Kiruna

Kiruna
Giron
Kiiruna/Kieruna
Tatort
Land Sverige  Sverige
Landskap Lappland
Lan Norrbottens lan
Kommun Kiruna kommun
Distrikt Jukkasjarvi distrikt
Hojdlage 550  m o.h.
Koordinater 67°50′56″N 20°18′10″O  /  67.84889°N 20.30278°O  / 67.84889; 20.30278
Area
 - tatort 1 006  hektar   (2020) [ 3 ]
 - kommun 20 553,28  km²   (2019) [ 1 ]
Folkmangd
 - tatort 17 513  (2020) [ 3 ]
 - kommun 22 498  (2024) [ 2 ]
Befolkningstathet
 - tatort 17,4 inv./ hektar
 - kommun 1 inv./ km²
Grundad [ 4 ]
Tidszon CET ( UTC+1 )
 -  sommartid CEST ( UTC+2 )
Postort Kiruna
Riktnummer 0980
Tatortskod T8676 [ 5 ]
Beb.omradeskod 2584TC103 (1960?) [ 6 ]
Geonames 605155
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens lage i Norrbottens lan
Ortens lage i Norrbottens lan
Wikimedia Commons : Kiruna
SCB:s bebyggelseomradesavgransning
Redigera Wikidata
Kupoltorget i Kiruna centrum med Kvarteret Ortdrivaren till hoger.

Kiruna ( [?k?ːr?na] ; nordsamiska : Giron [?kiron] ; finska : Kiiruna [?kiːrun?] ; meankieli : Kieruna [ 7 ] ) ar en tatort och centralort i Kiruna kommun i nordligaste Sverige och den storsta tatorten i landskapet Lappland med 17 513 invanare 2020 [ 3 ] .

Kiruna ar ett utpraglat gruvsamhalle belaget mellan de tva bergen Luossavaara och Kiirunavaara , bada med stora jarnmalmfyndigheter, och sydsluttningen pa det tredje stadsberget Haukivaara .

Kiruna grundades ar 1900, och Hjalmar Lundbohm raknas som dess grundare. Han var disponent vid gruvbolaget LKAB [ 8 ] som paborjade brytning av jarnmalm i Kiirunavaara i slutet av 1890-talet.

Sveriges enda rymdbas , Esrange , etablerades i Kiruna pa 1960-talet. I Kiruna finns Institutet for rymdfysik [ 9 ] och Lulea tekniska universitets institution for rymdvetenskap. [ 10 ]

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Det ena gruvbergets namn, Kiirunavaara pa finska , Gironvarri pa nordsamiska , vilket betyder fjallripeberget , var upphovet till namnet Kiruna. [ 11 ] [ 12 ] [ 13 ] [ 14 ]

Nar stadsplanen for samhallet skulle faststallas, lade ordforanden for LKAB, G. E. Broms, namnforslaget Kiruna, som han ansag dels vara kortare och dels ha battre anknytning till foretagets verksamhet an det tidigare namnet som hade varit Luossavaara eller Luossavare, samiska Luossavarri (Laxberget). Eftersom invanarna ville ha ett namn som var latt att skriva och uttala, var det langa namnet svart for den flersprakiga befolkningen. Det forkortade namnet Kiruna stadfastes av Kungl. Maj:t den 27 april ar 1900. [ 15 ]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Kirunas historia

Redan 1642 hittades magnetit i Masugnsbyn . Malmen i Svappavaara hittas i slutet pa 1640-talet eller borjan pa 1650-talet. Det forsta kanda malmprovet fran Malmberget dateras till 1660-talet. Malmfyndigheterna i Luossavaara och Kirunavaara namns 1696 for forsta gangen men eftersom omradet ar mycket otillgangligt var det forst nar det blev mojligt att bygga en jarnvag som nagon brytning i storre skala kunde bli aktuell. Innan dess fraktades malmen med hjalp av rensladar. Det gjorde att man inte kunde frakta nog mycket for att ga med vinst och iden lades ned till det kom jarnvagar. I slutet av 1800-talet gjordes en satsning pa att borja en storskalig brytning. Malmbanan borjade byggas med stor frenesi och malmfyndigheterna hade pa nagra ar jarnvagsforbindelse till bade Atlanten via Ofotenbanan till hamnen i Narvik och Bottenviken via Lulea . [ 16 ] Samhallet och gruvorna vaxte sedan snabbt tillsammans under ledning av disponent Hjalmar Lundbohm . De allra forsta bostaderna var sma ruckel och kator men Lundbohm ville inte att det nya samhallet skulle vaxa upp till en kakstad. Nar Kiruna den 23 december ar 1908 blev municipalsamhalle skapades forutsattningar for framvaxten av ett modernt samhalle med en strikt stadsplan (av Per Olof Hallman ). Kiruna hade tidigt elektricitet och trafik med elektriska sparvagnar med 1 000 mm i sparvidd . Sparvagen i Kiruna , vilken bedrevs av LKAB , pagick under perioden 1907?1958 (underjordisk gruvsparvag fram till 1961).

Administrativa tillhorigheter [ redigera | redigera wikitext ]

Orten lag i Jukkasjarvi socken vari vid kommunreformen 1862 genomforande i Lappland 1874 inrattades Jukkasjarvi landskommun . For orten inrattades 23 december 1908 i denna landskommun Kiruna municipalsamhalle . Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 24 oktober 1947) ombildades landskommunen med municipalsamhallet till Kiruna stad som da med sina 14 000 kvadratkilometer var varldens till ytan storsta stad och dar tatortens bebyggelse utgjorde en mycket liten del. 1971 uppgick staden tillsammans med Karesuando landskommun i Kiruna kommun med Kiruna som centralort. [ 17 ]

I kyrkligt hanseende har Kiruna alltid hort till Jukkasjarvi forsamling . [ 18 ]

Kiruna ingick till 1948 i Jukkasjarvi tingslag , darefter till 1971 i Jukkasjarvi och Karesuando tingslag . Sedan 1971 ingar orten i Gallivare domsaga . [ 19 ]

Stadsomvandlingen [ redigera | redigera wikitext ]

Den 8 januari 2007 beslutade kommunfullmaktige att ortens centrum skall flyttas i nordvastlig riktning, till berget Luossavaaras fot vid sjon Luossajarvi . Debatten har varit lang, och egentligen skulle beslutet i fragan ha tagits den 19 december 2006 men motte da motstand. I det antagna forslaget ingar en jarnvagstunnel genom Luossavaara, men finansieringen av den ar annu oklar. [ kalla behovs ] Manga av ortens byggnader har blivit eller kommer att bli flyttade. Orsaken ar den rasrisk som orsakas av gruvbrytningen. [ 20 ] Den 19 september 2011 beslutade Kirunas kommunfullmaktige att stadens nya centrum ska forlaggas oster om den nuvarande stadskarnan, mellan Jagarskolan och Tuolluvaara-omradet. [ 21 ] En arkitekttavling om utformningen av det nya centrumet utlystes. Den avgjordes i mars 2013. [ 22 ]

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Stadsdelar [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Kirunas stadsdelar

Ar 2004 bodde cirka 27 procent av stadens befolkning i stadsdelen Lombolo [ 23 ] som ar belagen nere i dalen oster om gruvberget Kiirunavaara.

  • SJ-omradet
  • Lokstallarna
  • Centrum
  • Norrmalm
  • Ostermalm
  • Hogalid
  • Bolagsomradet
  • Luossavaara
  • Triangeln
  • Jagarskolan
  • Oster om Nollan
  • Sandstensberget
  • Lombolo
  • Smaindustriomradet
  • Lombia

Ibland raknas aven Tuolluvaara som stadsdel.

Kirunas gamla centralstation , ritad av Folke Zettervall (riven 2017).

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

Norrsken over Kirunas centrum

Kiruna har ett subarktiskt inlandsklimat med mycket sno och kyla under ena halvan av aret och betydligt mildare under andra halvan. Tack vare golfstrommen, den torra luften och den klimatanpassade stadsplaneringen har Kiruna anda, trots sin nordliga latitud och hojd over havet ett jamforelsevis milt klimat. Eftersom Kiruna ligger norr om polcirkeln rader under vintern tre veckors polarnatt , det vill saga att solen inte gar over horisonten, och under sommaren fem veckor midnattssol , vilket innebar att solen inte gar nedanfor horisonten. Sno finns normalt i staden fran oktober till maj. Medeltemperaturen i januari ar -14.5 °C och i juli 12 °C. Maximitemperaturer pa runt 20?25 °C kan forekomma nagra ganger under sommaren liksom -30 °C eller lagre under midvintern. Nederbordsmangden ar omkring 488 millimeter per ar.

Genomsnittliga uppmatta varden: [ 24 ]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvarde ?10 ?8 ?4 1 7 14 17 14 8 2 ?5 ?8
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvarde ?19 ?18 ?14 ?8 ?1 5 7 6 1 ?5 ?12 ?17
 Nederbord 30 25 26 27 34 49 86 74 49 47 42 34

Ekonomi och infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Naringsliv [ redigera | redigera wikitext ]

Gruvbergen Kiirunavaara (forgrund) och Luossavaara (bakgrund).

Gruvdrift [ redigera | redigera wikitext ]

Kirunas naringsliv domineras totalt av gruvnaringen. Numera ar endast gruvan i Kiirunavaara i drift och rationaliseringar gor att allt mindre personal behovs under jord for brytningen. En mangd entreprenorer till LKAB finns i stan.

Turism [ redigera | redigera wikitext ]

Turistnaringen ar ocksa betydande i Kiruna; centralorten drar till sig en del turister, aven om den i forsta hand fungerar som kommunikativt centrum for friluftsturism i fjallen, Abisko nationalpark och till Ishotellet i Jukkasjarvi , 16 km fran Kiruna Centrum. [ 25 ] Alltfler turister soker sig till Kiruna och Abisko for att uppleva norrsken. [ 26 ]

Infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Transport [ redigera | redigera wikitext ]

Kiruna flygplats har linjetrafik till Stockholm . Kiruna genomkorsas av vag E10 vilket ar en av tva vagar som tar en fran centralorten och ut fran kommunen, den andra ar lansvag 870:s som slutar i Nikkaluokta . Jarnvagsanslutning finns genom Malmbanan . Linjetrafik med buss finns till de flesta orter i kommunen och lanet i Lanstrafikens regi. Under perioden 1907-1958 fanns ocksa sparvagstrafik i Kiruna . Kiruna kommun bedriver lokaltrafik med buss inom Kiruna tatort pa tre linjer.

Strackningarna av bade Malmbanan och E10 gar sida vid sida langs avsparrningarna till sprickzonen fran Kiirunavaaragruvan och ar de anlaggningar som ar mest akut hotade av utbredningen av denna. Vag- och jarnvagsutredning pagar for att andra strackningarna, som aven paverkar jarnvagsstationen . En nordvastlig strackning av jarnvagen forordades av Kiruna kommun i samband med mote den 19 december 2006. Bland forslagen pa ny placering av stationen ar en samlokalisering med flygplatsen. Den 31 augusti 2013 stangde Trafikverket den gamla jarnvagsstationen. En station ar i bruk vid omradet som i folkmun kallas Kumla, ca 1,5 kilometer fran nuvarande stadskarna. [ 27 ] [ 28 ]

Den nya dragningen av E10 oppnades hosten 2019. [ 29 ]

Utbildning och forskning [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan 1940-talet finns ocksa en vaxande rymdverksamhet i Kiruna. [ 30 ] 50 km oster om Kiruna ligger raketbasen Esrange och ESA:s satellitdatamottagningsstation Salmijarvi.

Vid rymdcampus, som ligger cirka sex kilometer oster om Kiruna, bedrivs forskning kring norrsken och annan rymdfysik vid Institutet for rymdfysik och Institutionen for system- och rymdteknik , den senare horande till Lulea tekniska universitet med utbildningar inom rymdingenjorsprogrammet .

Befolkning [ redigera | redigera wikitext ]

Befolkningsutveckling [ redigera | redigera wikitext ]

De av Statistiska centralbyran avgransade tatorterna Kiruna och Tuolluvaara, med granserna fran tatortsavgransningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Kiruna 1900?2020 [ 31 ] [ 32 ] [ 33 ] [ 34 ] [ 35 ] [ 36 ] [ 37 ] [ 38 ]
Ar Folkmangd Areal ( ha )
1900
  
239
1950
  
12 537 ##
1960
  
19 355 873
1965
  
21 572 893
1970
  
23 279 1 033
1975
  
25 410 1 270
1980
  
24 446 1 560
1990
  
20 466 1 585
1995
  
20 299 1 592
2000
  
19 148 1 592
2005
  
18 154 1 640
2010
  
18 148 1 653
2015
  
17 037 903
2020
  
17 513 1 006
Anm.: Sammanvuxen med Tuolluvaara 1975, utbruten 2015 ur Kiruna for att aterigen utgora en egen tatort men 2020 ater del av Kiruna.
  † Som kopingsliknande samhalle 1900.
  ## Som tatort/befolkningsagglomeration 1920?1950.

Kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Massmedier [ redigera | redigera wikitext ]

Press [ redigera | redigera wikitext ]

Bland lokaltidningar kan namnas Norrlandska Socialdemokraten , Norrbottens-Kuriren och Kirunatidningen .

Radio [ redigera | redigera wikitext ]

Frekvens Sandningsbeteckning Sandarplats
89,1 MHz Sveriges Radio P1 Kiruna (Kiirunavaaramasten)
92,7 MHz Sveriges Radio P2 Kiruna (Kiirunavaaramasten)
93,7 MHz Radio Kiruna Kiruna
96,4 MHz Sveriges Radio P3 Kiruna (Kiirunavaaramasten)
102,7 MHz Sveriges Radio P4 ( P4 Norrbotten ) Kiruna (Kiirunavaaramasten)
104,4 MHz NRJ Kiruna
105,8 MHz Rix FM Kiruna
107,0 MHz Mix Megapol Kiruna

Konstarter [ redigera | redigera wikitext ]

Musik [ redigera | redigera wikitext ]

Kirunasonen Markus Fagervall vann tredje sasongen av Idol 2006 . [ 39 ] Tva ar senare anordnades Melodifestivalen pa orten. [ 40 ]

Teater [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1933 bildades Kiruna Teater- & Musikforening , numer en del av Riksteatern . I borjan av 2020-talet hade teatern 200 medlemmar. [ 41 ] Pa orten finns aven Kiruna amatorteaterforening. [ 42 ] Som exempel pa dramatiker fran orten kan namnas Erik Norberg som bland annat skrivit Vem stal Polcirkeln? .

Bildkonst [ redigera | redigera wikitext ]

Kiruna har etablerat sig som konststad, vilket kan harledas till stadens konstintresserade grundare gruvdisponent Hjalmar Lundbohm . [ 43 ] Bland konstnarer fran Kiruna kan namnas Agneta Andersson som gjort ett flertal offentliga konstverk i naromradet, Erik Marklund som bodde och verkade pa Brandoskar och lat uppfora en jesusstaty pa ett skar i narheten och Sten Kauppi som gett namn at Kauppistipendiet .

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

Forfattaren Asa Larsson vaxte upp i Kiruna och har i bocker som Solstorm och Svart stig gestaltat orten. [ 44 ] Kiruna har ocksa beskrivits av Kerstin Ekman i Herrarna i skogen ; "Dag och natt danar timmerbilarna forbi. De kor till Norge, till massafabrikerna, sagverken och arbetstillfallena dar. Varfor det maste vara sa vet jag inte. Jag har legat vaken och lyssnat pa dundret av timmerslapen som ar efter ar, dygnet runt, fraktar bort skogen. Jag har vargklon i hjartat.”. [ 45 ] Bland forfattare fran Kiruna kan namnas Joakim Forsberg , Ola Nilsson , Torbjorn Safve och Petra Ostergren .

Film [ redigera | redigera wikitext ]

Bland tidiga skadespelare fran Kiruna kan namnas Eva Turitz som syntes i filmen Uppsagd fran 1934 och Janssons frestelse fran 1936.

Arkitektur [ redigera | redigera wikitext ]

Kiruna kyrka (arkitekt: Gustaf Wickman ).
Kvarteret Ortdrivaren : Snusdosan och Spottkoppen till vanster i bild, Mullbanken i mitten och Berlinmuren till hoger.
Kiruna fotograferat fran Kirunavaara

Den tidigaste bebyggelsen i Kiruna kring Luossajarvis utlopp, omradet kallat On, ar numera helt rivet och omradet far ej betradas pa grund av rasrisken till gruvan. Omraden med arbetarbostader som tidigt uppfordes av LKAB finns i stor utstrackning kvar och star i sammanhangande omraden. Ett av dessa, Bolagsomradet, var det forsta bostadsomradet som paverkades av gruvbrytningen. Ett flertal byggnader har flyttats till andra delar av staden. Flera kvarter, daribland kv Ullspiran, har rivits.

Kirunas forsta stadshus , ritat av Artur von Schmalensee , blev 1964 belonat med Sveriges Arkitekters pris Kasper Salin-priset som Sveriges vackraste byggnad och hade aven skydd som byggnadsminne enligt kulturminneslagen, [ kalla behovs ] men revs varen 2019. [ 46 ] Ett nytt stadshus, aven kallat Kristallen , togs i bruk hosten 2018. Aven Kiruna kyrka , ritad av Gustaf Wickman och uppford av LKAB 1907-1912, har blivit belonad som bade Sveriges vackraste kyrka och senast som Sveriges mest omtyckta byggnad, med motiveringen att den ar sa vacker, uppford fore 1950 i Tyck om hus . [ 47 ]

I stadens centrum revs stora delar av den tidiga bebyggelsen med trahus for hogre betonghus pa 1960-talet. Den framsta symbolen for denna ombyggnad har blivit kvarteret Ortdrivaren , som ritades av Ralph Erskine , bestaende av tva punkthus kallade Snusdosan och Spottkoppen samt tva bostadslangor kallade Mullbanken och Berlinmuren . Aven Missionskyrkan var fran borjan en del av komplexet och kallas i folkmun Herrens pris . Forsamlingen lamnade sedermera kyrkan, sjalva kyrkorummet byggdes om och anvandes under en period som butikslokal. Namnet Snusdosan sags komma av att punkthusen som har konvext valvda vaggar at alla hall uppifran har samma form som datidens snusdosor . Den tidigare dominerande byggnaden i centrum, Centralskolan, revs ocksa.

Ett Folkets hus med bio finns i Kiruna. Foreningen grundades 1901 och ar annu aktiva idag (2021). Ett nytt kulturhus ar byggt i den nya centrumkarnan som kommer att ersatta det nuvarande Kiruna Folkets Hus. [ 48 ]

Idrott [ redigera | redigera wikitext ]

Kiruna har fostrat en rad framgangsrika idrottare, framforallt inom vintersporter . Bland idrottare fran Kiruna kan namnas Erik ”Kiruna-Lasse” Larsson som Sveriges Olympiska Kommitte (SOK) beskriver som en av Sveriges "markligaste skidakare genom tiderna". Han var starkt religios och lade darfor ner idrottssatsningen vid 26-ars alder. Da hade han vunnit OS-brons 1936. [ 49 ] En annan OS-atlet fran orten ar snowboardakaren Tomas Johansson som tavlade i half-pipe i OS i Salt Lake City 2002 . Han slutade pa plats 25. [ 50 ] I Olympiska vinterspelen 2010 tavlade Kiruna-fodda Per Spett i puckelpist . Han slutade pa plats 23. [ 51 ]

Kiruna har aven fostrat hockeyspelare och -tranare som Borje och Stig Salming , Emma Eliasson och Jonathan Pudas .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. Ar 2012?2019 , SCB , 21 februari 2019, las online . [kalla fran Wikidata]
  2. ^ Folkmangd och befolkningsforandringar - Kvartal 1, 2024 , SCB , 14 maj 2024, las online . [kalla fran Wikidata]
  3. ^ [ a b c d ] Statistiska tatorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstathet per tatort , SCB , 24 november 2021, las online . [kalla fran Wikidata]
  4. ^ hamtat fran: hebreisksprakiga Wikipedia . [kalla fran Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tatorter 1960-2010 , SCB , las online , last: 14 mars 2014. [kalla fran Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel for SCB:s statistiska tatorter och smaorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem , SCB , 11 november 2021, las online . [kalla fran Wikidata]
  7. ^ Lundqvist, Bjorn (2014). ”Om Kirunas meankieliska ortnamn.” . Namn och bygd ? Tidskrift for nordisk ortnamnsforskning (102): sid. 226?228. . https://kgaa.bokorder.se/en-us/download/43ca540c-a0ef-404b-89ea-5fd6734d2cd7 .   [ dod lank ]
  8. ^ ”Kiruna fran borjan” . kiruna.se . Kiruna kommun . https://kiruna.se/stadsomvandling/startsida/besokare/bakgrund/kiruna-fran-borjan.html . Last 9 februari 2023 .  
  9. ^ ”Kiruna All Sky Camera ? IRF” . www.irf.se . https://www.irf.se/en/observatory-activities/kiruna-all-sky-camera/?chosen=office_kiruna . Last 9 februari 2023 .  
  10. ^ ”Space technology - Lulea University of Technology” (pa engelska). www.ltu.se . https://www.ltu.se/org/srt/Avdelningar/rymdteknik?l=en . Last 9 februari 2023 .  
  11. ^ ”Neahttadigisanit | Nordsamiske ordbøker” . Neahttadigisanit . http://sanit.oahpa.no/detail/sme/fin/giron.html . Last 24 juli 2023 .  
  12. ^ ”Neahttadigisanit | Nordsamiske ordbøker” . Neahttadigisanit . http://sanit.oahpa.no/detail/sme/fin/varri.html . Last 24 juli 2023 .  
  13. ^ ”varri oversattning till svenska, exempel i sammanhang, uttal | Glosbe” . sv.glosbe.com . https://sv.glosbe.com/se/sv/v%C3%A1rri . Last 24 juli 2023 .  
  14. ^ ”giron oversattning till svenska, ordbok nordsamiska - svenska | Glosbe” . sv.glosbe.com . https://sv.glosbe.com/se/sv/giron . Last 24 juli 2023 .  
  15. ^ ”Kiruna - ortsnamnet och den forstfodda” . Lundbohm.nu. 5 december 2019 . https://www.lundbohm.nu/2019/12/05/kiruna-ortsnamnet-och-den-f%C3%B6rstf%C3%B6dda-43774403 . Last 24 mars 2024 .  
  16. ^ Brunnstrom, Lasse (1980-1981). Kiruna - ett samhallsbygge i sekelskiftets Sverige: [Kiruna - a Swedish mining city from the turn of the century] . Norrlandska stader och kulturmiljoer, 0348-2618. [Umea]: Forf. Libris 276751  
  17. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863?1993 . Mjolby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X  
  18. ^ ”Forteckning (Sveriges forsamlingar genom tiderna)” . Skatteverket . 1989 . http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html . Last 17 december 2013 .  
  19. ^ Elsa Trolle Onnerfors : Domsagohistorik - Gallivare tingsratt (del av Riksantikvarieambetets Tings- och radhusinventeringen 1996-2007)
  20. ^ Dagens nyheter 8 januari 2007 - Klart med Kirunas flytt
  21. ^ ”Arkiverade kopian” . Arkiverad fran originalet den 28 oktober 2011 . https://web.archive.org/web/20111028030252/http://www.kommun.kiruna.se/Stadsomvandlingen/Nyheter-Stadsomvandlingen/Kirunas-nya-centrum-placeras-i-oster/ . Last 18 oktober 2011 .  
  22. ^ Nordmark, Marianne. ”Arkitekttavling ny stadskarna” . Kiruna kommun. Arkiverad fran originalet den 6 november 2013 . https://web.archive.org/web/20131106005901/http://www.kiruna.se/Stadsomvandling/Nya-Kiruna/Arkitekttavling-ny-stadskarna/ . Last 6 november 2013 .  
  23. ^ http://www.kommun.kiruna.se/upload/10542/WEB_Trafikn%c3%a4tsanalys%20KIRUNA%202007-10-26.pdf [ dod lank ]
  24. ^ World Weather Information Service
  25. ^ ”Icehotel” . https://www.icehotel.com/ . Last 1 april 2020 .  
  26. ^ ”Norrsken” . https://www.rt-forum.se/article/view/682011/lockar_med_tag_till_norrsken . Last 1 mars 2020 .  
  27. ^ Wappling, Magdalena. ”Ny tillfallig jarnvagsstation” . Kiruna kommun. Arkiverad fran originalet den 5 november 2013 . https://web.archive.org/web/20131105225723/http://www.kiruna.se/Stadsomvandling/Infrastruktur/Jarnvagstationen/ . Last 6 november 2013 .  
  28. ^ SVT Nordnytt: Sista taget har gatt Arkiverad 4 november 2013 hamtat fran the Wayback Machine . 30 augusti 2013, Last 10 oktober 2015
  29. ^ ”Stadsomvandling - Kiruna kommun” . www.kiruna.se . http://www.kiruna.se/Stadsomvandling/ . Last 5 mars 2017 .  
  30. ^ Backman, Fredrick (2015) (pa engelska (med svensk sammanfattning)). Making Place for Space: a History of 'Space Town' Kiruna 1943-2000 . Libris 17940935 . ISBN 978-91-7601-244-4  
  31. ^ Folkrakningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. haft: 129-130 . Kungliga statistiska centralbyran.
  32. ^ ( PDF ) Folkrakningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmangd inom sarskilda forvaltningsomraden m.m., Tatorter . Stockholm: Statistiska centralbyran . 1952-05-19. sid. 238 . http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf . Last 9 oktober 2014   Arkiverad 29 oktober 2013 hamtat fran the Wayback Machine .
  33. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tatorternas areal och folkmangd 1960 och 1965 . Stockholm: Statistiska centralbyran . 1967-09-22. sid. 85  
  34. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tatorternas areal och folkmangd 1965 och 1970 . Stockholm: Statistiska centralbyran . 17 november 1972. sid. 76  
  35. ^ ( PDF ) Folk- och bostadsrakningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tatorternas areal och folkmangd. . Stockholm: Statistiska centralbyran . 1977. sid. 46 . http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf . Last 19 augusti 2015   Arkiverad 24 september 2015 hamtat fran the Wayback Machine .
  36. ^ ( PDF ) Folk- och bostadsrakningen 1980 Del 2:3, Tatorternas areal och folkmangd, utveckling mellan 1975 och 1980 . Stockholm: Statistiska centralbyran . 1984-06-29. sid. 58 . http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf . Last 15 januari 2015   Arkiverad 24 september 2015 hamtat fran the Wayback Machine .
  37. ^ ( PDF ) Tatorter 1990, Befolkning och areal i tatorter och glesbygd; Reviderade uppgifter . Stockholm: Statistiska centralbyran . 26 februari 1992. sid. 54 . http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf . Last 1 april 2016  
  38. ^ ”Landareal per tatort, folkmangd och invanare per kvadratkilometer. Vart femte ar 1960 - 2015” . Statistiska centralbyran . 25 oktober 2016. Arkiverad fran originalet den 26 oktober 2016 . https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f . Last 27 oktober 2016 .  
  39. ^ Aino Oxblod (1 februari 2022). ”Markus Fagervall forsvann efter Idol ? sa lever han idag” . www.femina.se . https://www.femina.se/nostalgi/markus-fagervall-forsvann-efter-idol-vandningen-efter-krisen/8207767 . Last 22 oktober 2023 .  
  40. ^ Norrbottens museum (14 februari 2020). ”Andra chansen i Kiruna 2008 ? Norrbottens museum var pa plats” . Kulturmiljo vid Norrbottens museum . https://kulturmiljonorrbotten.com/2020/02/14/andra-chansen-i-kiruna-2008-norrbottens-museum-var-pa-plats/ . Last 22 oktober 2023 .  
  41. ^ ”Kiruna Teater- och Musikforening - Teater - Kiruna Folkets Hus - FHKiruna.se” . www.fhkiruna.se . https://www.fhkiruna.se/Scen/KirunaTeaterforening/ . Last 22 oktober 2023 .  
  42. ^ ”Kiruna Amatorteaterforening - Teater - Kiruna Folkets Hus - FHKiruna.se” . www.fhkiruna.se . https://www.fhkiruna.se/Scen/KirunaAmatorteaterforening/ . Last 22 oktober 2023 .  
  43. ^ ”Konst” . kiruna.se . 19 september 2023 . https://kiruna.se/konst-och-kulturhistoria/startsida/konst.html . Last 22 oktober 2023 .  
  44. ^ ”Kiruna, Romaner, Skonlitteratur - Sok” . biblioteket.stockholm.se . https://biblioteket.stockholm.se/sok/topic/http%3A%2F%2Fbiblioteket.stockholm.se%2Fsok%2Ftopic%2FKiruna%3BRomaner%3BSk%C3%B6nlitteratur . Last 22 oktober 2023 .  
  45. ^ ””Jag grater 30 sekunder for Kiruna”” . Vi . 24 juni 2022 . https://vi.se/artikel/sb6Z27eM-a0j2LRwp-9ee5b . Last 22 oktober 2023 .  
  46. ^ SVT 30 april 2019
  47. ^ Hans Sternlund (22 februari 2024). ”Stora kulturvarden star pa spel nar Kiruna kyrka ska flyttas” . svt . https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/stora-kulturvarden-star-pa-spel-nar-kiruna-kyrka-ska-flyttas . Last 24 mars 2024 .  
  48. ^ Sternlund, Hans (5 juli 2017). ”Nya kulturhuset ersatter Folkets Hus” . SVT Nyheter . https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/vad-ska-nya-kirunas-nya-kulturhus-heta . Last 28 april 2021 .  
  49. ^ ”Erik Larsson - Sveriges Olympiska Kommitte” . sok.se . https://sok.se/idrottare/idrottare/e/eriklarsson.4.6e50471314e9b9c0e89a2e0.html . Last 22 oktober 2023 .  
  50. ^ ”Olympedia ? Tomas Johansson” . www.olympedia.org . https://www.olympedia.org/athletes/101128 . Last 22 oktober 2023 .  
  51. ^ ”Men's Moguls - Qualification : Schedule and Results : Vancouver 2010 Winter Olympics” . web.archive.org . 17 februari 2010. Arkiverad fran originalet den 17 februari 2010 . https://web.archive.org/web/20100217032124/http://www.vancouver2010.com/olympic-freestyle-skiing/schedule-and-results/mens-moguls-qualification_frm020901t6-Ol.html . Last 22 oktober 2023 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]