varandra, anger vilket powiat (stadskommun) eller powiat ziemski (kommun) inom vojvodskapet fordonet kommer ifran. Dock finns nagra undantag, bland annat pa fordon fran
Warszawa
som borjar med bokstaven "W" och dar den andra bokstaven anger i vilken stadsdel fordonet ar registrerat. I mellanrummet pa varje skylt sitter ett litet kontrollmarke (30×20 mm) som blanker och i framrutan till hoger i fardriktningen, sitter ett storre marke (50×100 mm), med registreringsnumret pa. Har fordonet bara en skylt, sa ska det marke som blir over sitta fastklistrat pa registreringsbeviset.
Det forekommer aven aldre skyltar med svart botten och vit text som utfardades till och med den 30 april 2000. Nyare registreringsskyltar har ett blatt falt pa vanster sida som paminner om ett EU-marke men det ar forsett med en polsk flagga istallet for EU-stjarnor. De nyaste fran och med den 2 maj 2006 har EU-stjarnor enligt EU-standard.
Portugisisk registreringsskylt.
Landskod: P
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tva bokstaver, en punkt, tva siffror, en punkt och tva bokstaver. Nyare registreringsskyltar har ett EU-marke pa vanster sida och till hoger ett gult falt med siffror som anger manad och ar for forsta registrering.
Rumansk registreringsskylt av nyare (2007-) utseende med EU-marke till vanster.
MS
star for lanet
Mure?
.
Landskod: RO
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tva bokstaver, ett mellanrum, tva siffror och tre bokstaver. De forsta tva bokstaverna anger vilket
lan (jude?)
fordonet kommer ifran. Nyare registreringsskyltar har ett blatt falt pa vanster sida som paminner om ett EU-marke men det ar forsett med en flagga istallet for EU-stjarnor. Sedan 2007 har man slutat med flaggan och overgatt till EU-stjarnor istallet sedan landet blivit medlem i EU.
Rysk registreringsskylt.
Buss med registreringsnumret malat bakpa.
Landskod: RUS
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av en bokstav, tre siffror och tva bokstaver. Till hoger finns en ruta med en flagga med landskoden RUS (som ar skrivet med latinska bokstaver) och ett nummer. Siffrorna i rutan anger vilken region av landet bilen kommer fran. (Se "
Vehicle registration plates of Russia
", for den engelska, eller "
Индекс автомобильных номеров России
" for den ryska artikeln).
De
kyrilliska
bokstaver som finns pa ryska registreringsskyltar ar de som ar likadana som latinska bokstaver, aven om de uttalas annorlunda. De som forekommer ar А, В, Е, К, М, Н, О, Р, С, Т, У och Х.
Det finns vissa gamla skyltar (svart botten) i bruk med tecken sasom Ж.
For lastbilar och bussar finns kravet att registreringsnumret ska malas stort pa baksidan av fordonet.
Sanmarinesisk registreringsskylt
Landskod: RSM
Registreringsskyltarna har vit botten och bla tecken. Registreringsnumren bestar av en bokstav och fyra siffror som skrivs ihop. Pa vanster sida sitter en vapenskold. Formatet pa registreringsskyltarna ar kortare an vad som annars ar vanligt i Europa.
Schweizisk registreringsskylt.
Landskod: CH
Schweiz har olika registreringsskyltar fram och bak. Den framre ar en enradig mindre skylt med vit botten och svarta tecken. Den bakre ar normalt en tvaradig skylt med vit botten och svarta tecken. Den ovre raden bestar av Schweiz riksvapen, kantonbeteckningen och kantonens vapen. Den nedre raden har upp till sex siffror foljt av en eller tva bokstaver. Det ar lika vanligt med enradiga skyltar bak som tvaradiga. Da den bakre skylten ar enradig inleds denna med Schweiz riksvapen, tva bokstaver som visar vilken kanton fordonet kommer fran, foljt av en liten prick i mitten och en till sex siffror. Detta ar ett lopnummer som foljer med agaren och inte fordonet. Skylten avslutas med kantonens vapen. Om en agare har flera bilar men bara anvander en i taget kan denne ha ett s.k. "vaxelnummer". Da delar alla bilarna samma nummer och skyltarna sitter pa det fordon som skall anvandas.
Bokstaver efter siffrorna ar ej vanligt, men bokstaven "V" finns pa hyrbilar och bokstaven "U" pa s.k. "garage-skyltar" vilket narmast motsvarar svenska saluvagnsskyltar.
De fordon som enbart har en bokstav pa skylten ar vissa av postens fordon som har "P". Kantonsvapen finns da ej heller pa skylten, och militara fordon som har "M". Dessa har dock svarta skyltar med vita tecken. Ej heller dessa har nagot kantonsvapen, men riksvapnet inleder skylten.
Schweiz har haft samma standard pa sina registreringsskyltar sedan
1932
och har darfor den aldsta skyltstandarden i Europa.
De aktuella serbiska registreringsskyltarna som blev giltiga
2011-01-01
Landskod: SRB
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken och borjar med tva bokstaver, som kannetecknar vilken stad fordonet kommer ifran.
Ar 2008 infordes nya skyltar med stadskod, sedan tre siffror och tva bokstaver. Dessa bokstaver ar latinska. De har ett blatt falt med SRB utan symbol till vanster, och Serbiens lilla riksvapen efter kommunkoden. Under vapnet star kommunkoden med sma
kyrilliska
bokstaver. Slapfordon har de tre falten och vapnet i omvand ordning. Polisen har skyltar med den kyrilliska bokstaven П och sex siffror.
De tidigare registreringsnumren, som fortfarande ar kvar pa bilar, bestar av tva latinska bokstaver, ett mellanrum och fem siffror. Mellan tredje och fjarde siffran finns ett bindestreck. I mellanrummet sitter en liten flagga. I
Belgrad
ar det sex siffror istallet for fem eftersom det ar en storre stad med fler fordon.
Slovakisk registreringsskylt.
Landskod: SK
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tva bokstaver, ett mellanrum, tre siffror och tva bokstaver. I mellanrummet sitter dels ett bindestreck, dels ett kontrollmarke. De tva forsta bokstaverna anger vilket distrikt (okres) som fordonet kommer fran, till exempel BA=
Bratislava
. Nyare registreringsskyltar har ett EU-marke pa vanster sida.
Slovensk registreringsskylt sedan 2008.
LJ
star for regionen
Ljubljana
.
Landskod: SLO
Registreringsskyltarna har vit botten, svarta tecken och gron kant. Aven vagnar med hast behover en giltig registreringsskylt. Registreringsnumren bestar av tva bokstaver, ett mellanrum, darefter antingen bokstav och en siffra eller tva siffror darefter ett bindestreck och sedan antingen tva siffror och en bokstav eller tre siffror. Den forsta bokstavsgruppen kannetecknar vilken region som fordonet ar registrerat i. I vissa fall ar det tva bokstaver och tre siffror efter mellanrummet. I mellanrummet sitter en vapenskold som kannetecknar omradet bilen kommer ifran. Nyare registreringsskyltar har ett EU-marke pa vanster sida.
Spansk registreringsskylt.
Landskod: E
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av fyra siffror, ett mellanrum och tre konsonanter. Nummer tilldelas kronologiskt och har ingen geografisk anknytning. Pa aldre skyltar (fram till 2000) fanns det stadskod (en eller tva bokstaver), fyra siffror, och en eller tva bokstaver. Storre stader hade stadskod sasom till exempel M (
Madrid
), B (
Barcelona
) eller GC (
Gran Canaria
). Nyare registreringsskyltar har ett EU-marke pa vanster sida.
Kanarieoarna
,
Ceuta
och
Melilla
ingar i samma system som ovriga Spanien.
Nyare registreringsskylt 2001?
Nyare brittisk registreringsskylt med flagga och landskod som foreskrivs i
Wienkonventionen
.
Landskod: UK
(tidigare GB)
Registreringsskyltarna framtill har vit botten och svarta tecken. Baktill har de gul botten och svarta tecken.
Fram till mitten pa 1960-talet bestod registreringsnumren av tre bokstaver samt en till tre siffror. Den ursprungliga registreringsorten kunde utlasas ur de tva sista bokstaverna. Nar antalet kombinationer tog slut i vissa distrikt borjade man med en till tre siffror foljt av tre bokstaver. For att ytterligare skapa kombinationsmojligheter inforde man pa 1960-talet ytterligare en bokstav pa skyltarna. Denna bokstav placerades efter de inledande tre bokstaverna och siffrorna. Fran borjan var det tankt att alla registreringar som gjordes under ett kalenderar skulle ha samma bokstav (A = 1963, B = 1964 osv.). Bilhandlarna markte dock att manga vantade med att kopa bil till i januari for att fa den nya bokstaven. Systemet andrades darfor 1967 sa att bilar registrerade under perioden augusti 1967 till juli 1968 fick bokstaven F och i augusti 1969 blev det bokstaven G osv. Nar man natt slutet pa alfabetet vande man pa teckenfoljden sa att skyltarna borjade med arsbokstaven foljt av siffrorna och de tre bokstaverna (A = augusti 1983 till juli 1984 osv.). I februari 1999 infordes bokstavsbytet tva gangen per ar (1 mars och 1 september) som en "mjuk overgang" till den kommande systemandringen.
Registreringsnumren bestar sedan september
2001
av tva bokstaver, tva siffror och tre bokstaver. De tva forsta bokstaverna talar om i vilken del av landet bilen forst registrerades (till exempel LA - LY =
London
, SA - SY samt TA - TY = olika delar av
Skottland
), de tva foljande siffrorna vilket halvar den registrerades (07 = mars 2007- augusti 2007, 57 = september 2007 - februari 2008 osv.) och sedan kommer tre slumpmassiga bokstaver. Omkring 2001 infordes ett EU-marke pa vanster sida, som 2020 ersattes av en brittisk flagga for nytillverkade skyltar.
Registreringsnumret foljer bilen aven om den byter registreringsort. En bilagare kan dock ansoka om att fa skifta nummer mellan sina egna fordon, vilket utnyttjas genom att gamla bilar med attraktiva nummerkombinationer saljs dyrt. Darfor kan aven ett nytt fordon ha en gammal nummerkombination.
Personer som ovningskor har ett stort rott L ("learner") synligt pa bilen framifran och bakifran. I
Wales
kan bokstaven D ("dysgwr") forekomma.
Fordon registrerade i
Nordirland
har tre bokstaver och fyra siffror, samma farg och stil i ovrigt. Fran 2020 slutade man ha flagga pa nordirlandska skyltar da EU-flaggan ersattes med en bla yta.
Nyare nordirlandsk registreringsskylt med landskod som foreskrivs i
Wienkonventionen
.
Pa
Kanaloarna
och
Isle of Man
, har man egna system.
Jersey
-skyltar liknar de brittiska men har bokstaven J och 1?6 siffror efter, med Jerseys vapenskold och koden GBJ i remsan langst till vanster.
Guernsey
har endast siffror och koden GBG.
Alderney
har bokstaverna AY och siffror.
Sark
och
Herm
har inga privatbilar. De fordon som finns, bland annat traktorer har inga registreringsskyltar, endast en klisterlapp. Isle of Man har tre bokstaver (den andra och tredje ar MN), tre siffror och en bokstav. Koden i remsan till vanster ar GBM.
I
Gibraltar
har man skyltar med bokstaven G, fyra siffror och en bokstav och brittisk farg och stil. Till vanster ar det en bla remsa med koden GBZ, till 2020 med en EU-flagga.
Storbritanniens utomeuropeiska territorier
har lite varierande skyltar. Flera har skyltar i brittisk stil (t.ex.
Falklandsoarna
och
Sankta Helena
). Nagra (t.ex
Anguilla
) har den svarta bakgrunden med vita tecken som anvandes i Storbritannien fore 1972. En del territorier i Karibien har USA-influerade skyltar.
Svenska registreringsskyltar.
Landskod: S
Registreringsskyltarna for de flesta fordon i Sverige har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren har sedan 1973 bestatt av tre bokstaver, ett mellanrum och tre siffror. Sedan januari 2019 kan dock det sista tecknet vara antingen en siffra eller en bokstav.
[
9
]
Nagon geografisk kod finns inte. I Sverige foljer skylten fordonet och ett fordon har alltsa samma registreringsnummer tills det avregistreras. Detta gor att manga aldre skyltar fortfarande ar i bruk och de ar ibland i daligt skick. I och med att man numera ateranvander registreringsnummer nar fordonet avregistrerats blir det allt svarare att utlasa vilket ar fordonet registrerats, nagot som tidigare gick att se pa vilken begynnelsebokstav registreringsnumret hade. Skyltarna har sedan 2003 ett EU-marke pa vanster sida. Fordon som inte har plats for en skylt av normal storlek (framforallt amerikanska bilmodeller) kan fa en mindre typ av skylt. MC och EU-Mopeder har 2-radig skylt. Vissa terrangfordon har en paklistrad mindre skylt. Fordon registrerade i det militara fordonsregistret har svarta skyltar med gula siffror.
Taxibilarna (fordon som anvands i yrkesmassig taxiverksamhet) har skyltar med gul botten och svarta tecken.
Beskickningsfordon har skyltar med bla botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tva bokstaver + tre siffror + en bokstav vansterjusterade och sista positionen ar tom.
De forsta tva bokstaverna anger vilket lands ambassad bilen tillhor, de tre foljande siffrorna ar ett lopnummer inom ambassaden, och den sista bokstaven anger vilken position bilens innehavare har pa ambassaden.
Registreringsskyltarna finns i matten 500 x 110 mm, 300 x 110 mm samt 170 x 150 mm. Samtliga skyltar anvander typsnittet Swedreg.
[
10
]
Tjeckisk registreringsskylt.
Landskod: CZ
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av en siffra, en bokstav och en siffra eller bokstav, darefter ett mellanrum med tva sexkantiga kontrollmarken, darefter fyra siffror. Forsta bokstaven anger vilken region som fordonet kommer fran, till exempel A=
Prag
. Nyare registreringsskyltar har ett EU-marke pa vanster sida.
Tysk registreringsskylt fran
Karlsruhe
.
Registreringsskylt for
Bundeswehr
.
Tyska bokstavskombinationer
Landskod: D
Vanliga registreringsskyltar har vit botten och svarta tecken. Texten pa skyltarna ar en till tre bokstaver, ett utrymme for tva kontrollmarken, en eller tva bokstaver foljt av en till fyra siffror. Den forsta bokstavskombinationen anger vilken stad eller vilket lan (
Landkreis
) fordonet kommer ifran, storre stader anges oftast med en eller tva bokstaver medan mindre oftast har tre. Se "Liste der Kfz-Kennzeichen in Deutschland" pa tysksprakiga Wikipedia).
Vissa bokstavskombinationer kan vara forbjudna pa lokala niva. Forbundsregeringen rekommenderar att inte tillata vissa registreringar, bland annat HJ (=Hitlerjugend), KZ (=Konzentrationslager), NS (=Nationalsozialismus), SA (=Sturmabteilung) eller SS (=Schutzstaffel).
Fordon agda av delstat eller kommun, till exempel polis, har en enda bokstavskod sasom NRW (delstaten
Nordrhein-Westfalen
) eller VIE (kommunen
Viersen
) och sedan siffror.
Fordon tillhorande forbundspolisen (Bundespolizei) har bokstaverna BP och sedan siffror. Militaren har skylt med tysk flagga foljd av Y och sex siffror.
Dessutom finns bl.a. skyltar med andra farger for till exempel obeskattade fordon (grona tecken pa vit botten), skyltar dar den vanliga registreringskoden foljs av ett "H" (historiska bilar, Oldtimers) eller bilar med s.k. sasongskyltar (det vanliga registreringsnumret foljs av tva siffror, varav den ovre anger den forsta manaden av aret da bilen far kora pa offentliga vagar och den undre den sista manaden).
Skylten foljer agaren, inte fordonet. Till och med 1 januari 2015 behovde skylten bytas om den inte langre stamde med orten, till exempel vid kop av en bil fran en annan ort eller vid flytt. Pa saval den framre som den bakre registreringsskylten finns kontrollmarken. Det undre kontrollmarket pa skyltarna anger vilken stad eller "Landkreis" bilen ar registrerad i samt delstaten som staden eller Landkreisen ligger i. Det ovre kontrollmarket pa baksidan visar nar bilen maste besiktigas nasta gang. Forr fanns aven ett ovre kontrollmarke pa framsidan som visade nasta avgasundersokning.
Ett problem med de tyska skyltarna ar att mellanrummet ar ett signifikant tecken och maste tas med nar man skriver upp ett nummer. Till exempel ar
B
MW 555 inte samma som
BM
W 555 (man skriver ofta streck istallet for blanktecknet). De flesta lander har tolkat Wienkonventionen sa att bara A-Z tillats som bokstaver, men i Tyskland finns A, O och U bland koder for stad eller landkreis. Ibland har tyska bilar botfallts i t.ex. Sverige for att ha anvant streck vid betalning med SMS eller mobilapp. Detta regleras dock enligt parkeringsbolagets egna avtal eller bedomning vilket kan variera.
[
11
]
Hogsta domstolen
har avgjort att med eller utan streck inte ger skal for boter om inte tydliga instruktioner finns.
[
12
]
Ukrainsk registreringsskylt.
Landskod: UA
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tva bokstaver, ett mellanrum, fyra siffror och tva bokstaver. De forsta bokstaverna ar en kod for lan. Koden ar en kod inte en forkortning, exempel AA=
Kiev
stad, ВС=
Lviv oblast
, В?=
Poltava oblast
. Endast versala bokstaver som till utseendet finns i bade latinska och kyrilliska alfabetet anvands. Nyare registreringsskyltar har ett blatt falt pa vanster sida som med en flagga upptill och koden UA for Ukraina nertill. Aldre registreringsskyltar har en flagga pa sidan utan nationskod.
Landskod: H
Ungersk nyare skylt.
Registreringsskyltarna har vit botten och svarta tecken. Registreringsnumren bestar av tre bokstaver, ett mellanrum och tre siffror. I mellanrummet sitter dels ett bindestreck och dels tva kontrollmarken varav det ovre ar runt och det under ar sexkantigt. Nyare registreringsskyltar har ett EU-marke pa vanster sida, lite aldre har en ungersk flagga. Dessa registreringsskyltar ar till utseendet mycket lika de svenska och kan darfor forvaxlas. Det finns ingen samordning som forhindrar samma registreringsnummer.
Registreringsskylt fran Vatikanstaten.
Landskod: V
Vatikanstatens registreringsskyltar ar vita eller ljusgula med svart text. Samtliga registreringsnummer har bokstaverna SCV (
Stato della Citta del Vaticano
) foljt av siffror.
Pavens
officiella bilar,
pavemobilerna
, som det finns flera av, brukar ha registreringsnumret SCV 1.
Osterrikisk
registreringsskylt for en
fordonsagare
bosatt i
Klagenfurt
(K)
som ar huvudstaden
(forkortning med bara en bokstav)
i forbundslandet
Karnten
(beakta
vapenskolden
)
Landskod: A
Osterrikiska registreringsskyltar har vit botten och svarta tecken sedan
1990
. Langst upp och langst ner finns det dubbla smala roda streck och sedan
2002
utfardas endast
EU
-skylt.
Registreringsnumret bestar av en eller tva bokstaver, som ar en forkortning for namnet av distriktet dar bilen ar registrerad. Forbundslandernas huvudstader och forbundshuvudstaden Wien forkortas med en bokstav, medan alla andra distriktsnamn forkortas med tva bokstaver.
Efter distriktskoden sitter en vapenskold som kannetecknar forbundslandet dar bilen ar registrerad (forbundslandet i vilken registreringsdistriktet ar belaget). Darefter finns en kombination av siffror och bokstaver som tilldelas lopande i varje distrikt. Utformningen av denna kombination varierar mellan de olika distrikten.
Till och med 1989 hade osterrikiska registreringsskyltar svart botten och vita tecken. De bestod av en forkortning for forbundslandet och ett lopande registreringsnummer. Distrikten kodades i registreringsnumren.
Landskod:CDN
Kanada har ungefar samma principer som USA, provinserna utfardar skyltar. Skyltarna har ocksa samma storlek som de i USA. Provinsnamnet star skrivet pa dem. Man far kora med dem i USA utan ytterligare klistermarke. Landskoden CDN anvands knappt.
Mexikansk skylt, delstaten
Chiapas
.
Landskod:MEX
Mexikanska skyltar liknar de i USA. Delstaterna utfardar aven har skyltar. Det finns nationella skyltar ocksa. Skyltarna har samma storlek som de i USA. Provinsnamnet star skrivet pa dem. For privata personbilar registrerade i delstater anvands koden AAA-nn-nn, dar A star for en bokstav och n for en siffra. Det finns manga andra nummerserier, till exempel privat lastbil, motorcykel, veteran, taxi, och manga andra.
Amerikansk registreringsskylt for
diplomater
.
I
USA
tillhandahalls registreringsskyltar av
delstaten
, utom for fordon som ags av den
federala
regeringen och utlandska
diplomatfordon
. For dessa utfardas registreringsskyltarna centralt. I vissa fall har aven
ursprungsbefolkningen
egna skyltar.
Registreringsskylt fran delstaten Queensland.
Registreringsskyltarna ges ut av delstaterna. Varje delstat har en egen typ av bokstavs- och sifferkombination for att undvika dubbletter. Delstatsnamnet star pa skylten. Vanligen har skyltarna vit bakgrund och svarta, morkroda eller bla tecken. I vissa delstater ar gul bakgrund vanligt. Speciella bilar kan ha bla eller svart bakgrund med vita tecken. Skyltarna ar lite kortare an de vanligaste skyltarna i Europa.
Registreringsskylt fran Nya Zeeland.
Det ar ett gemensamt system i hela landet. Skyltarna har upp till sex tecken. Det ar tva till fyra bokstaver och en till fyra siffror och vit bakgrund och svarta tecken. Det gar att fa personliga bokstavs- och nummerkombinationer. Fore 1986 var det svart bakgrund och vita tecken.
Registreringsskylt fran Argentina (2016 -)
Registreringsskylt fran Argentina (1995 - 2016)
Registreringsskyltarna har tre bokstaver och tre siffror med svart botten och vita tecken. Det ar ett gemensamt system for landet och numret visar inte var fordonet ar registrerat, forutom att det star ARGENTINA overst.
Registreringsskylt fran Brasilien (2018 -)
Registreringsskylt fran Brasilien (2012 - 2017)
Registreringsskyltarna har vanligen ljusgra botten och svarta tecken och har tre bokstaver och fyra siffror. Skyltarna utfardas av delstaterna, vars namn star overst. Varje delstat har ett antal bokstavskombinationer till sitt forfogande. Vit botten och svarta tecken ar for myndighetsfordon. Rod botten och vita tecken ar for kollektivtrafik och taxi. Det finns en del ytterligare fargkombinationer.