|
Denna artikel
anses inte vara skriven ur ett
globalt perspektiv
.
Motivering:
Otydligt med vilka lander text ror, exempelvis statistiken med skador.
Hjalp garna till och
forbattra texten
om du kan, eller diskutera saken pa
diskussionssidan
. (2024-05)
|
Nyar
ar en traditionell
hogtid
, som firas vid overgang till ett nytt
kalenderar
. Enligt den
gregorianska kalendern
firas nyaret under natten mellan den
31 december
och den
1 januari
.
I varldens olika lander,
kulturer
och
religioner
finns ett antal olika kalendrar. Nyarsdagen ar ofta en
helgdag
, och i Sverige ar den en rod dag.
Ofta har man stora
festivaler
som pagar under flera dagar fore och efter sjalva nyaret. Nyaret kan forlaggas till en tid pa grund av arets rytm, till exempel nara midvinter eller till
vardagjamningen
20?21 mars i form av fester som valkomnar varen, det kan ocksa anknyta till en strikt tolvmanadskalender (som i den muslimska kalendern) eller ha en rent religios anknytning.
Nyar firas i storre delen av vastvarlden och i andra lander som har tagit till sig den
gregorianska kalendern
natten mellan
nyarsafton
den
31 december
och
nyarsdagen
den
1 januari
. Klockslaget tjugofyra den natten (tolvslaget, nyarsslaget) betraktas som overgangen fran det gamla aret till det nya. Nyarsdagen ar i manga lander
helgdag
och
flaggdag
.
Medan
julen
ar en hogtid som manga firar med
familjen
ar det vanligare att man pa nyarsafton har fest eller middag tillsammans med vanner. Denna fest eller middag ar ofta nagot exklusivare an vanligt, och manga ar
finkladda
.
Strax innan tolvslaget gar festdeltagarna ofta ut till nagon plats dar man kan avlossa egna
fyrverkerier
eller titta pa andras, eller sa staller man sig vid fonstret eller pa balkongen for att se fyrverkerierna. Det ar ocksa vanligt att ha med sig
champagne
som ska oppnas och drickas precis pa tolvslaget. Minuten innan tolvslaget raknar man ned (pa offentliga platser kan man titta pa nagon klocka som ar synlig for alla) och pa tolvslaget ropar man "Gott nytt ar!", oppnar champagnen och skalar. Det ar ocksa vanligt att
fartyg
som ligger i hamn signalerar precis pa tolvslaget. Nar fyrverkerierna ebbar ut och champagnen ar slut, vilket brukar aga rum 10?15 minuter efter tolvslaget, brukar man dra sig tillbaka till festlokalen for att fortsatta att umgas ytterligare ett par timmar, ofta med musik och dans.
En annan tradition ar
nyarspussen
; i samband med tolvslaget
pussar
man en eller flera av de andra festdeltagarna pa kinden eller munnen och onskar varandra ett gott nytt ar. Om man i nagot avseende vill battra sig under det kommande aret kan man avge ett
nyarslofte
. Ett nyarslofte brukar handla om att man ska borja gora nagot (till exempel trana eller lara sig ett nytt sprak) eller sluta gora nagot (exempelvis roka).
Traditionellt skjuter man ivag sina forsta fyrverkerier omedelbart
efter
nyarsslaget, for att fira att ett nytt ar har intratt. Pa senare ar har dock bruket forandrats, och manga skjuter av fyrverkerier redan pa nyarsaftonens kvall, for att fira att det gamla aret gar mot sitt slut. Det innebar att det numera ofta syns fyrverkerier bade fore och efter tolvslaget.
I Tyskland kallas nyarsfyrverkeriet
Silvesterfeuerwerk
, 'Sylvesterfyrverkeri', eftersom Silvester har
namnsdag
pa nyarsafton enligt den tyska almanackan (i den svenska almanackan ocksa, men pa svenska stavas namnet Sylvester).
Storre delen av de
fyrverkerier
som saljs till privatpersoner i Sverige anvands under nyarsnatten. Fyrverkerier kraver egentligen polistillstand, men vid tillfallen nar man kan forvanta sig fyrverkerier (till exempel nyar,
pask
och
valborgsmassoafton
) behovs vanligtvis inget tillstand, savida det inte innebar risk for skada eller utgor en avsevard storning. Det hander ibland att nagon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier; ofta beror detta pa att alkohol varit inblandat och pa att sakerhetsforeskrifter ignoreras.
Varje ar ar det omkring 300 personer som uppsoker akuten pa grund av skador av fyrverkerier. Fyrverkerier som gar fel kan ocksa orsaka
eldsvador
, och det hander att
brandkaren
far rycka ut precis efter tolvslaget.
Strax fore tolvslaget reciteras delar av (eller hela, som nyarsaftonen 2019)
Edvard Fredins
oversattning av
Alfred Tennysons
dikt
Nyarsklockan
pa Sollidenscenen pa
Skansen
, nagot som gjorts sedan
1895
. Aren 1934?1955 sandes recitationen ocksa i radio, och sedan ar 1977 har den televiserats av
SVT
. Recitatorer har genom aren bland andra varit
Anders de Wahl
,
Georg Rydeberg
,
Jarl Kulle
,
Margaretha Krook
och
Jan Malmsjo
.
Andra tv-program forknippade med nyar ar arskavalkader med uppskattade klipp fran det gangna arets tv-handelser,
Grevinnan och betjanten
som sands pa kvallen den 31 december,
Ivanhoe
som sands pa eftermiddagen den 1 januari (tidigare pa SVT, numera pa
TV3
) och en
nyarskonsert
framford av
Wienerfilharmonikerna
. Backhoppningstavlingen Fyrskansturnen (
tysk-osterrikiska backhopparveckan
) fran
Garmisch-Partenkirchen
, aterkom
2012
i SVT efter nagra ars uppehall.
I
Sveriges Radio
ringer
klockorna
i landets 16
domkyrkor
in det nya aret, en samsandning mellan P1 och P2.
Under vikingatiden sammanfoll nyar med
midvinterblotet
eller, som det ocksa kallades, julblotet. Exakt nar pa aret detta holls ar man i vara dagar oense om.
Mycket av det datida firandet kom att integreras i det kristna julfirandet, nar Sverige hade blivit ett kristet land. Sjalva ordet "jul" ar forkristet och overlevde i de nordiska spraken. Det kommer ur urgermanska *jehwla som betydde firande/fest.
Det var redan da sed att avge nyarslofte. Detta kunde ske pa tva satt. Det ena var att tomma
bragebagare
, det andra var att svara vid en
galts
borst.
Enligt den
romerska kalendern
borjade aret 1 mars. Nar sedan den
julianska kalendern
infordes under
Julius Caesar
45 f.Kr. blev 1 januari officiellt nyarsdag i det romerska riket. Forflyttningen fran 1 mars till 1 januari hade administrativa anledningar.
Romarna
offrade pa nyarsdagen till
Janus
och betraktade dagen som en
dies faustus
("lycklig dag"), pa vilken man garna foretog sig viktiga handlingar. Man uppvaktade med lyckonskningar, i synnerhet hos magistratspersonerna, samt vaxlade skanker, sasom forgyllda
dadlar
och
fikon
, senare sma kopparmynt. Sarskilt var det klientens skyldighet att tillstalla sin
patron
en gava (
strena
), och
kejsarna
fordrade en dylik tribut av alla
Roms
invanare. Detta bruk att ge nyarsgavor (fr.
etrennes
, av det nyssnamnda
strena
) har bibehallit sig i
Frankrike
och
Belgien
, och bruket av nyarsonskningar ar allmant i hela den civiliserade varlden.
De
kristna kyrkorna
firade nyar pa varierande tider, ofta pa
juldagen
den
25 december
eller pa
Jungfru Marie bebadelsedag
, i
Bysans
och
Ryssland
1 september. Nyarsdagen firades med allvarlig botpredikan, som protest mot de
hedniska
utsvavningarna pa denna dag. 25 december firades som svensk nyarsdag anda fram till 1500-talet
[
1
]
.
Efter julfestens uppkomst pa
500-talet
blev 1 januari helt naturligt denna fests "attondedag" samt firades till minne av
Jesu
omskarelse
och namngivning, med anvandande av Luk. 2:21 som text. Denna ar ocksa den
svenska kyrkans
gamla
evangelietext
for nyarsdagen. Av de nya hogmassotexterna for denna dag tar den 2:a argangen sarskild hansyn till arsskiftets betydelse. Det var forst under hogmedeltiden som 1 januari ater slog igenom som nyarsdag, dock inte overallt ens i
Vasteuropa
. Senare fixerades dock nyarsdagen i och med inforandet av den
gregorianska kalendern
.
En del gamla kalendarier kallar 1 januari
omskarelsefest
, eftersom kyrkan pa den dagen firade minnet av Jesu
omskarelse
och namngivning.
Judarna
firade alla nymanadsdagar som religiosa
hogtidsdagar
, men i synnerhet den forsta dagen i manaden Tischri (september-oktober). Med denna dag, som infaller i september, borjar annu judarnas borgerliga ar, men deras religiosa ar borjar med manaden
Nisan
(i april). Judarna firar nyarsfesten den forsta Tischri, under tva dagar och annu bibehalls vid detta tillfalle en gammal ceremoni med basunskall pa vadurshorn (
shofar
), darav namnet basunfesten. Men det vanligaste namnet ar
Rosh Hashanah
(
hebreiska
: "arets huvud/borjan").
Det
assyriska folket
firar sin nyarsdag, kallad
Kha-b-Nisan
, den 1 april. Firandet pagar i flera dagar och inkluderar assyrisk mat, sang och dans. Det ar valdigt vanligt att manniskor bar assyriska nationaldrakter under firandets dagar. Denna drakt ar oftast fargglad och inkluderar en manlig och kvinnlig huvudbonad med fjadrar.
Det
kinesiska nyaret
infaller vid en
nymane
mellan
20 januari
och
19 februari
. Det ar tradition att man skall fira nyaret tillsammans med sin familj, varfor det ar den helg med flest inrikesresor inom Kina under aret.
De
iransktalande folken
, sasom perser, vissa afghanska folk, kurder med flera, firar nyar vid
vardagjamningen
, cirka 21 mars.
[
2
]
Detta kallas
Nouruz
eller
Newroz
[
3
]
.
I de fora detta
sovjetrepublikerna
ar det sedan
sovjettiden
nyaret som ar "den stora festen", firandet var under sovjettiden
ateistiskt
och inte knutet till nagon
religion
. Manga traditioner som i exempelvis
Sverige
forknippas med julen, hor i dessa lander hemma pa nyar. Man klar sina julgranar till den 31 december, och det ar ocksa den har dagen som man delar klapparna.
[
4
]
Man dricker aven
champagne
och skjuter
raketer
. Efter
revolutionen 1917
avskaffades det kristna julfirandet och med det aven
Farbror Frost
, officiellt fran
1929
. Men fran
1936
infordes istallet nyarsfirande med
nyarsgran
, Farbror Frost, hans barnbarn
Snoflickan
och nyarspresenter istallet for
julklappar
. Farbror Frost har sitt ursprung i
slavisk mytologi
, men har paverkats av den angloamerikanska
Santa Claus
. Han ar saledes den
ostslaviska
motsvarigheten till
jultomten
. Det finns en gammal tradition fran fore revolutionen att
gudbarnen
den har dagen besoker sina
faddrar
och dar bjuds pa
Kutja
och
te
och far pengar och
godis
.
I
Finland
var nyaret fram till senare halften av 1900-talet en integrerad del av julperioden. Bade pa nyaret och
trettondagen
upprepades manga av julens traditioner, bl.a. at man julmat, illuminerade med facklor och ljus och utvaxlade gavor. Arsskiftet gav upphov till
folktro
och forsok att forutse hur livet, skorden, anstallningen skulle gestalta sig foljande ar eller om doden skulle besoka familjen. Framfor allt ungdomar idkade garna
spadom
. Att stopa nyarslyckor i tenn ar typiskt for nyarsfirandet i Finland. Stopslevar kan kopas overallt fore nyar. Allmanna tolkningar av det stelnade tennet ar att skrovlighet betyder lycka, en bat en resa, en blomma brollop eller forlovning. Nyarslyckor som innehaller
bly
forbjods av miljoskal 2018 och det ar oklart om seden kommer att fortleva. Fenomenet att utfarda ett nyarslofte finns det belagg pa i finlandsk tidningspress redan pa 1880-talet. Iden med nyarsloften var framst en borgerlig tradition och namndes t.ex. i barntidningar vid sekelskiftet 1900. Bade det svensk- och finsksprakiga borgerskapets barn uppmanades att fundera pa lampliga loften. I folklig miljo blev seden allman forst efter
andra varldskriget
.
[
5
]
Fyrverkeri
vid nyaret hor 1900-talet till. Da etablerades ocksa ett offentligt firande i foreningar och forsamlingars regi samt utomhusprogram vid radhus och pa torg. Men forst efter
andra varldskriget
blev nyarsaftonen en festkvall for hela befolkningen.
[
5
]
Pa nyarsdagen haller bl.a. kommundirektorer, forsvarsministern och biskopen for det svensksprakiga
Borga stift
mottagningar for inbjudna gaster. Under sjalvstandighetstiden har presidentens nyarstal varit ett viktigt inslag. Sedan 1960-talet har presidentens tal,
nyarskonserten fran Wien
och backhoppningstavlingen i
Garmisch-Partenkirchen
hort till standardprogrammen pa TV.
[
5
]
- Britt-Marie Nasstrom,
Blot
, 2002.
- Wikimedia Commons har media som ror
nyar
.?
Nyar
|
---|
| Dagar
| | | | I olika lander
| | | Traditioner
| | | Musik
| | | Relaterat
| | | Kategori
|
|