John Dewey
|
|
Fodd
| 20 oktober
1859
[
1
]
[
2
]
[
3
]
Burlington
,
Vermont
,
USA
|
---|
Dod
| 1 juni
1952
[
4
]
[
1
]
[
2
]
(92 ar)
New York
,
New York
, USA
|
---|
Begravd
| University of Vermont
[
5
]
kartor
|
---|
Medborgare i
| USA
|
---|
Utbildad vid
| Johns Hopkins University
University of Vermont
Burlington High School
|
---|
Sysselsattning
| Filosof
[
6
]
,
fackforeningsperson
, estetiker
[
6
]
,
larare
[
6
]
,
sociolog
,
pedagog
[
7
]
,
professor
,
psykolog
[
6
]
,
forfattare
[
8
]
|
---|
Befattning
|
---|
Ordforande for American Psychological Association
(1899?1899)
[
9
]
|
Arbetsgivare
| University of Chicago
Columbiauniversitetet
University of Michigan
University of Minnesota
|
---|
Foraldrar
| Capt. Archibald Sprague Dewey
[
10
]
|
---|
Utmarkelser
|
---|
Carus-forelasning
(1925)
[
11
]
Hedersdoktor vid Universidad Nacional Autonoma de Mexico
(1951)
|
Redigera Wikidata
|
John Dewey
, fodd
20 oktober
1859
i
Burlington
i
Vermont
, dod
1 juni
1952
i
New York
, var en
amerikansk
filosof
,
psykolog
och
pedagog
(
didaktiker
).
John Dewey ar framfor allt kand som en av
pragmatismens
frontalfigurer. Dewey ar kand for frasen "
learning by doing
", men sa den inte sjalv, utan folk runt omkring borjade saga detta, mojligtvis for att forenkla hans pedagogik. Det ar en enkel forklaring: aktivitetspedagogik dar teori, praktik, reflektion och handling hanger ihop. Kunskap maste kunna bli till nytta och ha verklighetsanknytning. Dewey raknas till de progressiva pedagogiska teoretikerna och kallas den funktionella psykologins fader.
Dewey foddes 1859 i Vermont i USA. Hans familj var jordbrukare sedan flera generationer tillbaka. Fadern brot dock denna trend och slog sig in pa affarsverksamhet, vilket ledde till att Dewey snabbt kom in pa den akademiska banan. Han borjade vid 21 ars alder undervisa pa en
highschool
men sa upp sig till forman for studierna.
1882
paborjade han
doktorandstudier
vid
Johns Hopkins University
, pa detta foljde en lang och innehallsrik akademisk karriar:
1889
blev han anstalld som
professor
vid
University of Michigan
, efter fem ar flyttade han till
University of Chicago
dar han ledde institutionen for filosofi, psykologi och pedagogik och
1904
fortsatte han till
Columbia University
dar han blev
emeritus
1930
. Dewey var kvar fram till 80 ars alder, da han slutligen gick i
pension
helt.
Mellan 1899 och 1900 var Dewey ordforande for American Psychological Association och (1911) American Philosophical Association. Mellan 1919 och 1921 gjorde han forelasningsresor till
Japan
och
Kina
, 1928 gjorde han en besiktningsresa till skolor i
Sovjetunionen
.
Till skillnad fran manga samtida akademiker, engagerade sig Dewey i samhallslivet utanfor universitetsvarlden. Bland annat grundade han 1896 en
forsoksskola
tillsammans med sin hustru Alice Chipman Dewey. Forsoksskolan kom att bli en av de mest omtalade vid den tiden. Dewey var en av grundarna av American Civil Liberties Union och the China Institute in America. I mitten av 1930-talet deltog han i en kommission for att undersoka anklagelserna mot
Lev Trotskij
i de sa kallade
Moskvarattegangarna
; 1940 arbetade han for att
Bertrand Russell
inte skulle uteslutas ur New Yorks lararkar. Vid sidan av talrika artiklar och bocker skrev Dewey ofta kommentarer i tidskrifter som The New Republic och
The Nation
. Trots pensionering forblev Dewey produktiv fram till sin dod
1 juni
1952
, han var da 92 ar gammal.
[
12
]
I
Democracy and Education
forsoker Dewey ta vid dar
Platon
och
Rousseau
slutade, och finna ett satt att demokratisera utbildningsvasendet, detta genom att satta dessa teorier samman med bland andra
Lev Vygotsky
. Dewey kritiserar Rousseau for att vara alltfor individualistisk, och Platon for att vara alltfor inriktad pa kollektivet. Distinktionen mellan individens val och samhallets vander sig Dewey emot, och menar att det rader ett omsesidigt forhallande, dar de bada utvecklas tillsammans, att det inte rader nagon egentlig motsattning mellan begreppen, och att de inte fullt kan skiljas fran varandra. I senare arbeten skulle han dock erkanna att vissa individers mentala processer kunde fa konsekvenser for samhallet i stort, och darfor kunde ses som overordnade.
Utbildningens funktion ar enligt Dewey att ge elever levande kunskap som de har praktisk nytta av yrkesmassigt och personligt. Det basta sattet att lara sig menade Dewey var genom praktiska ovningar som i sa hog grad som mojligt fjarmade sig fran ett konstruerat inlarningssatt. Central var tanken pa att utbildning tjanade till att utveckla manniskans formaga till problemlosning och kritiskt tankande i stallet for memorering, och att skolan skulle paminna om det verkliga livet.
Som pragmatisk teoretiker tog han vid efter
Charles Sanders Peirce
och
William James
. Dewey hade dock en nagot olikartad askadning, och menade att ett varde bestams av dess funktion och foljder, och darfor inte ar relativt eller socialt konstruerat. Deweys sanningsbegrepp ar aven mer praktiskt orienterat an sina foregangare, da sanningen och den riktiga kunskapen kommer av instrumentell snarare an mental aktivitet.
[
kalla behovs
]
Under 1990-talet har Deweys samlade verk sammanstallts, detta har resulterat i sammanlagt 37 band som ar uppdelade i
Early works
(1882?1898),
Middle works
(1899?1924) och
Late works
(1925?1953).
- "The New Psychology"(1884)
- Psychology (1887)
- Leibniz's New Essays Concerning the Human Understanding (1888)
- "The Ego as Cause"(1894)
- "The Reflex Arc Concept in Psychology" (1896)
- "My Pedagogic Creed" (1897)
- The School and Society (1899)
- The Child and the Curriculum (1902)
- "The Postulate of Immediate Empiricism" (1905)
- Moral Principles in Education (1909) The Riverside Press Cambridge Project Gutenberg
- How We Think (1910)
- Schools of tomorrow (1915)
- Democracy and Education: an introduction to the philosophy of education (1916)
- Reconstruction in Philosophy (1919)
- Human Nature and Conduct: An Introduction to Social Psychology
- Experience and Nature (1925)
- The Public and its Problems (1927)
- The Quest for Certainty (1929)
- Individualism Old and New (1930)
- Philosophy and Civilization (1931)
- Ethics, second edition (with James Hayden Tufts) (1932)
- Art as Experience (1934)
- A Common Faith (1934)
- Liberalism and Social Action (1935)
- Experience and Education (1938)
- Logic: The Theory of Inquiry (1938)
- Freedom and Culture (1939)
- Knowing and the Known (1949) (with Arthur Bentley)
- 1912 ?
Barnet och skolkursen jamte uppsatser, hamtade ur redogorelserna fran elementarskolan vid universitetet i Chicago
Libris
2614959
- 1917?1918 ?
Framtidsskolor
(2 volymer)
Libris
1506238
- 1936 ?
Manniskans natur och handlingsliv
Libris
53716
- 1948 ?
Demokrati och uppfostran
Libris
1395180
- 1980 ?
Individ, skola och samhalle
Libris
8348688
- 1999 ?
Demokrati och utbildning
Libris
7615236
- Begreppet "learning by doing" ar aven den varldsomspunna organisationens
4Hs
motto.
- ^ [
a
b
]
Bibliotheque nationale de France
,
BnF Catalogue general :
oppen dataplattform
,
las online
, last: 10 oktober 2015,
licens
: oppen licens.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
SNAC
, John Dewey,
las online
, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Find a Grave
, John Dewey,
las online
, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Aleksandr M. Prochorov
(red.), ”Дьюи Джон”,
Большая советская энциклопедия
:
[в 30 т.]
, tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 27 september 2015.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Find a Grave
,
las online
, last: 8 januari 2022.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
d
]
Archive of Fine Arts
,
las online
, last: 1 april 2021.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Gemeinsame Normdatei
, last: 25 juni 2015,
licens
:
CC0
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Charles Dudley Warner
(red.),
Library of the World's Best Literature
, 1897,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
www.apa.org
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
geni.com
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
www.apaonline.org
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Dewey, John; Hartman Sven G., Hartman Ros Mari (2004).
Individ, skola och samhalle: utbildningsfilosofiska texter
. Blavita serien, 99-2360614-7 (4., [utok.] utg. /urval, inledning och kommentarer av Sven Hartman ...). Stockholm: Natur och kultur.
Libris
9481332
.
ISBN 91-27-09799-4 (inb.)