Ingenjor
ar en titel for
professionella
utovare av
ingenjorskonst
, som i sitt yrke utvecklar, designar, bygger och testar
maskiner
,
komplexa system
, strukturer och
material
for att uppfylla stallda krav samtidigt som hansyn ges till sakerhet och kostnad.
[
1
]
For att fa
titulera
sig ingenjor kravs i manga
europeiska lander
en femarig
universitetsexamen
pa avancerad niva, som ofta avslutas med ett storre
projekt
eller
avhandling
.
[
2
]
I Sverige motsvaras detta av en
civilingenjorsexamen
. Ingenjorers arbete utgor lanken mellan
vetenskapliga upptackter
och deras tillampning pa behov i samhallet.
Det finns manga olika falt dar ingenjorer kan jobba, och det kravs ofta specialiserad kunskap for att utveckla
teknik
och produkter inom nagot omrade. Normalt ar ingenjorer djupt skolade inom ett omrade, men de flesta har aven grundlaggande kunskap om narliggande falt. Till exempel innehaller de flesta ingenjorsutbildningar nagon form av
programmering
och
fysik
utover det som kravs for att losa de specifika uppgifter som en ingenjor brukar stota pa inom sitt fackomrade.
Ingenjorer kan anstallas pa heltid av
foretag
och
myndigheter
som arbetar med nagon slags teknikutveckling, eller pa ett
konsultbolag
som saljer sina tjanster till andra foretag.
Ingenjorer som utvecklar tekniska losningar arbetar ofta i
tvarvetenskapliga
arbetslag. For att designa en
robot
kan det ofta kravas minst tre olika sorters ingenjorer. En
maskiningenjor
designar de mekaniska delarna och konstruktionen. En
elektroingenjor
utformar det elektriska systemet, dvs. sensorer, elektronik, och kontrollkretsen. Slutligen skulle en
dataingenjor
utveckla mjukvaran som far roboten att upptrada korrekt. Ingenjorer som vill gora karriar blir ofta
projektledare
och gar senare vidare som chefer for avdelningar, divisioner och sa smaningom som verkstallande direktorer.
Idag ar det vanligt att
verkstallande direktorer
pa stora
bolag
ar civilingenjorer i grunden. 82 foretag noterade pa
Stockholmsborsen
hade en VD med civilingenjorsbakgrund. Skolorna som utbildat flest verkstallande direktorer pa Stockholmsborsen ar
KTH
(33),
HHS
(31) och
LiTH
(21).
[
3
]
Ordet ingenjor har sitt ursprung i det latinska ordet
ingeniare
("snarja, utforma") och ytterst fran
ingenium
("klokhet").
[
4
]
[
5
]
Den allra forsta civila ingenjorsutbildningen startades i
Tyskland
ar
1702
med inriktning mot gruvbrytning och metallhantering. Darefter etablerades ingenjorsutbildningar i Frankrike.
Ecole polytechnique
(1794) kallades fran borjan for "Ecole centrale des travaux publics" (Centrala skolan for offentliga arbeten).
I Sverige startade den forsta ingenjorsutbildningen 1822 vid Bergsskolan i Falun. Bergsskolan utbildade ingenjorer inom bergsvetenskap och gruvdrift.
[
6
]
Nagra ar senare paborjade Teknologiska institutet sin verksamhet i Stockholm 1827.
[
7
]
1851 borjade
Hogre artillerilaroverket
pa
Marieberg
i
Stockholm
utbilda officerare i vag- och vattenbyggnad.
[
8
]
Undervisningen togs over av Teknologiska institutet ar 1871.
Civilingenjor
anvandes ursprungligen for att skilja pa civila och militara studenter vid
Hogre artillerilaroverket
. Bergsskolan i Falun overfordes till Stockholm 1876 och kom da att utgora grundstommen i
Kungliga Tekniska hogskolan
.
[
6
]
Lange var ingenjorsyrket endast tillgangligt for man. Detta berodde bland annat pa att kvinnor inte ansags passande till yrket, framfor allt inom de handfasta utbildningarna som vag- och vattenteknik, maskinteknik och bergsvetenskap som menades var for anstrangande for kvinnor. Teoretiska linjer ansags nagot mer lampade till kvinnor och de kunde i vissa undantag bli antagna till dessa som specialelever vilket betydde att de fick borja pa skolan om det fanns tomma platser efter antagningen av man. Kvinnorna som antogs behovde i regel aven ha goda kontakter med skolorna genom en slakting eller liknande. Forkunskaperna som kravdes for att borja studera till ingenjor var daremot inte tillgangliga for kvinnor inom de statliga laroverken, utan kunde enbart inhamtas i privata skolor.
Bland specialeleverna pa sent 1800-tal fram till tidigt 1900-tal fanns bland annat
Agnes Magnell
som borjade arkitektlinjen 1897 och var den forsta kvinnliga studerande pa en ingenjorslinje och
Vera Sandberg
som 1917 blev den forsta examinerade ingenjoren pa
Chalmers tekniska hogskola
.
[
9
]
I Sverige examinerades de tva forsta kvinnliga byggnadsingenjorer,
Elin Jacobsson
och Anna Sandstedt den sista april 1907. De hade bada borjat vid Tekniska skolans kvinnliga avdelning och sedan fortsatt byggnadsyrkeskursen. De bada fick gora sin obligatoriska praktik fore studierna
"ikladda arbetsklader och murade i djupet av en kallarvaning vid Malmskillnadsgatan"
, pa grund av deras kon skedde detta i hemlighet.
[
10
]
Pa den
Kungliga Tekniska hogskolan
blev kvinnor forst godkanda som ordinarie elever 1921. Trots att kvinnor nu fick mojlighet till ingenjorsutbildning fanns det kvar begransningar for kvinnor inom yrket. Kvinnor tillsattes sallan larar- och professorstjanster, hade ej tillgang till hogre statliga tjanster och kunde bli avskedade pa grund av giftermal eller graviditet. Kvinnors ratt till tjanst pa universitet i Sverige lagstiftades 1925 och 1938 forbjods det att avskeda kvinnor pa grund av giftermal eller graviditet.
[
9
]
I manga europeiska lander ar ingenjorstiteln hogt ansedd och lagligt skyddad. I Frankrike far titeln
ingenieur diplome
endast anvandas av de som tagit examen fran en
grand ecole
med inriktning pa
ingenjorskonst
.
[
11
]
Den som anvander titeln utan korrekt examen kan bli domd till boter pa €15 000 och ett ars fangelse.
[
12
]
[
13
]
For att fa titulera sig Europeisk ingenjor (EUR ING) kravs generellt en ingenjorsutbildning pa avancerad niva
[
14
]
vid ett godkant universitet och cirka 5 ars yrkeserfarenhet.
[
15
]
Sverige ar relativt unikt i Europa i att ingenjorer inte har en skyddad yrkestitel, och darfor saknar cirka halften av de som titulerar sig ingenjorer en formell ingenjorsutbildning. Endast 40 procent av de som titulerar sig civilingenjor i Sverige har faktiskt en civilingenjorsutbildning.
[
16
]
Ingenjorsutbildning hade ofta sitt ursprung i
militara hogskolor
.
[
17
]
De flesta
europeiska lander
har overgatt till
bolognasystemet
och har darfor delat upp den traditionella ingenjorsutbildningen i en
kandidat
och
master
.
Finlands utbildningssystem ar likt det tyska. Bade
universitet
och
yrkeshogskolor (AMK)
har eftergymnasial ingenjorsutbildning. Universiteten erbjuder generellt
diplomingenjorsexamen
, som kan delas upp i en trearig kandidat och en tvaarig master. En diplomingenjorsexamen ar forskningsforberedande och avslutas med en avhandling.
Yrkeshogskolorna erbjuder en mer praktiskt inriktad ingenjorsutbildning pa 3,5-4 ar.
[
18
]
For att fa titulera sig "Ingenieur diplome" i Frankrike kravs det att man genomgatt en ingenjorsutbildning vid en
grande ecole
. Utbildningen bestar generellt av tva ars eftergymnasial forberedelse infor
concours,
som ar ett nationellt prov dar studenter rankas efter resultat. Nar studenten val har blivit antagen till en
grande ecole
kravs ofta 3-4 ars ytterligare studier for att fa ett "Diplome d'Ingenieur".
[
19
]
I Sverige ges ett flertal olika ingenjorsutbildningar pa
universitet
och
hogskolor
. Den langsta kallas
civilingenjor
och kraver 300
hogskolepoang
for examen, vilket motsvarar 5 ars heltidsstudier.
Sjoingenjor
ar en fyraarig utbildning som forbereder den studerande for att verka som maskinbefal pa handelsfartyg. Utbildningen bestar av en trearig sjoingenjorsexamen (180 hp), tio manaders sjopraktik, samt 90 hogskolepoang el- och verkstadspraktik.
[
20
]
Brandingenjor
ar en 3,5-arig (210 hp) utbildning som leder till brandingenjorsexamen. Syftet med utbildningen ar att sakra och forebygga olika typer av brander.
[
21
]
Hogskoleingenjor
ar en trearig (180 hp) mer praktiskt inriktad ingenjorsutbildning som ges vid manga universitet och hogskolor.
Tekniska
officerare
utbildas pa det treariga officersprogrammet som ges vid
Forsvarshogskolan
i Stockholm. Utbildningen syftar till att kunna leda och utveckla den tekniska tjansten samt ge nodvandig teknisk forstaelse for de tekniska mojligheter och begransningar som finns pa
taktik
och
stridsteknik
.
Exempel pa arbetsomraden ar
teknisk tjanst
,
indirekt bekampning
,
luftvarn
,
faltarbete
,
CBRN
, ledningssystem, och
informationssystem
.
[
22
]
Forsvarsmakten anstaller aven civilingenjorer som officerare, sa kallade
forsvarsingenjorer
.
Tidigare organiserades ingenjorer i Sverige framst i
Ingenjorsforbundet
och
Civilingenjorsforbundet
, beroende pa utbildning. Fran och med
1 januari
2007
har dessa fackforbund gatt samman under namnet
Sveriges ingenjorer
.
[
23
]
Fackforbundet
Unionen
organiserar ocksa ingenjorer. Vissa ingenjorer med specialutbildning kan aven organiseras i andra forbund.
Ingenjorer och naturvetare utan granser
, INUG, ar en organisation som samlar ingenjorer och naturvetare med intresse i
bistandsprojekt
.