De jure belli ac pacis
. I den utvecklar Hugo Grotius ett system av naturrattsliga synpunkter som anses vara bindande for alla manniskor och nationer oavsett lokal sed, dessa synpunkter lade grunden till senare tids
folkratt
och
universell jurisdiktion
.
Hugo Grotius 1608.
Hugo Grotius
(
Hugo de Groot, Huig de Groot
), kallad "
folkrattens
fader", fodd
10 april
1583
i
Delft
i
Nederlanderna
, dod
28 augusti
1645
i
Rostock
i
Mecklenburg
i nuvarande
Tyskland
,
[
1
]
var en
nederlandsk
humanist
,
historiker
,
teolog
,
advokat
och
naturrattsfilosof
. Han var
Sveriges
ambassador
i
Paris
aren
1634
?
1644
. Gift med Maria van Reigersberch.
Asteroiden
9994 Grotius
ar uppkallad efter honom.
[
2
]
Hugo Grotius var son till
kuratorn
vid
universitetet i Leiden
Jan de Groot och stammade fran
Delft
, dar fadern och farfadern varit
borgmastare
. Han visade tidigt anmarkningsvard begavning, och inskrevs vid universitetet vid elva ars alder, samt
doktorerade
vid 15 ars alder.
Ar 1598 foljde han
Johan van Oldenbarnevelt
pa en ambassad till
Frankrike
, blev
juris doktor
i
Orleans
, slog sig 1599 ned som
advokat
i
Haag
och avancerade hastigt. Ar 1601 blev han Nederlandernas officielle historieskrivare, 1607 generalfiskal i provinsen Holland och 1613 radspensionar i
Rotterdam
och atnjot ett utomordentliga anseende. Som anhangare till Olderbarnevelt invecklades dock Grotius i Nederlandernas inre religiosa och politiska fejder, fangslades 1619 genom en militarkupp av stathallaren
Moritz av Oranien
samt domdes till
livstids fangelse
. Han lyckades dock 1621 med hjalp av sin hustru fly i en boklar fran slottet Loevenstein till Frankrike. Darefter levde han i
Paris
, om an val mottagen, under svara ekonomiska forhallanden. Sex ar senare kunde han atervanda till
Amsterdam
, men da ett pris sattes pa hans huvud tvingades han fly igen, denna gang till
Tyskland
. Dar motte han
Axel Oxenstierna
som anvande sitt inflytande till att 1634 tillsatta Grotius som svensk ambassador i Paris.
[
3
]
Som sadan verkade han i tio ar men kunde sasom misshaglig for Frankrikes ledande statsman
Armand-Jean du Plessis Richelieu
inte utratta sarskilt mycket. Kort efter att han fatt avsked av
drottning Kristina
, led han skeppsbrott pa
Ostersjon
, och avled i
Rostock
den 28 augusti 1645 av sviterna. Hans omfattande brevvaxling med Axel Oxenstierna fran tiden som svensk diplomat ar bevarad.
[
4
]
Med stora statsmannagavor forenade Grotius en mangsidig och djup lardom. Som teolog och
exeget
, som sprakman och filosof, som jurist och historiker har han astadkommit utomordentliga ting, men den framsta for framtiden betydelsefullaste insatsen var hans folkrattsliga och rattsfilosofiska verk. I det 1609 utgivna arbetet
Mare liberum
, en avdelning av ett fran 1604 stammande ungdomsverk
De jure prædæ
, som forst 1864 patraffades och 1869 utgavs, uppstaller Grotius for att skydda den hollandska handeln pa Ostindien grundsatsen om
havets frihet
.
[
4
]
Grotius huvudarbete forblir dock hans tankerika
De jure belli ac pacis
(1625, har senare utgetts i 49 upplagor pa
latin
och 30 oversattningar), dar han, utgaende fran naturrattsliga synpunkter lade grunden till senare tids
folkratt
. Darutover marks
De imperio summarum potestatum circa sacra
(1647),
Annales et historiæ de rebus belgicis
(1657),
Annotata ad Vetus Testamentum
(3 band 1644),
Annotates in Novum Testamentum
(2 band, 1641-47),
De veritate religionis christianæ
(1622, svensk oversattning fran 1700-talet samt ett sammandrag fran 1773),
Poemata
(1617),
Dissertatio de origine gentium americanarum
(1642),
Epistolæ
(1687), samt
Opera omnia theologica
(4 band, 1679). Grotius brev till Axel Oxenstierna ar utgivna 1889-91.
[
4
]
- De jure belli ac pacis
(1625)
- Mare liberum
(1609)
- De jure prædæ
(1604)