Stillasittande livsstil

Stillasittande livsstil ar en livsstil med franvaro av kontraktion (sammandragning) av kroppens storre muskelgrupper , till exempel lar- och satesmuskulatur , det vill saga muskular inaktivitet. En frisk person som ar fysiskt passiv eller en forsload person kan vardagligt kallas soffpotatis , vilket ar jamforbart med slofock . ^[
1
] Motsatsen till stillasittande ar alla former av fysisk aktivitet dar mer muskelaktivitet forekommer. ^[
2
]

Stillasittande aktiviteter inkluderar bilakning, att sitta , lasa , se pa TV, spela vissa videospel och datoranvandning under storre delen av dagen. Stillasittande kan inga i arbetsuppgifterna, men kan motverkas genom att ta korta rorelsepauser och anvandning av staskrivbord. Stillasittande ses som en egen parameter i halsobedomning, atskild fran tider med mattlig eller hard fysisk traning. ^[
3
]

Det ar vanligt i det moderna samhallet att en och samma person kombinerar olika beteenden av langvarig fysisk inaktivitet/stillasittande med att vara fysiskt aktiv. En sa kallad "aktiv soffpotatis" kan forvisso na upp till rekommendationen om 150 minuter mattligt anstrangande fysisk aktivitet per vecka men anda vara langvarigt stillasittande en stor del av dygnet. Av dygnets ca 16 timmar vakna tid anvander en person i genomsnitt 0,5 timmar till fysisk aktivitet som ar mattligt anstrangande, 6-7 timmar till lagintensiva vardagliga aktiviteter och 9 timmar till stillasittande. For manga utgor darfor den mattligt anstrangande fysisk aktivitet en mindre del av den dagliga energiomsattningen. For de flesta individer ar det snarare variationer i den vardagliga aktiviteten, dvs att ersatta en del av stillasittande tiden med lagintensiv aktivitet som kan innebara en stor skillnad for halsotillstandet . Genom att sta i stallet for att sitta, ta trapporna istallet for att ta hissen och promenera till jobbet istallet for att ta bil kan energiomsattningen latt flerfaldigas for den enskilde individen. ^[
4
]^[
5
]

Stillasittande ar betraktad som en enskild riskfaktor for att drabbas av sjukdom och for tidig dod. En stillasittande livsstil okar risken for bland annat metabolt syndrom , insjuknande i och dodlighet av hjart- och karlsjukdomar , insjuknande i och dodlighet av flera cancerformer , diabetes typ 2 , stress , depressioner , overvikt och fetma , samt bukfetma . Efter hogt blodtryck , rokning och hogt blodsocker , ar stillasittande bedomt som den storsta riskfaktorn for att do i fortid. ^[
6
]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , 10 februari 2019 .

^ Svenska Akademiens ordbocker ( SAOL , SO och SAOB ) pa Svenska.se: soffpotatis
^ FYSS 2017 : fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling ([3., rev. uppl.]). Lakartidningen forlag AB. 2016. ISBN 9789198171129 . OCLC 1016178271 . https://www.worldcat.org/oclc/1016178271 . Last 10 februari 2019
^ ”Nationella riktlinjer for prevention och behandling vid ohalsosamma levnadsvanor” . https://health.gov/paguidelines/second-edition/report/ . Last 10 februari 2019 .
^ Ekblom-Bak at al, "Minskat stillasittande lika viktigt som okad fysisk aktivitet" Arkiverad 24 december 2014 hamtat fran the Wayback Machine ., Lakartidningen nr 9 2010 volym 107
^ ”2018 Physical activity guidelines advisory committe report” . https://health.gov/paguidelines/second-edition/report/ . Last 10 februari 2019 .
^ Biswas, Aviroop; Oh, Paul I.; Faulkner, Guy E.; Bajaj, Ravi R.; Silver, Michael A.; Mitchell, Marc S. (2015-01-20). ”Sedentary Time and Its Association With Risk for Disease Incidence, Mortality, and Hospitalization in Adults” (pa engelska). Annals of Internal Medicine 162 (2): sid. 123. doi : 10.7326/m14-1651 . ISSN 0003-4819 . https://annals.org/aim/article-abstract/2091327/sedentary-time-its-association-risk-disease-incidence-mortality-hospitalization-adults?doi=10.7326%2fM14-1651 . Last 10 februari 2019 .

[1] Svenska Akademiens ordbocker ( SAOL , SO och SAOB ) pa Svenska.se: soffpotatis

[2] FYSS 2017 : fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling ([3., rev. uppl.]). Lakartidningen forlag AB. 2016. ISBN 9789198171129 . OCLC 1016178271 . https://www.worldcat.org/oclc/1016178271 . Last 10 februari 2019

[3] ”Nationella riktlinjer for prevention och behandling vid ohalsosamma levnadsvanor” . https://health.gov/paguidelines/second-edition/report/ . Last 10 februari 2019 .

[lakartidningen.se-4] Ekblom-Bak at al, "Minskat stillasittande lika viktigt som okad fysisk aktivitet" Arkiverad 24 december 2014 hamtat fran the Wayback Machine ., Lakartidningen nr 9 2010 volym 107

[5] ”2018 Physical activity guidelines advisory committe report” . https://health.gov/paguidelines/second-edition/report/ . Last 10 februari 2019 .

[6] Biswas, Aviroop; Oh, Paul I.; Faulkner, Guy E.; Bajaj, Ravi R.; Silver, Michael A.; Mitchell, Marc S. (2015-01-20). ”Sedentary Time and Its Association With Risk for Disease Incidence, Mortality, and Hospitalization in Adults” (pa engelska). Annals of Internal Medicine 162 (2): sid. 123. doi : 10.7326/m14-1651 . ISSN 0003-4819 . https://annals.org/aim/article-abstract/2091327/sedentary-time-its-association-risk-disease-incidence-mortality-hospitalization-adults?doi=10.7326%2fM14-1651 . Last 10 februari 2019 .

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]