Val av sandningssystem for marksand digital-TV i olika lander.
Digital television
, oftast kallat
digital-TV
(
DTV
) ar
televisionsutsandningar
dar man anvander digital
modulation
och
komprimering
for att sanda ljud och bild. I DTV kan man ocksa bifoga andra tjanster, exempelvis textning av program och
elektronisk programguide
(EPG). De senaste aren har Internetstrommad TV blivit alltmer populart, i och med utvecklingen av
Smart-TV
-apparater och den okade anvandningen av sadana apparater i hushall, vilket mojliggor TV-visning utan antenn och istallet genom den befintliga Internetuppkopplingen, med bandbreddsanpassad kvalitet utan risk for avbrott eller artefakter.
De viktigaste egenskaperna med digital-TV ar att den digitala signalen kan, utan nagra storre forluster, komprimeras sa att det for TV-sandningar avsatta frekvensomradet kan innehalla fler kanaler. Dessutom ar digitala sandningar mindre kansliga for storningar eftersom systemet har inbyggd felkorrigering.
I vissa situationer, till exempel om det ar valdigt mycket rorelse i bilden, kan de digitala sandningarnas kvalitet bli betydligt samre an de analoga sandningarna. Komprimeringstekniken bygger pa att inte hela bilden behover skickas for varje uppdatering, utan att enbart information om vad som har andrats sedan den senaste bilden skickas. Om alltfor mycket har andrats maste hela bilden skickas for varje uppdatering. For att kunna halla den begransade datamangden per sekund maste varje bild komprimeras hart vilket kan ge dalig kvalitet.
"Grynig" bild som man kan drabbas av vid analoga sandningar forekommer inte om bilden overfors digitalt, vilket gor att digitala sandningar ger betydande kvalitetsvinster jamfort med analoga sandningar om mottagningsforhallandena ar daliga.
Vid mycket daliga mottagningsforhallanden kan de digitala sandningarnas kvalitet tvart om bli samre an de analoga, eftersom bade bild och ljud kan bli "ryckiga" eller t.o.m. forsvinna helt periodvis. En analog sandning hade istallet gett en mycket grynig bild och brusigt ljud.
I Europa och pa manga andra hall i varlden sker digitala TV-sandningar normalt enligt standarden
DVB
(internetbaserade sandningar anvander andra system), som idag bygger pa komprimeringsteknikerna
MPEG-2
och
MPEG-4
. Dartill anvands ofta nagot
krypteringssystem
for betal-TV-kanaler.
- Huvudartiklar:
DVB-T
,
DVB-T2
Digital terrestrial television (
DVB-T
), eller markbunden television (det sa kallade
marknatet
), bestar av ett eller flera sandarnat som finns placerade pa olika master. Sadana sandningsnat finns i dagslaget i bland annat
Tyskland
,
Italien
,
Sverige
,
Storbritannien
,
Finland
och
Danmark
.
Sandningar i digitala marknat forekommer bade som krypterade och okrypterade sandningar. I Storbritannien ar nastan alla sandningar i det digitala natet okrypterade, sa man kan se runt trettio kanaler utan att betala for det, bara man skaffar sig en digitalbox. I Sverige ar ungefar tva tredjedelar av TV-kanalerna krypterade.
Planer finns i manga lander pa att ersatta det gamla analoga natet med digitala sandningar. Ar 2003 blev Berlin forst i varlden att slacka de analoga sandningarna och slackningen ska darefter fortsatta genom landet. Sverige genomforde 2005-2007 en liknande stegvis slackning, medan man i Finland stangde hela natet 1.9 2007 kl 04:00 EST
[
1
]
och i Danmark overgick man till DVB-T den vid midnatt natten till den 1/11 2009. (Till skillnad fran Sverige, vars digital-TV i huvudsak baseras pa
MPEG2
-kodning, lanserades den effektivare
MPEG4
-kodningen samtidigt.) Orsaken till att man ofta vill slacka de analoga sandningarna snabbt ar bland annat att man vill kunna anvanda de frekvenserna till annat istallet.
Digital-TV tar ocksa mindre plats genom att de olika kanalerna inte som forr sands "en och en" pa olika frekvenser (som kraver ett visst "avstand" for att inte stora varandra), utan i "knippen" av kanaler som kallas for
MUXar
. Varje MUX innehaller ett flertal kanaler. MPEG4-kodade MUX:ar tar mindre plats an MPEG2-kodade. Men antalet kanaler per MUX avgors ocksa om det ingar
HDTV
-kanaler eller ej.
- Huvudartikel:
DVB-C
I Sverige sander manga kabel-TV-nat digital-TV parallellt med de analoga sandningarna. Oftast brukar man da ha ett analogt standardutbud som sedan kan kompletteras med digitala kanaler. De flesta kabeldistributorer har dock inga planer pa att slacka de analoga sandningarna, och vissa forlitar sig fortfarande pa enbart analoga sandningar. (Via olika antenner kan man dock ofta kombinera analog kabel-TV med
marksand
digital TV, s.k.
DVB-T
eller
DVB-T2
-teknik och/eller satellitsand digital-TV, s.k.
DVB-S
-teknik.)
Com Hem
, som ar det i sarklass storsta kabelnatet i landet (75 % av kabel-tv marknaden), inledde sina digitala sandningar i november 1998. Sedan den 8 september 2020 sands enbart digitala kanaler i Com Hems kabelnat.
I Finland sands ingen analog signal i kabelnatet efter den 29 februari 2008
[
2
]
efter ett beslut i riksdagen. Detta beslut galler dock ej
centralantennandelslag
; i dessa nat kan det fortfarande (i september 2009) finnas analoga sandningar.
- Huvudartikel:
DVB-S
Alla satellitdistributorer har nastan helt gatt over till digitala sandningar. Bland de svenska tv-kanalerna finns ingen langre i analog satellitversion. I andra lander har utvecklingen mot digitala sandningar inte kommit lika langt och i till exempel Tyskland sands flertalet satellitkanaler bade digitalt och analogt.
Se
DVB-H
.
Det senaste sattet att ta emot digital-TV ar via
bredband
, nagot som ofta kallas
IPTV
. I Sverige tillhandahalls sadana tjanster av exempelvis
Telia
och
Bredbandsbolaget
/
Viasat
. Observera att IPTV sker i stangda natverk, inte over oppna internet. TV-sandningar over internet kallas i allmanhet
webb-TV
.
- Huvudartikel:
Marksand digital-TV i Sverige
Varen 2003 beslutade riksdagen att analoga sandningar i marknatet skulle upphora for att ge plats at digitala. Man hade da sant digitalt och analogt parallellt sedan 1999. Overgangen gjordes i fem etapper, och slutfordes den 29 oktober 2007, da hela landet var digitaliserat.
[
3
]
- Etapp 1, hosten 2005: Bland annat
Gotland
,
Gavle
och
Motala
.
- Etapp 2, varen 2006: Bland annat
Norrkoping
,
Uppsala
,
Vasteras
och
Orebro
.
- Etapp 3, hosten 2006: Bland annat
Halmstad
,
Jonkoping
,
Varberg
och
Vaxjo
.
- Etapp 4 varen 2007: Bland annat
Stockholm
,
Sundsvall
,
Ostersund
,
Kiruna
,
Lulea
.
- Etapp 5 hosten 2007: Bland annat
Goteborg
,
Malmo
,
Umea
,
Trollhattan
,
Helsingborg
och
Lund
.