Randers

	Randers
	Stad
	Det gamla radhuset vid Radhustorvet i Randers, med statyn av Niels Ebbesen.
	Vapen
	Vapen
	Slogan: Hvor søvejen møder de 13 landeveje.
Land	Danmark
Region	Region Midtjylland
Kommun	Randers kommun
Koordinater	56°27′N 10°3′O / 56.450°N 10.050°O
Area
- tatort	32,2 km²
Folkmangd
- tatort	62 563 (1 jan 2017)
- kommun	98 118 (1 jan 2017)
Befolkningstathet
- tatort	1 943 invanare/ km²
Borgmastare	Torben Hansen
Tidszon	CET ( UTC+1 )
- sommartid	CEST ( UTC+2 )
Geonames	2615006
	Randers i Danmark. Randers i Danmark.
	Webbplats : http://www.randers.dk/

Randers ar Danmarks sjatte storsta stad. Staden ligger pa Jyllands ostkust vid floden Gudenans mynning i Randers fjord.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Staden grundades under 1000-talet men det finns aven aldre fynd fran vikingatiden. Knut den helige praglade mynt i staden och ar 1086 utbrot ett uppror mot honom i Randers. 1302 fick staden sina stadsprivilegier.

Under medeltiden var staden omgiven av en mur. Av denna mur finns inga spar kvar men gatunamn som Østervold, Nørreport, Vestervold, Lille Voldgade och andra namn visar var den gick. Under 1200-talet brann staden ned tre ganger, bland annat ar 1246 nar den brandes ned av Abel av Danmarks trupper i inbordeskriget mot Erik Plogpenning .

Vid en av gatorna i centrum ligger ett hus dar den danske adelsmannen Niels Ebbesen enligt legenden dodade greve Gerhard III den 1 april 1340 under den tid nar Danmark saknade kung (1332-1340) och hela landet var pantsatt till tyska adelsman. Ebbesen dodades i ett slag nara Skanderborgs slott i december 1340. Idag finns en staty, rest 1882, av Ebbesen framfor Randers' radhus.

Nar Valdemar Atterdag ater kunde samla riket 1350 blev staden ytterligare befast och benamndes ofta Randersborg. Den missnojda adeln kunde dock erovra staden 1357 men 1359 slog Valdemar tillbaka.

1534 utbrot ett bondeuppror under ledning av Skipper Clement . Bonderna forsokte inta staden men blev tillbakaslagna. Under Kristian III:s tid anlades en vallgrav runt hela staden. Efter reformation blev det tidigare grabrodraklostret ombyggt till residens till drottning Dorothea och bytte namn till Dronningborg slott. Dronningborg revs 1721 .

Ar 1752 flyttade tva judar till staden, Jacob Wullf och Nathan Hartvig. I mitten av 1800-talet bodde 200 judar i staden och de hade egen synagoga . Darefter inleddes en nedgang genom integration eller avflyttning till Kopenhamn . Till slut fanns det inte tillrackligt manga judiska man for att fira sabbat och 1937 revs synagogan. Kvar finns dock den judiska begravningsplatsen.

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Stadens namn har skrivits pa manga satt under historiens gang:

Randrusium, omkring ar 1200 i Gesta Danorum
Randrosi, ar 1230 i Snorres Heimskringla
Rondrus, Randrøs, ar 1231 i kung Valdemars jordebok
Randersborg, Randershusen har ocksa anvants

Namnets ursprung ar "Randaros". "Rand" ar ett gammalt ord for backsluttning och "aros" amynning.

Ekonomi [ redigera | redigera wikitext ]

Genom sin placering har sjofarten haft stor betydelse for Randers och staden har fungerat som en utskeppningshamn for varor fran Silkeborg och Viborg . Staden ar ocksa kand for tillverkningen av handskar och sitt bryggeri.

Lantbruksmaskinstillverkaren Agco tillverkade till och med 2010 skordetroskor i staden. Bombardier Transportation tillverkade till och med 2014 jarnvagsfordon.

Sevardheter [ redigera | redigera wikitext ]

Randers kloster blev ett hospital i mitten av 1500-talet nar Helligandsklostret lades ned efter reformationen . Nu anvands byggnaden som vardhem. Av det gamla klostret aterstar endast Helligandshuset fran 1480-talet. I narheten ligger Sankt Mortens kyrka, byggd i gotisk stil , fran 1400-talet. Houmeden ar Randers centrala gagata. Randers' radhus byggdes 1778 och ligger vid Radhustorvet. Pa 1930-talet flyttades hela byggnaden 3 meter for att bredda gatan. Framfor radhuset star statyn av Niels Ebbesen, rest 1882.

Randers var en gang beromt for sin hasthandel men hasthandeln upphorde i slutet av 1950-talet. Statyn Den jyske hingst av Helen Schou restes 1969 som minne av handeln. I Kulturhuset ligger Kulturhistorisk Museum Randers samt Randers Kunstmuseum.

Vid Slodspladsen finns tillfalle till shopping. Har lag det grabrodrakloster fran medeltiden som togs over av kronan efter reformationen. Da gjordes klostret om till ett slott, Dronningborg slott, som revs pa 1700-talet.

Niels Ebbesens hus byggdes 1643 . Enligt legenden var det pa denna plats som Niels Ebbesen mordade greve Gerhard 1340 och fonstret pa andra vaningen maste alltid sta oppet for att inte grevens spoke ska lata Randers hemsokas av olyckor.

Henrick Knudsen, Elvis-fan och entreprenor, har byggt en kopia av Elvis Presleys hem Graceland som stod klart 2011. Byggnaden som godkants av Priscilla Presley ar oppen for allmanheten och fungerar bland annat som Elvis-museum. ^[
3
]

Lokalpolitik [ redigera | redigera wikitext ]

Staden hade varit styrt av Socialdemokraterne i nastan 100 ar nar den 25-arige Venstre -politikern Michael Aastrup Jensen 2001 blev borgmastare. Da hade foljt en period av problem med motorcykelklubbar och politiska skandaler. Socialdemokraterna fick dock makten igen efter fyra ar. Fran den 1 januari 2007 hette Randers kommuns socialdemokratiske borgmastare Henning Jensen Nyhuus.

Jens Otto Krag , tidigare statsminister, var fodd och uppvuxen i staden.

Idrott [ redigera | redigera wikitext ]

Fotbollsklubben Randers FC lyckades komma upp i Superligaen under ett ar men flyttades sedan ned till division 1. I Randers finns ocksa handbollsklubben Randers HK .