Cancer
Synonymer: krafta, malign tumor, malign neoplasi
Datortomografi som visar malignt mesoteliom Teckenforklaring: →  tumor  ←, ?  pleurautgjutning 1 & 3  lungor , 2  ryggrad , 4  revben , 5  aorta , 6  mjalte , 7 & 8  njurar , 9  lever
Klassifikation och externa resurser
DiseasesDB	28843
Medlineplus	001289

Cancer ar en grupp sjukdomar som innebar onormal celldelning med formaga att spridas till andra delar av kroppen. ^{[ 1 ] [ 2 ]} De vanligaste cancerformerna ar carcinom, men det finns aven cancertyper som inte ger upphov till en tumor, som leukemier . ^{[ 2 ]} Inte alla tumorer ar cancer: det finns godartade tumorer som inte sprider sig till andra delar av kroppen. Sadana kan fortfarande vara farliga om de blir tillrackligt stora eller sitter olagligt, som hjarntumorer . ^{[ 2 ]}

Mojliga symptom kan vara en knol, onormal blodning, langvarig hosta, oforklarlig viktnedgang eller forandrade tarmvanor . ^{[ 3 ]} Aven om de har symptomen kan tyda pa cancer kan de ocksa ha andra orsaker. ^{[ 3 ]} Det finns over 100 kanda cancertyper hos manniskan. ^{[ 2 ]} Cancer ar en vanlig dodsorsak, men ungefar halften av de diagnostiserade overlever sjukdomen. Dod orsakad av cancer ar vanligen pa grund av metastaser (dottertumorer) till andra organ. ^{[ 4 ]}

Epidemiologi [ redigera | redigera wikitext ]

Internationellt [ redigera | redigera wikitext ]

Olika cancerformer har olika forekomst i befolkningsgrupper runt om i varlden. I Nordeuropa och Nordamerika dominerar hudcancer , prostatacancer , lungcancer och brostcancer . ^{[ 5 ]} I Ostasien daremot ar lungcancer, magsackscancer , levercancer och matstrupscancer vanliga cancerformer. ^{[ 5 ]} I manga utvecklingslander ar vasterlandska cancerformer ovanliga, vilket dock kan bero pa lag medellivslangd och bristfallig sjukvard vilket gor att fa diagnoser stalls.

Ar 2012 upptacktes omkring 14,1 miljoner nya cancerfall over hela varlden. ^{[ 6 ]} De vanligaste typerna av cancer hos man ar lungcancer , prostatacancer , tjocktarmscancer , tunntarmscancer och magcancer , och hos kvinnor ar de vanligaste typerna brostcancer , tarmcancer, lungcancer och livmodercancer . ^{[ 6 ]} Hudcancer av annan typ an melanom ingar inte i denna statistik, och skulle om den gjorde det utgora minst 40 procent av samtliga cancerfall. ^{[ 7 ] [ 8 ]}

Hos barn ar akut lymfatisk leukemi (ALL) och hjarntumorer de vanligaste typerna forutom i Afrika dar non-Hodgkins lymfom upptrader oftare. ^{[ 9 ]} Ar 2012 fick omkring 165 000 barn under 15 ar diagnosen cancer. ^{[ 6 ]} I Sverige diagnostiseras ungefar ett barn om dagen med cancer och av dessa botas ungefar 80%. ^{[ 10 ] [ 11 ]} Risken for cancer okar betydligt med aldern och manga typer av cancer ar vanligare i industrilander . ^{[ 6 ]} Siffrorna okar i och med att fler manniskor lever langre och att livsstilsforandringar sker i utvecklingslander. ^{[ 12 ]} Den ekonomiska kostnaden for cancer uppskattades ar 2010 till 1,16 biljoner dollar per ar. ^{[ 13 ]}

Cancer ar den nast vanligaste dodsorsaken i varlden, efter hjart- och karlsjukdomar . ^{[ 1 ]} Omkring 9,6 miljoner dodsfall eller var sjatte av samtliga manskliga dodsfall orsakades ar 2018 av cancer. ^{[ 1 ]}

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige upptacks omkring 60 000 nya cancerfall varje ar. Ar 2017 upptacktes totalt 67 000 cancertumorer hos 61 000 personer. ^{[ 14 ]} De overlagset vanligaste cancerformerna for man respektive kvinnor i Sverige ar prostatacancer respektive brostcancer . ^{[ 14 ]} Ar 2017 drabbades i Sverige drygt 10 000 man av prostatacancer och knappt 8 000 kvinnor av brostcancer. ^{[ 14 ]}

Cancer ar den nast vanligaste dodsorsaken i Sverige, efter hjart- och karlsjukdomar . ^{[ 15 ]} Ar 2018 stod cancer for 25 procent av de drygt 92 000 dodsfallen i Sverige. ^{[ 15 ]} Prostatacancer ar den cancerform som orsakar flest dodsfall bland man och lungcancer ar den cancerform som orsakar flest dodsfall hos kvinnor. ^{[ 14 ]}

Orsaker [ redigera | redigera wikitext ]

Tobaksanvandning orsakar cirka 22 procent av alla dodsfall i cancer. ^{[ 1 ]} Tio procent orsakas av fetma , dalig kost , intag av alkohol och brist pa motion och fysisk aktivitet . ^{[ 1 ]} Andra faktorer ar vissa infektioner samt exponering for joniserande stralning och miljofororeningar. ^{[ 16 ]} I utvecklingslander orsakas upp till 25 procent av cancerfallen av infektioner som hepatit B , hepatit C , humant papillomvirus , Helicobacter pylori och Epstein?Barr-virus . ^{[ 1 ]}

Dessa cancerogena faktorer agerar atminstone delvis genom att orsaka forandringar i cellernas gener . ^{[ 6 ] [ 17 ]} Vanligtvis kravs manga sadana genforandringar innan en cancer utvecklas. ^{[ 6 ] [ 17 ]}

Omkring 5?10 procent av alla cancerfall orsakas av arftliga genetiska defekter. ^{[ 16 ] [ 18 ]}

Cancerframkallande amnen [ redigera | redigera wikitext ]

Cancerframkallande amnen , eller carcinogena amnen, ar amnen som kan paskynda eller framkalla cancer hos manniskor och djur. Manga av dessa amnen finns i cigarettrok, kost, snus men forutom dessa kallor kan aven vissa typer av stralning och virus orsaka cancer. ^{[ 19 ]}

Nagra amnen som ar cancerframkallande: ^{[ 20 ]}

Symptom [ redigera | redigera wikitext ]

Symptomen pa en cancersjukdom varierar beroende pa vilken cancersjukdom det ror sig om. Det finns inga symptom eller tecken som helt sakert betyder att en person har cancer. ^{[ 21 ]}

Tecken betecknar vanligen fenomen som inte kanns utan som bara kan iakttas. ^{[ 21 ]} Signalsymptom asyftar de symptom och tecken som ar typiska for en viss sjukdom. ^{[ 21 ]} Signalsymptom for olika cancertyper ar: blodning ur andtarmen , jarnbristanemi och forandrade tarmvanor for cancer i tjock- eller andtarm ; synligt blod i urinen for cancer i urinvagar och njurar ; tumormisstankt fynd vid andtarmsundersokning for prostatacancer ; blodig upphostning for lungcancer ; knol i brostet for brostcancer ; svaljningssvarigheter for matstrupscancer ; och blodning efter klimakteriet for gynekologisk cancer . ^{[ 21 ]} Daremot har de personer med signalsymptom for nagon cancer vanligen inte cancer vid utredning. ^{[ 21 ]} Kopplingen mellan signalsymptom och cancer okar med aldern. ^{[ 21 ]} Cancer kan ocksa ha mer diffusa symptom som hosta , trotthet , viktnedgang och smarta , det vill saga symptom som ar vanliga vid manga andra sjukdomar. ^{[ 21 ]}

Diagnos och forebyggande [ redigera | redigera wikitext ]

Cancer kan upptackas med hjalp av vissa tecken och symptom eller genom screeningundersokningar . ^{[ 1 ]} Allmanlakaren har ofta en central och tidig roll i att upptacka och vidareremittera misstankta cancerfall. ^{[ 21 ]} Sjukdomen vidareutreds vanligtvis med medicinsk avbildning och bekraftas med en biopsi . ^{[ 22 ]}

Forebyggande atgarder [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Forebyggande av cancer

Enligt Varldshalsoorganisationen kan 30 till 50 procent av alla cancerfall forebyggas. ^{[ 23 ]} Manga cancerformer kan forebyggas genom att man avstar fran rokning; haller normal vikt; dricker mattligt med alkohol ; ater tillrackligt med gronsaker, frukt och fullkorn; vaccinerar sig mot specifika infektionssjukdomar samt undviker storre mangder rott kott och for mycket solexponering. ^{[ 24 ] [ 25 ]}

Screening [ redigera | redigera wikitext ]

Screening syftar till att upptacka cancer innan den drabbade upplever symptom. Syftet med tidig upptackt ar att minska dodligheten och andra allvarliga konsekvenser av cancer. ^{[ 26 ]} Det finns screeningsmetoder for att hitta cancrar innan de ger symptom, exempelvis mammografi for att hitta brostcancer och gynekologiskt cellprov for att hitta livmoderhalscancer . ^{[ 27 ]} Screening med mammografi ar kontroversiellt. ^{[ 26 ] [ 28 ]} Tumormarkorer ar amnen som kan finnas i okad mangd vid forekomst av en tumor och som kan matas till exempel genom blodprov , sasom prostataspecifikt antigen (PSA) som kan vara ett tecken pa prostatacancer . ^{[ 29 ]} Det finns ingen tumormarkor som ar helt specifik for eller som kan upptacka alla fall av nagon cancertyp. ^{[ 29 ]} Flera tumormarkorer anvands for att starka diagnosen for vissa typer av cancer och anvands ocksa vid uppfoljning av konstaterad cancer, men ingen tumormarkor anvands for screening i Sverige. ^{[ 29 ]}

Screening av cancer ar kontroversiellt eftersom det kan innebara att man diagnostiserar cancerfall som aldrig skulle ha givit symptom under personens liv. ^{[ 26 ]} Detta innebar att en grupp av dem som screenas kommer att fa reda pa en cancer som aldrig skulle ha paverkat dem. ^{[ 26 ]} Detta medfor onodiga behandlingar for dessa personer. ^{[ 26 ] [ 28 ]} Screening medfor onodig oro for manga av de personer som efter screening aterkallas och efter vidare diagnostik inte visar sig ha nagon cancer alls. ^{[ 28 ]} Det gar inte att veta vem som genom screening far en cancerdiagnos som aldrig skulle ha givit symptom under personens liv. ^{[ 26 ]}

Varldshalsoorganisationen upprattade 1968 ett antal kriterier for vad som ar effektiv screening av cancer och andra tillstand som ibland kallas Wilsons kriterier for screening. ^{[ 30 ]} Varldshalsoorganisationen diskuterade och modifierade dessa kriterier ar 2008 med avseende pa nya genetiska metoder . ^{[ 31 ]}

Socialstyrelsen rekommenderade ar 2019 att landstingen och sjukvarden i Sverige bor erbjuda screening for foljande cancerformer: ^{[ 27 ]}

• Brostcancer , screening med mammografi , for kvinnor 40?74 ar. ^{[ 32 ]}
• Livmoderhalscancer , screening med cytologi och HPV-test , for kvinnor 23?64 ar. ^{[ 33 ]}
• Tjock- och andtarmscancer , screening med test av blod i avforingen , for kvinnor och man 60?74 ar. ^{[ 34 ]}

Socialstyrelsen rekommenderar att det i Sverige inte bor erbjudas screening for: ^{[ 27 ]}

• Prostatacancer , screening med enbart PSA-prov , for man 50?70 ar. ^{[ 35 ]}

Socialstyrelsen bedomer att det vetenskapliga underlaget behover kompletteras innan Socialstyrelsen kan ta stallning i fragan gallande screening for prostatacancer for man 50?70 ar, med PSA-prov kompletterat med annat diagnostiskt test fore vavnadsprovtagning. ^{[ 35 ]}

Fordrojd diagnos [ redigera | redigera wikitext ]

I regel antas galla att ju tidigare en cancer upptacks, desto battre ar behandlingsmojligheterna och prognosen. ^{[ 21 ] [ 36 ]}

Fordrojning av diagnos kan delas in i patientorsakad fordrojning, vilken innebar att personen sjalv vantar med att soka vard; lakarorsakad fordrojning, som innebar att lakaren inte staller ratt diagnos inom rimlig tid; och organisationsorsakad fordrojning, som exempelvis innefattar langa vantetider. ^{[ 21 ]}

Patientorsakad fordrojning har manga orsaker, till exempel att man uppfattar inte symptomen som allvarliga, att man inte vagar soka av radsla for att det ar allvarligt, eller att man inte litar pa sjukvarden. ^{[ 21 ]} Okunskap om vad symtom och tecken innebar och vad man ska gora ar ett overgripande problem, exempelvis har undersokningar visat att upp till en tredjedel inte soker lakare i direkt anslutning till blod i avforingen. ^{[ 21 ]} Andra faktorer som paverkar ar tumortyp, lagre socioekonomisk status, hogt alkoholintag och annan allvarlig sjuklighet. ^{[ 21 ]} Det finns aven skillnader mellan man och kvinnor i hur ofta man soker. ^{[ 21 ]}

Genom att minska antalet fordrojda diagnoser vill man forbattra behandlingsmojligheterna. ^{[ 21 ]} Detta gors genom att utbilda allmanheten om cancersymptom och nar man bor soka, genom att vidareutbilda vardpersonal, samt inrattandet av snabbspar for vissa cancerformer dar behandling och diagnos skall utforas pa ett systematiskt satt. ^{[ 21 ]}

I en systematisk litteraturgenomgang ar 2014 fann SBU att det saknades uppfoljande studier for att pavisa effekt av atgarder for att oka patienters kunskap om cancersymptom. ^{[ 21 ]} Vad gallde egenundersokning av brost som screeningmetod fann man att det inte paverkade dodligheten i brostcancer, men att det okade antalet diagnostiska och kirurgiska ingrepp. ^{[ 21 ]} Det saknades aven underlag for att utvardera effekten av vidareutbildning. ^{[ 21 ]} Snabbspar kunde visa effekt och att diagnosbesked kunde lamnas tidigare, dock att detta potentiellt kunde ta resurser fran dem som inte tillhorde snabbsparen. ^{[ 21 ]}

Behandling [ redigera | redigera wikitext ]

De viktigaste behandlingsmetoderna ar kirurgi , stralbehandling och kemoterapi med cytostatika (i folkmun ibland benamnt cellgifter), varav kirurgin ar den viktigaste for enskilda solida tumorer medan kemoterapi ar effektivast for leukemi och spridd ( metastaserande ) cancer. Immunterapi ar ytterligare en metod som anvands.

Det ar som regel viktigt att sjukdomen upptacks tidigt. ^{[ 21 ] [ 36 ]} En cancer som utvecklats sa langt att den utvecklat metastaser i andra organ an den ursprungliga tumoren ar svar att bota. ^{[ 21 ]} Smartlindring och symptombehandling ar en viktig del av cancervarden. ^{[ 1 ]}

Smartbehandling [ redigera | redigera wikitext ]

Smartbehandling vid cancer beror pa vilken typ (mekanism) av smarta patienten har, samt i vilken fas av den aktuella cancersjukdomen patienten befinner sig (botad cancer, aktiv cancersjukdom, palliativ sjukdom). Cancerbehandlingen i sig kan vara smartlindrande, men kan ocksa ge upphov till smarta (av cytostatika och/eller kirurgi etcetera). I smartlindrande syfte anvands ofta smartstillande lakemedel som tas via munnen . Smartstillande lakemedel kan ocksa ges via plaster , injektioner och infusioner , samt i vissa fall intratekalt . Ofta behovs aven profylax och behandling mot olika biverkningar av den smartlindrande behandlingen sasom mot forstoppning och illamaende . Andra smartbehandlingar kan exempelvis vara TENS , avlastning med korsett och olika hjalpmedel sasom rullator . ^{[ 37 ]}

Palliativ vard [ redigera | redigera wikitext ]

Palliativ vard syftar till att lindra symptom och ar sarskilt viktigt for patienter med langt framskriden sjukdom dar mojligheterna till bot saknas. ^{[ 1 ]}

Alternativa behandlingsformer [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Alternativ behandling av cancer

Vid sidan av medicinen och lakarvetenskapen finns olika typer av "alternativa" behandlingsregimer och produkter. ^{[ 38 ]}

Alternativa behandlingsformer ar sadana som bevisligen inte fungerar eller dar det finns otillrackligt med forskning for att avgora om de fungerar, eller dar metoden i sig gor det omojligt att forska kring den. Nagra alternativa behandlingsmetoder har undersokts och befunnits inte alls fungera; detta till trots fortsatter de att marknadsforas. Cancerforskaren Andrew J. Vickers uttryckte sig: "Beteckningen 'oprovad' passar inte sa bra in pa sadana behandlingsformer; det ar hog tid att deklarera att manga alternativa behandlingsformer for cancer har blivit motbevisade". ^{[ 39 ]}

Enligt patientsakerhetslagen ar det olagligt for andra an halso- och sjukvardspersonal att forsoka behandla cancer.

Prognos [ redigera | redigera wikitext ]

Prognosen varierar mycket mellan olika cancerformer. ^{[ 40 ]} Chansen for overlevnad beror pa typen av cancer och sjukdomens omfattning nar behandlingen paborjas. ^{[ 6 ]}

Prognos for cancersjukdomar brukar anges som sa kallad relativ femarsoverlevnad (ibland skrivet 5-arsoverlevnad). Relativ overlevnad beskriver cancerpatienternas overlevnad i forhallande till den forvantade overlevnaden for personer som inte diagnostiserats med cancer. ^{[ 41 ]}

Exempelvis var den relativa femarsoverlevnaden ar 2016 i Sverige for brostcancer hos kvinnor 92 procent, ^{[ 40 ]} prostatacancer hos man 93 procent, ^{[ 40 ]} medan lungcancer lag pa 17 procent for man och 24 procent for kvinnor, ^{[ 40 ]} samt bukspottkortelcancer for bada kon pa ungefar 8 procent. ^{[ 40 ]} Hos barn under 15 ars alder vid tiden for diagnos ar femarsoverlevnaden i industrilander i genomsnitt 80 procent. ^{[ 9 ]}

Den genomsnittliga femarsoverlevnaden for alla cancerformer var 67 procent i USA utifran data mellan aren 2009?2015. ^{[ 42 ]} I Sverige var femarsoverlevnaden for all cancer ar 2016 ungefar 75 procent, ^{[ 40 ]} och tioarsoverlevnaden ar 2016 ungefar 69 procent. ^{[ 40 ]} Prognosen for cancer har generellt forbattrats i Sverige sedan borjan av 1970-talet da femarsoverlevnaden var 35 procent for man och 48 procent for kvinnor. ^{[ 40 ]} Dock ar prognosen for vissa cancerformer nastan oforandrad jamfort med 1970-talet. ^{[ 40 ]}

Patientforeningar och organisationer [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns i Sverige flera patientforeningar och organisationer inom cancersjukdomarna. ^{[ 43 ]} Det finns centralt nationella organisationer, till exempel Brostcancerforbundet och Cancerfonden , liksom lokala patientforeningar. Det finns dessutom internationellt samarbetande natverk. Cancertidningar utges av vissa organisationer.

Forskning [ redigera | redigera wikitext ]

En stor del av cancerforskningen i Sverige finansieras av Cancerfonden . Internationellt samordnas cancerforskning av International Agency for Research on Cancer (IARC), en samarbetsorganisation mellan Varldshalsoorganisationen och Forenta nationerna .

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Ordet cancers ursprung som definition for sjukdomsgruppen i denna artikel daterar till runt ar 400 f.Kr. da Hippokrates borjade anvanda det grekiska ordet καρκ?νο? karkinos , ^{[ 44 ] [ 45 ] [ 46 ]} som betyder krabba. ^{[ 46 ] [ 47 ]} Senare oversatte romaren Celsus termen till latinets cancer , ^{[ 46 ]} som ar det latinska ordet for krabba eller krafta, ^{[ 48 ] [ 49 ]} i sin medicinska encyklopedi De Medicina. ^{[ 45 ]} Senare uttryckte den grekiske lakaren Galenos likheten mellan venerna omkring en cancertumor i brostet och benen hos en krabba som en forklaring till namngivningen. ^{[ 50 ] [ 51 ]} Pa 1500-talet lade den italienske anatomen Gabriele Falloppio till ytterligare en forklaring till namnvalet: att cancertumorer tenderar att vara harda vilket paminner om skalet hos en krabba. ^{[ 50 ]} I aldre svenskt sprakbruk anvandes ordet krafta . ^{[ 52 ]}

Kommentarer [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Cancer pa 1177 Vardguiden
• Om cancer pa Cancerfonden