Litauen

Republiken Litauen
Lietuvos Respublika
Republiken Litauen ; Lietuvos Respublika
Flagga	Statsvapen
	Valsprak : Tautos j?ga vienyb?je ; ("Nationens styrka ligger i enighet")
	Nationalsang: Tauti?ka giesm? ;
	lage
Huvudstad	Vilnius
Storsta stad	Vilnius (cirka 540 000 inv.)
Officiellt sprak	Litauiska
Statsskick	Republik
Nationalforsamling	Seimas
Sjalvstandighet	fran Ryssland resp. Sovjetunionen
Area
Demografi
BNP ( PPP )	2022 ars berakning
BNP (nominell)	2022 ars berakning
Ginikoefficient (2021)	▲ 35,4
HDI (2021)	▲ 0,875 ( 35:e )
Valuta	Euro ( EUR )
Tidszon	EET ( UTC +2)
	Topografi
Kor pa	Hoger
Nationaldag	16 februari
Nationalitetsmarke	LT
Landskod	LT, LTU, 440
Toppdoman	.lt
Landsnummer	370

For andra betydelser, se Litauen (olika betydelser) .

Litauen ( litauiska : Lietuva [l???t??v?] ), formellt Republiken Litauen ( litauiska : Lietuvos Respublika ), ar en republik i Baltikum i Nordeuropa . Landet gransar till Lettland i norr, Belarus och Polen i soder samt den ryska exklaven Kaliningrad i sydvast. Landets nationaldag ar den 16 februari . Litauen ar sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och forsvarsalliansen Nato .

Pa 1200-talet forenades Litauen under en kristen kung, Mindaugas I , pa 1500-talet ingick man en union med Polen och 1795 annekterades Litauen av Ryssland . Efter den tyska ockupationen under forsta varldskriget och Rysslands nederlag blev Litauen sjalvstandigt 1918. Ar 1940 invaderades landet av Sovjetunionen och aret darpa ockuperades det av tyska stridskrafter. Nar enheter fran Roda armen nadde landet 1944 hade cirka 200 000 litauer, varav drygt tva tredjedelar judar , dodats. I samband med de politiska omvalvningarna i Osteuropa i slutet av 1980-talet uppstod aven sjalvstandighetsrorelser i Litauen. Den 11 mars 1990 utropade landet sin sjalvstandighet som forsta land i det davarande Sovjetunionen.

Litauen ar sedan dess en parlamentarisk demokrati med en folkvald president som statschef och en premiarminister som regeringschef. I likhet med de andra baltiska landerna ar Litauen medlem av Forenta nationerna , Europeiska unionen och Nato .

Jordmanen i Litauen ar till stora delar tamligen bordig. Vidstrackta omraden utgors av marskland och skogar . Stora sumpmarker har utdikats till odlingsbar mark. Den flacka kusten mot Ostersjon domineras av dynlandskap. Landet har ett rikt nat av vattendrag ; i kullandskapet i sydost ligger mer an 3 000 sjoar och talrika floder rinner genom landet.

Maskinkonstruktion, foradling av petroleum , laserindustri , solcellsindustri , varvsindustri och livsmedelsindustri hor till de viktigaste grenarna inom tillverkningsindustrin. Landet har inga storre mineralforekomster.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Litauens historia

Litauen kristnades inte forran 1387 och var en europeisk stormakt under medeltiden . Dess forste storfurste Mindaugas I raknas som Litauens forste och ende kronte kung. Kroningsdagen 6 juli (1253) ar idag en officiell helgdag i Litauen (anges som ”Statehood day”). ^[
7
] En union bildades 1573 med grannlandet Polen vilken strackte sig anda ner till Ukraina (se Polen-Litauen ).

Republiken Litauen bildades efter forsta varldskriget genom Versaillesfreden . Frihetstiden strackte sig fram till slutet av 1930-talet da Litauen bland annat tvingades att ga med pa sovjetiska truppers narvaro i landet. Vid inledningen av Operation Barbarossa 1941 intog tyska trupper landet, en ockupation varade fram till 1944. Landet invaderades av Sovjetunionen i slutet av andra varldskriget , ockuperades och tvingades bli en del av unionen fram till dess fall.

Langt in pa 1950-talet fanns reguljara forband som uppstatt ur den tidigare litauiska armen ( Skogsbroderna ).

Under 1960-talet verkade motstandsrorelsen i form av olika studentgrupper som spred underjordiska tidskrifter om Litauen och litauisk kultur och som aven utforde aktioner dar den forbjudna litauiska trikoloren hissades.

Under 1980-talet samlades krafterna for ett fritt Litauen inom rorelsen Sajudis med Vytautas Landsbergis som en av ledarna. Den 11 mars 1990 deklarerade Litauen pa nytt sin sjalvstandighet, som den forsta av sovjetrepublikerna. Den fornyade sjalvstandigheten erkandes forst av Island den 4 februari 1991 och av Sovjetunionen den 6 september 1991.

Den 29 mars 2004 blev Litauen medlem i Nato och 1 maj 2004 medlem i Europeiska unionen (EU).

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Litauen ar det mest folkrika av de baltiska landerna med 3 338 700 ^[2009.08] invanare. Landet ligger soder om Lettland vid Ostersjons sydostra strand. Den storsta staden ar huvudstaden Vilnius och andra storre stader ar den fore detta huvudstaden Kaunas (352 279) ^[2009.01] och hamnstaden Klaip?da (183 433) ^[2009.01]. I Litauen hittar man Europas geografiska mittpunkt.

Administrativ indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Litauen ar indelat i tio apskritys (sing. apskritis ), vilket kan oversattas med lan . Varje lan har namn efter dess huvudort. Litauen har 60 kommuner , som i sin tur ar indelade i 524 ^[
8
] "aldermannaskap" ( seni?nija ).

Den 1 juli 2010 avskaffades lansstyrelserna ^[
9
], varefter lanen numera endast ar territoriella och statistiska enheter.

Region	Huvudstad	Areal (km²)	Invanarantal ^[2009.01]
Alytus lan	Alytus	5425	175 149
Kaunas lan	Kaunas	8091	670 546
Klaip?da lan	Klaip?da	5207	378 221
Marijampol? lan	Marijampol?	4467	179 886
Panev??ys lan	Panev??ys	7881	281 241
?iauliai lan	?iauliai	8589	346 098
Taurag? lan	Taurag?	4411	126 056
Tel?iai lan	Tel?iai	4303	172 438
Utena lan	Utena	7206	170 422
Vilnius lan	Vilnius	9730	849 815

Styre och politik [ redigera | redigera wikitext ]

Litauens lagstiftande forsamling finns i huvudstaden Vilnius och heter Seimas . Premiarministern maste ha stod i Seimas for att kunna sitta kvar pa posten. Litauens president ar folkvald och trots att ambetet i praktiken ar huvudsakligen ceremoniellt sa har presidenten dock semipresidentiella befogenheter .

Ekonomi [ redigera | redigera wikitext ]

Litauen har en stor textilindustri och landet ar sedan gamla tider specialiserat pa linne . I Litauen finns ocksa Europas storsta tillverkare av bildskarmar och annan elektronisk industri. Karnkraftverket i Ignalina stangdes nyarsafton 2009 och det stod for en stor del av landets energiforsorjning och aven export. Planer finns dock att bygga ett nytt karnkraftverk tillsammans med de baltiska staterna och Polen, men annu har inget besluts tagits. Den tredje storsta staden Klaipeda ar landets export- och importhamn.

Sedan 2015 ar euron landets valuta (se vidare Litauen och eurosamarbetet ).

Demografi [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Litauens demografi

Den senaste folkrakningen holls den 1 mars 2011 och avsag den folkbokforda ( de jure ) befolkningen som uppgick till 3 043 429 personer, varav 1 402 604 man och 1 640 825 kvinnor. ^[
2
]

Befolkningen bestar av 84 procent ^[2009] etniska litauer, 6,1 procent ^[2009] polacker och 4,9 procent ^[2009] ryssar, vilket skiljer Litauen fran Estland och Lettland som har betydligt storre inslag av minoriteter. Litauen hade till skillnad fran dessa inte alls samma grad av russifiering under sovjetockupationen. Det finns dessutom manga attlingar till emigranter i USA och litauer som lever i grannlanderna.

Befolkningstillvaxt: negativ
Medellivslangd: Man 66,3 ar; Kvinnor 77,6 ar ^[2008]
Religioner: katolicism , rysk ortodox och judendom

Kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Sport [ redigera | redigera wikitext ]

Litauens herrlandslag i basket tillhor varldens basta landslag och basket ar den stora folksporten i Litauen. Den mest framgangsrika klubben i Litauen ar BC ?algiris . Man har aven duktiga friidrottare och fotbollslandslaget gor ganska bra resultat i EM- och VM-kval. Bland friidrottarna kan namnas Virgilijus Alekna som tog OS-guld i diskus 2000 och 2004, Austra Skujyte som tog silver i sjukamp vid OS i Aten 2004 efter Carolina Kluft , och Edvinas Krungolcas som tog silver i modern femkamp vid OS i Peking 2008. Litauen ar aven en stor roddnation med framgangar i OS, bland annat under sovjettiden. Vid London-OS 2012 vann 15-ariga R?ta Meilutyt? 100 meters brostsim.

Flaggor [ redigera | redigera wikitext ]

Den alternativa statsflaggan forestaller den vita riddaren, eller Vytis forfoljaren. Se vidare Litauens riksvapen .

Internationella rankningar [ redigera | redigera wikitext ]

Organisation	Undersokning	Rankning
Heritage Foundation / The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	21 av 180
Reportrar utan granser	Pressfrihetsindex 2019	30 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	38 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	34 av 189

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Lista over stader i Litauen

Baltikum

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b ] ”Indicators database” (pa engelska). Statistics Lithuania . https://osp.stat.gov.lt/statistiniu-rodikliu-analize#/ . Last 1 juni 2017 .
^ [ a b ] ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (pa engelska och franska). Forenta nationerna , United Nations Statistics Division. sid. 8 . https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf . Last 1 juni 2017 .
^ [ a b c d ] ”World Economic Outlook database: April 2022” (pa engelska). Internationella valutafonden . https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 . Last 2 augusti 2022 .
^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (pa engelska). Eurostat . https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en . Last 4 december 20322 .
^ ”Human Development Report 2021/2022” (pa engelska) ( PDF ). United Nations Development Programme. sid. 284-287 . https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf . Last 3 december 2022 .
^ ”Lithuania and the euro” . http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/countries/lithuania_en.htm . Last 1 januari 2015 .
^ Statehood Day (Lithuania) En Wiki. Last 6 september 2015.
^ ”Administrative divisions of Lithuania” (pa engelska). Wikipedia . 2019-09-11 . https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Administrative_divisions_of_Lithuania&oldid=915063421 . Last 2 november 2019 .
^ ”D?l apskri?i? vir?inink? administracij? likvidavimo” . Seimas of the Republic of Lithuania . http://www3.lrs.lt/pls/inter3/dokpaieska.showdoc_l?p_id=392936 . Last 21 augusti 2011 .

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Geographica - Atlas och uppslagsverk over varldens folk och lander ISBN 978-3-8331-4129-4
Su?ied?lis, Saulius (2011) (pa engelska). Historical dictionary of Lithuania . Historical dictionaries of Europe ; no. 80 (2. ed.). Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 12156831 . ISBN 978-0-8108-4914-3

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Litauens turistinformation
Litauiskt galleri , bilder fran Litauen over 17 ars tid

[LitStat-1] [ a b ] ”Indicators database” (pa engelska). Statistics Lithuania . https://osp.stat.gov.lt/statistiniu-rodikliu-analize#/ . Last 1 juni 2017 .

[CensusUNData-2] [ a b ] ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (pa engelska och franska). Forenta nationerna , United Nations Statistics Division. sid. 8 . https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf . Last 1 juni 2017 .

[imf.org-3] [ a b c d ] ”World Economic Outlook database: April 2022” (pa engelska). Internationella valutafonden . https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 . Last 2 augusti 2022 .

[4] ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (pa engelska). Eurostat . https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en . Last 4 december 20322 .

[hdirapport2022-5] ”Human Development Report 2021/2022” (pa engelska) ( PDF ). United Nations Development Programme. sid. 284-287 . https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf . Last 3 december 2022 .

[6] ”Lithuania and the euro” . http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/countries/lithuania_en.htm . Last 1 januari 2015 .

[7] Statehood Day (Lithuania) En Wiki. Last 6 september 2015.

[8] ”Administrative divisions of Lithuania” (pa engelska). Wikipedia . 2019-09-11 . https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Administrative_divisions_of_Lithuania&oldid=915063421 . Last 2 november 2019 .

[9] ”D?l apskri?i? vir?inink? administracij? likvidavimo” . Seimas of the Republic of Lithuania . http://www3.lrs.lt/pls/inter3/dokpaieska.showdoc_l?p_id=392936 . Last 21 augusti 2011 .

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]

[ 9 ]