Ingenjor ar en titel for professionella utovare av ingenjorskonst , som i sitt yrke utvecklar, designar, bygger och testar maskiner , komplexa system , strukturer och material for att uppfylla stallda krav samtidigt som hansyn ges till sakerhet och kostnad. ^{[ 1 ]} For att fa titulera sig ingenjor kravs i manga europeiska lander en femarig universitetsexamen pa avancerad niva, som ofta avslutas med ett storre projekt eller avhandling . ^{[ 2 ]} I Sverige motsvaras detta av en civilingenjorsexamen . Ingenjorers arbete utgor lanken mellan vetenskapliga upptackter och deras tillampning pa behov i samhallet.

Olika sorters ingenjor [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns manga olika falt dar ingenjorer kan jobba, och det kravs ofta specialiserad kunskap for att utveckla teknik och produkter inom nagot omrade. Normalt ar ingenjorer djupt skolade inom ett omrade, men de flesta har aven grundlaggande kunskap om narliggande falt. Till exempel innehaller de flesta ingenjorsutbildningar nagon form av programmering och fysik utover det som kravs for att losa de specifika uppgifter som en ingenjor brukar stota pa inom sitt fackomrade.

Ingenjorer kan anstallas pa heltid av foretag och myndigheter som arbetar med nagon slags teknikutveckling, eller pa ett konsultbolag som saljer sina tjanster till andra foretag.

Ingenjorer som utvecklar tekniska losningar arbetar ofta i tvarvetenskapliga arbetslag. For att designa en robot kan det ofta kravas minst tre olika sorters ingenjorer. En maskiningenjor designar de mekaniska delarna och konstruktionen. En elektroingenjor utformar det elektriska systemet, dvs. sensorer, elektronik, och kontrollkretsen. Slutligen skulle en dataingenjor utveckla mjukvaran som far roboten att upptrada korrekt. Ingenjorer som vill gora karriar blir ofta projektledare och gar senare vidare som chefer for avdelningar, divisioner och sa smaningom som verkstallande direktorer.

Idag ar det vanligt att verkstallande direktorer pa stora bolag ar civilingenjorer i grunden. 82 foretag noterade pa Stockholmsborsen hade en VD med civilingenjorsbakgrund. Skolorna som utbildat flest verkstallande direktorer pa Stockholmsborsen ar KTH (33), HHS (31) och LiTH (21). ^{[ 3 ]}

Etymologi och historik [ redigera | redigera wikitext ]

Ordet ingenjor har sitt ursprung i det latinska ordet ingeniare ("snarja, utforma") och ytterst fran ingenium ("klokhet"). ^{[ 4 ] [ 5 ]} Den allra forsta civila ingenjorsutbildningen startades i Tyskland ar 1702 med inriktning mot gruvbrytning och metallhantering. Darefter etablerades ingenjorsutbildningar i Frankrike. Ecole polytechnique (1794) kallades fran borjan for "Ecole centrale des travaux publics" (Centrala skolan for offentliga arbeten).

I Sverige startade den forsta ingenjorsutbildningen 1822 vid Bergsskolan i Falun. Bergsskolan utbildade ingenjorer inom bergsvetenskap och gruvdrift. ^{[ 6 ]} Nagra ar senare paborjade Teknologiska institutet sin verksamhet i Stockholm 1827. ^{[ 7 ]} 1851 borjade Hogre artillerilaroverket pa Marieberg i Stockholm utbilda officerare i vag- och vattenbyggnad. ^{[ 8 ]} Undervisningen togs over av Teknologiska institutet ar 1871. Civilingenjor anvandes ursprungligen for att skilja pa civila och militara studenter vid Hogre artillerilaroverket . Bergsskolan i Falun overfordes till Stockholm 1876 och kom da att utgora grundstommen i Kungliga Tekniska hogskolan . ^{[ 6 ]}

Lange var ingenjorsyrket endast tillgangligt for man. Detta berodde bland annat pa att kvinnor inte ansags passande till yrket, framfor allt inom de handfasta utbildningarna som vag- och vattenteknik, maskinteknik och bergsvetenskap som menades var for anstrangande for kvinnor. Teoretiska linjer ansags nagot mer lampade till kvinnor och de kunde i vissa undantag bli antagna till dessa som specialelever vilket betydde att de fick borja pa skolan om det fanns tomma platser efter antagningen av man. Kvinnorna som antogs behovde i regel aven ha goda kontakter med skolorna genom en slakting eller liknande. Forkunskaperna som kravdes for att borja studera till ingenjor var daremot inte tillgangliga for kvinnor inom de statliga laroverken, utan kunde enbart inhamtas i privata skolor.

Bland specialeleverna pa sent 1800-tal fram till tidigt 1900-tal fanns bland annat Agnes Magnell som borjade arkitektlinjen 1897 och var den forsta kvinnliga studerande pa en ingenjorslinje och Vera Sandberg som 1917 blev den forsta examinerade ingenjoren pa Chalmers tekniska hogskola . ^{[ 9 ]} I Sverige examinerades de tva forsta kvinnliga byggnadsingenjorer, Elin Jacobsson och Anna Sandstedt den sista april 1907. De hade bada borjat vid Tekniska skolans kvinnliga avdelning och sedan fortsatt byggnadsyrkeskursen. De bada fick gora sin obligatoriska praktik fore studierna "ikladda arbetsklader och murade i djupet av en kallarvaning vid Malmskillnadsgatan" , pa grund av deras kon skedde detta i hemlighet. ^{[ 10 ]}

Pa den Kungliga Tekniska hogskolan blev kvinnor forst godkanda som ordinarie elever 1921. Trots att kvinnor nu fick mojlighet till ingenjorsutbildning fanns det kvar begransningar for kvinnor inom yrket. Kvinnor tillsattes sallan larar- och professorstjanster, hade ej tillgang till hogre statliga tjanster och kunde bli avskedade pa grund av giftermal eller graviditet. Kvinnors ratt till tjanst pa universitet i Sverige lagstiftades 1925 och 1938 forbjods det att avskeda kvinnor pa grund av giftermal eller graviditet. ^{[ 9 ]}

Yrkestitel [ redigera | redigera wikitext ]

I manga europeiska lander ar ingenjorstiteln hogt ansedd och lagligt skyddad. I Frankrike far titeln ingenieur diplome endast anvandas av de som tagit examen fran en grand ecole med inriktning pa ingenjorskonst . ^{[ 11 ]} Den som anvander titeln utan korrekt examen kan bli domd till boter pa €15 000 och ett ars fangelse. ^{[ 12 ] [ 13 ]}

For att fa titulera sig Europeisk ingenjor (EUR ING) kravs generellt en ingenjorsutbildning pa avancerad niva ^{[ 14 ]} vid ett godkant universitet och cirka 5 ars yrkeserfarenhet. ^{[ 15 ]} Sverige ar relativt unikt i Europa i att ingenjorer inte har en skyddad yrkestitel, och darfor saknar cirka halften av de som titulerar sig ingenjorer en formell ingenjorsutbildning. Endast 40 procent av de som titulerar sig civilingenjor i Sverige har faktiskt en civilingenjorsutbildning. ^{[ 16 ]}

Utbildning [ redigera | redigera wikitext ]

Ingenjorsutbildning hade ofta sitt ursprung i militara hogskolor . ^{[ 17 ]} De flesta europeiska lander har overgatt till bolognasystemet och har darfor delat upp den traditionella ingenjorsutbildningen i en kandidat och master .

Europa [ redigera | redigera wikitext ]

Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Finlands utbildningssystem ar likt det tyska. Bade universitet och yrkeshogskolor (AMK) har eftergymnasial ingenjorsutbildning. Universiteten erbjuder generellt diplomingenjorsexamen , som kan delas upp i en trearig kandidat och en tvaarig master. En diplomingenjorsexamen ar forskningsforberedande och avslutas med en avhandling.

Yrkeshogskolorna erbjuder en mer praktiskt inriktad ingenjorsutbildning pa 3,5-4 ar. ^{[ 18 ]}

Frankrike [ redigera | redigera wikitext ]

For att fa titulera sig "Ingenieur diplome" i Frankrike kravs det att man genomgatt en ingenjorsutbildning vid en grande ecole . Utbildningen bestar generellt av tva ars eftergymnasial forberedelse infor concours, som ar ett nationellt prov dar studenter rankas efter resultat. Nar studenten val har blivit antagen till en grande ecole kravs ofta 3-4 ars ytterligare studier for att fa ett "Diplome d'Ingenieur". ^{[ 19 ]}

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige ges ett flertal olika ingenjorsutbildningar pa universitet och hogskolor . Den langsta kallas civilingenjor och kraver 300 hogskolepoang for examen, vilket motsvarar 5 ars heltidsstudier.

Sjoingenjor ar en fyraarig utbildning som forbereder den studerande for att verka som maskinbefal pa handelsfartyg. Utbildningen bestar av en trearig sjoingenjorsexamen (180 hp), tio manaders sjopraktik, samt 90 hogskolepoang el- och verkstadspraktik. ^{[ 20 ]}

Brandingenjor ar en 3,5-arig (210 hp) utbildning som leder till brandingenjorsexamen. Syftet med utbildningen ar att sakra och forebygga olika typer av brander. ^{[ 21 ]}

Hogskoleingenjor ar en trearig (180 hp) mer praktiskt inriktad ingenjorsutbildning som ges vid manga universitet och hogskolor.

Teknisk officer i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Tekniska officerare utbildas pa det treariga officersprogrammet som ges vid Forsvarshogskolan i Stockholm. Utbildningen syftar till att kunna leda och utveckla den tekniska tjansten samt ge nodvandig teknisk forstaelse for de tekniska mojligheter och begransningar som finns pa taktik och stridsteknik .

Exempel pa arbetsomraden ar teknisk tjanst , indirekt bekampning , luftvarn , faltarbete , CBRN , ledningssystem, och informationssystem . ^{[ 22 ]} Forsvarsmakten anstaller aven civilingenjorer som officerare, sa kallade forsvarsingenjorer .

Facklig organisation i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Tidigare organiserades ingenjorer i Sverige framst i Ingenjorsforbundet och Civilingenjorsforbundet , beroende pa utbildning. Fran och med 1 januari 2007 har dessa fackforbund gatt samman under namnet Sveriges ingenjorer . ^{[ 23 ]} Fackforbundet Unionen organiserar ocksa ingenjorer. Vissa ingenjorer med specialutbildning kan aven organiseras i andra forbund.

Andra organisationer i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Ingenjorer och naturvetare utan granser , INUG, ar en organisation som samlar ingenjorer och naturvetare med intresse i bistandsprojekt .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Ingenjorsvetenskap
• Kategori:Ingenjorer
• Konstruktor
• Ingenjorstitlar i Sverige

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Ingenjorshistoria