En
helgdag
ar i Sverige en arbetsfri dag avsedd for vila eller religiosa hogtider. I Sverige ar
helgdagarna
faststallda i
Svensk forfattningssamling
som en
sondag
, eller en annan dag i en lista av helgdagar, varav somliga alltid hamnar pa en fix
veckodag
, medan andra beraknas sa att de hamnar pa olika veckodagar olika ar.
[
1
]
Helgdagar kallas
roda dagar
da de ofta utmarks med rott i kalendrar, medan ovriga dagar vanligtvis ar markta i svart.
Sverige har tva sekulara helgdagar,
forsta maj
sedan 1939 respektive
Sveriges nationaldag
sedan 2005. Ovriga helgdagar, daribland alla sondagar, ar kyrkliga helgdagar som har sitt ursprung i
kristendomen
? med undantag av
midsommardagen
[
kalla behovs
]
som levt kvar sedan forntiden (men som sedan 300-talet e.Kr. aven firats som Johannes Doparens fodelsedag).
Allmanna helgdagar och helgdagsaftnar i Sverige
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Sondagar ar i lagens mening allmanna helgdagar, men har raknas ovriga helgdagar och dessas helgdagsaftnar upp.
Datum
2024
|
Namn
|
Berakning
|
| 1 jan
|
Nyarsdagen
[
Not 1
]
|
Fast datum, 1 januari
|
| 5 jan
|
Trettondagsafton
[
Not 2
]
|
Fast datum, 5 januari
|
| 6 jan
|
Trettondedag jul
|
Fast datum, 6 januari (Trettondedagen)
|
| 28 mar
|
Skartorsdagen
[
Not 2
]
|
Rorligt datum, torsdagen fore Paskdagen
|
| 29 mar
|
Langfredagen
|
Rorligt datum, fredagen fore Paskdagen
|
| 30 mar
|
Paskafton
|
Rorligt datum, lordagen fore Paskdagen.
|
| 31 mar
|
Paskdagen
|
Rorligt datum, forsta sondagen efter
ecklesiastisk fullmane
, efter vardagjamningen
|
| 1 apr
|
Annandag pask
|
Rorligt datum, dagen efter paskdagen
|
| 30 apr
|
Valborgsmassoafton
[
Not 2
]
|
Fast datum, 30 april
|
| 1 maj
|
Forsta maj
|
Fast datum, 1 maj
|
| 9 maj
|
Kristi himmelsfardsdag
|
Rorligt datum, sjatte torsdagen efter paskdagen
|
| 18 maj
|
Pingstafton
|
Rorligt datum, dagen fore pingstdagen
|
| 19 maj
|
Pingstdagen
|
Rorligt datum, sjunde sondagen efter paskdagen
|
| 6 jun
|
Sveriges nationaldag
|
Fast datum, 6 juni
|
| 21 jun
|
Midsommarafton
[
Not 3
]
|
Rorligt datum, fredagen mellan 19 juni och 25 juni (fredagen fore midsommardagen)
|
| 22 jun
|
Midsommardagen
|
Rorligt datum, lordagen mellan 20 juni och 26 juni
|
| 1 nov
|
Allhelgonaafton
[
Not 2
]
|
Rorligt datum, fredag mellan 30 oktober och 5 november
|
| 2 nov
|
Alla helgons dag
|
Rorligt datum, lordagen som infaller under perioden fran 31 oktober till 6 november
|
| 24 dec
|
Julafton
[
Not 3
]
|
Fast datum, 24 december
|
| 25 dec
|
Juldagen
|
Fast datum, 25 december
|
| 26 dec
|
Annandag jul
|
Fast datum, 26 december
|
| 31 dec
|
Nyarsafton
[
Not 3
]
|
Fast datum, 31 december
|
Noter:
- ^
Foregaende dag, alltsa 31 december nederst i tabellen, raknas som sondag enligt 3 a § i
Semesterlagen
och ar darmed arbetsfri.
- ^ [
a
b
c
d
]
Denna dag har inte lagstadgad stallning som arbetsfri dag. Manga arbetsplatser har anda forkortad arbetstid enligt
kollektivavtal
eller lokala avtal.
- ^ [
a
b
c
]
Denna dag raknas som sondag enligt 3 a § i
Semesterlagen
och ar darmed arbetsfri.
Se aven
Helgafton
och
Annandag
.
Tre helgdagsaftnar ar sedan lange jamstallda med sondagar i vissa situationer namligen
midsommarafton
,
julafton
och
nyarsafton
. I fraga om semesterledigheter regleras det i 3 a § av
Semesterlagen
. Pa dessa helgdagsaftnar har till exempel banker och myndigheter helt stangt. Post delas heller inte ut dessa dagar. Daremot ar dessa helgdagsaftnar inte jamstallda med sondagar gallande bl.a. trafik- och parkeringsbestammelser - da anses dessa helgdagsaftnar som lordag.
Andra helgdagsaftnar ar i regel inte arbetsfria enligt gallande avtal pa arbetsmarknaden. Daremot ar det vanligt att manga arbetsplatser genom aren avtalat sig till ledighet genom att arbeta lite mer pa andra dagar och det ar da en sa kallad halvdag. Pa dessa helgdagsaftnar har till exempel banker och myndigheter oppet, fast med begransade oppettider. Post delas ut som pa en vardag.
Huruvida man ar helt eller halvt ledig pa de helgdagsaftnar som inte ar att jamstalla med helgdag (sasom valborgsmassoafton) regleras i regel i kollektivavtal.
Under
reformationen
avskaffades ett stort antal av de
helgondagar
som hade vaxt fram i den
katolska kyrkan
genom
medeltiden
, bland annat
Eriksmassa
. De kvarvarande helgdagarna listades i
1571 ars kyrkoordning
:
[
2
]
[
3
]
- Kristusdagarna:
- Mariadagarna:
- Apostladagarna (utom
Petrus Cathedraticus
):
[
3
]
[
4
]
- Pauli
omvandelse,
25 januari
- Mattias
dag,
24 februari
- Filippos
och
Jakob den yngres
dag,
1 maj
- Petrus
och
Paulus
dodsdag,
29 juni
- Jakob den aldres
dag,
25 juli
- Petri fang
,
1 augusti
- Bartolomeus
dag,
24 augusti
- Matteus
dag,
21 september
- Judas Taddeus
och
Simon Ivrarens
dag,
28 oktober
- Andreas
dodsdag,
30 november
- Tomas
dag,
21 december
- Johannes
dag,
27 december
- Den helige Johannes Doparens dag
- Mickelsmass
- Allhelgonadagen
Ar 1772 reducerades antalet helgdagar betydligt aterigen genom kungliga
forordningen den 4 november 1772 angaende sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning eller indragning
. Nagra helgdagar flyttades till foljande sondag medan andra avskaffades helt.
[
5
]
Forsta maj
blev allman helgdag i Sverige 1939, som den forsta icke-kristna helgen.
Ar 1952 antogs lag 1952:48 som borjade galla aret efter. Den berorde tre helgdagar.
Jungfru Marie bebadelsedag
flyttades till narmaste sondag.
Midsommardagen
forlades pa samma satt till narmaste lordag. Dessutom infordes en ny helgdag,
Alla helgons dag
, pa lordagen fore allhelgonadagen. Anledningen till forandringen var bland annat att man ville ge yrkesarbetande en sammanhangande ledighet. Lordagarna var vid den tiden arbetsdagar.
[
2
]
Svenska flaggans dag
och
Sveriges nationaldag
den 6 juni blev allman helgdag 2005. Samma ar forlorade annandag pingst sin tidigare helgdagsstatus och blev vanlig arbetsdag.
Tidningsfria dagar ar ett begrepp som anvands om vissa helgdagar da inga av de stora dagstidningarna (eller ovriga tidningar som i vanliga fall utkommer den veckodagen) ges ut i pappersform och distribueras. Nu for tiden uppdateras de dock vanligen pa internet aven dessa dagar, som ar foljande: