Bohuslan

**Bohuslan**
Landskap
	Vapen for landskapet Bohuslan tolkat efter dess blasonering .
	Bohuslans lage i Sverige.
Land	Sverige
Landsdel	Gotaland
Lan	Vastra Gotalands lan
Stift	Goteborgs stift
Storsta sjo	Oresjo
Hogsta punkt	Bjornerodspiggen 222 m o.h.
Yta	4 473 km²
Folkmangd	312 057 (2021-12-31)
Befolkningstathet	69,8 invanare/ km²
Landskapsblomma	Vildkaprifol
Landskapsdjur ; Fler symboler...	Knubbsal

For andra betydelser, se Bohuslan (olika betydelser) .

Bohuslan ar Sveriges vastligaste landskap och ar belaget vid Skagerrak och norra delen av Kattegatt pa vastkusten .

Landskapet gransar i norr och nordost till Norge och i oster till Dalsland och Vastergotland . I soder gar gransen mot Vastergotland pa Hisingen i Goteborgs kommun . Det ar kant for sitt fiske , salta bad och kala klippor. Bohuslan har 20 000 registrerade fornlamningar .

Namnet [ redigera | redigera wikitext ]

Landskapet ar namngivet efter Bohus fastning , som i sin tur fatt sitt namn efter den holme som den ar uppford pa, Bagaholmr , nuvarande Fastningsholmen i Nordre alv utanfor Kungalv . Forleden Bohus- ( Baghahus 1319) i sin tur kan harledas till fornvastnordiskans bagr = hindrande, ligger i vagen, vansklig, motstridande, och avsag Nordre alv , som utgjorde en besvarlig farled . Efterledet -hus betyder 'slott, faste'. Ordet lan kommer av att Bohuslan har varit ett forvaltningslan under Bohus slott. ^[
2
] En annan framford teori om ursprunget till forleden Bohus- , ar att namnet kommer av strommen i Nordre alv, soder om Fastningsholmen, som pa 1200-talet kallades Bagastraumr . Inneborden ar da det fornvastnordiska verbet bagha = floda, floda over, stromma. ^[
3
] Lan betydde for ovrigt ”lan”. Ambetsmannen lanade skatteintakter fran medborgarna for en senare inbetalning till staten.

Namnet Bohuslan borjade anvandas pa 1400-talet och avsag till en borjan endast sodra delen av landskapet, som tidigare kallats Alvsyssel . Sa smaningom kom det ocksa att omfatta landskapets norra del, Viken , det tidigare Ranrikesyssel . En norsk namnform ar Bahuslen .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Bohuslans historia

Tiden fram till den svenska erovringen [ redigera | redigera wikitext ]

I islanningasagorna och fornaldarsagorna kallas Bohuslan tillsammans med Østfold for Alvhemmen . Den norske kungen Harald Harfager erovrade omradet fran dess jarl, Hrane den Gotske och gjorde det till en del av det samlade norska riket , ca 870 .

Digerdoden runt 1349 harjade Bohuslan svart. Nara halften av befolkningen dog och halften av gardarna odelades. Dessutom var 1300 - och 1400-talen periodvis mycket kyliga och befolkningstillvaxten avstannade. Jordbruket aterhamtade sig forst under 1600-talet .

Efter Kalmarunionens upplosning ingick landskapet i kungariket Danmark-Norge . Vid freden i Roskilde 1658 avtraddes hela provinsen utom Enningdalen till Sverige .

Sillfisket [ redigera | redigera wikitext ]

Sillfisket har varit avgorande for Bohuslans historia. Atta stora sillperioder i Bohuslan finns nedtecknade: ^[
4
]

Ca 970 ? 1030 (60 ar)
1175 ? 1225 (50 ar)
1420 ? 1490 (70 ar)
1556 ? 1588 (32 ar)
1660 ? 1680 (20 ar)
1747 ? 1808 (61 ar)
1878 ? 1898 (20 ar)

Under perioden 1556?1588 reglerade danske kungen Fredrik II fisket med skatter och tullar . Cirka 500 000?800 000 tunnor sill togs under dessa perioder upp per ar under september?december.

Under 1700-talets senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den sa kallade stora sillperioden (omkring 1747?1808). Manga sma fiskelagen vaxte till sig. Samtidigt forandrades naturen da en stor del av skogen hoggs ner for att anvandas till byggnadsmaterial for bostader och batar samt som bransle for fiskeindustrin . Kvar blev kala klippor som fortfarande ger landskapet dess karaktar. Stora delar av skogen i inlandet aterplanterades i borjan av 1900-talet . Under 1800- och 1900-talet hade Bohuslan ocksa en betydande stenindustri .

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Bohuslan gransar i vaster till Skagerrak och Kattegatt . I sydost bildar Gota alv grans mot Vastergotland och i norr gor Idefjorden detsamma mot Norge . Den norra delen av landskapet gransar i oster mot Dalsland . Hisingen , i soder, ar delad mellan Bohuslan och Vastergotland.

Bohuslans storsta utstrackning i nordsydlig riktning ar 157 kilometer och i ostvastlig 53 kilometer. Landskapet ar som smalast vid Saltkallefjorden dar det endast ar 4 kilometer brett. ^[
5
] Det ligger i sin helhet inom Vastra Gotalands lan och till storsta delen inom det tidigare Goteborgs och Bohus lan .

Topografi [ redigera | redigera wikitext ]

Landskapet ar relativt bergigt, sarskilt de ostra delarna. Trots detta ar den hogsta toppen, Bjornerodspiggen , endast 222 meter over havet.

Bohuslans skargard bestar av ett stort antal medelstora och mindre oar och skar, men aven tre av Sveriges sex storsta oar ligger helt eller delvis inom landskapet: Orust , Tjorn och Hisingen . En lista over de storre oarna:

Hydrografi [ redigera | redigera wikitext ]

Det ar ganska fattigt pa storre sjoar, den storsta ar Oresjo (11 km²) som delvis ligger i Vastergotland. Den storsta sjon helt inom landskapets granser ar Sodra Bullaresjon pa 10 km². Andra storre sjoar ar Kornsjoarna (pa gransen mot Dalsland), Karnsjon , Norra Bullaresjon och Stora Hallungen . ^[
6
] Det storsta vattendraget ar gransfloden Gota alv som vid Kungalv delar sig och med sin ovre gren, Nordre alv , rinner genom landskapet. Andra betydande vattendrag ar Orekilsalven , Enningdalsalven och Kynne alv . ^[
5
]

Styre och politik [ redigera | redigera wikitext ]

Administrativ indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Indelningar fore 1680 [ redigera | redigera wikitext ]

Under vikingatiden var Bohuslan en del av Viken , som innefattade kustomradena runt Oslofjorden och oster om Skagerrak . Landskapet var da indelat i Ranrike i norr och Alvsyssel i soder. Namnet Viken kom med tiden att anvandas som benamning for enbart Bohuslan, for att senare specifikt avse norra Bohuslan, som alternativ till Ranrike.

Tidigt fanns en indelning i 16 skeppsredor ( norska skipreide ), dar en skeppsreda motsvarade 20 roddarbankar. Detta som en del i beredskapen mot angrepp. Efter att Bohuslan blev svenskt ersattes skeppsredorna av harader med i stort sett samma granser och namn.

Fran omkring 1050 till 1658 var Bohuslan (norska Bahus fehirdsel, senare Bahus len ) ett slottslan uppdelat pa tva sysslor till borjan av 1300-talet och darefter pa en enhet Bahus fehirdsel, som tillhorde Oslos biskopsdome.

Efter omradet overgick till Sverige 1658 styrdes provinsen av en guvernor , med Bohus fastning vid Kungalv som residens . Tillsammans med Goteborg och haradena Savedal , Askim och Ostra Hising bildade det Bohus lan 1680, dock fortsatt till 1693 under Skanska generalguvernementet . Lanet namnandrades till Goteborgs och Bohus lan efter att residenset 1700 flyttades till Goteborg.

Indelningar fran 1680 [ redigera | redigera wikitext ]

Landskapet ingick fore 1998 i Goteborgs och Bohus lan som 1998 uppgick i Vastra Gotalands lan . Socknarna i Inlands Torpe harad tillhorde mellan 1971 och 1998 Alvsborgs lan .

Landskapets delar tillhorde fran 1681 till 1842 Bohuslans lagsaga och darefter Vastgota, Dals och Bohuslans lagsaga tills Sveriges alla lagsagor avskaffades 31 december 1849.

Omradet tillhor Goteborgs stift .

Harader och stader [ redigera | redigera wikitext ]

Stader [ redigera | redigera wikitext ]

Vid overgangen till Sverige 1658 fanns i landskapet staderna Kungalv , Marstrand och Uddevalla . Stromstads stad fick, efter en kort tid som koping , stadsprivilegier 1676. Dessa stader inrattades som stadskommuner nar 1862 ars kommunalforordningar tradde i kraft. Lysekil, som inrattats som koping 1863 blev Lysekils stad 1903, den sista i landet med egen jurisdiktion . Genom inkorporeringar pa Hisingen kom aven delar av staden Goteborg att falla inom landskapet Bohuslan.

Flertalet av Bohuslans stader, liksom ovriga svenska stader av mindre storlek, lades under landsratt under forsta delen av 1900-talet: ^[
7
] Kungalv (1928), Marstrand (1934), Lysekil (1937) och Stromstad (1943). Endast Uddevalla hade kvar sin radhusratt anda fram till 1971, da alla domstolar i Sverige blev tingsratter .

Socknar, fogderier, domsagor, tingslag och tingsratter [ redigera | redigera wikitext ]

Se respektive harad.

Kommuner fran 1952 till 1970 [ redigera | redigera wikitext ]

Stader (5 st): Kungalvs stad , Lysekils stad , Marstrands stad , Stromstads stad och Uddevalla stad .

Landskommuner (31 st): Bullarens landskommun , Forshalla landskommun , Hermansby landskommun , Inlands Torpe landskommun , Kode landskommun , Kville landskommun , Lane-Ryrs landskommun , Ljungskile landskommun , Morlanda landskommun , Munkedals landskommun , Myckleby landskommun , Romelanda landskommun , Rada landskommun , Skafto landskommun , Skredsviks landskommun , Smogens landskommun , Stenungsunds landskommun , Stangenas landskommun , Svarteborgs landskommun , Save landskommun , Sodra Sotenas landskommun , Sorbygdens landskommun , Tanums landskommun , Tegneby landskommun , Tjarno landskommun , Tjorns landskommun , Torslanda landskommun , Tossene landskommun , Vette landskommun , Ytterby landskommun och Ockero landskommun .

Kommuner fran 1971 [ redigera | redigera wikitext ]

Kommuner, raknat fran norr till soder, ar Stromstad , Tanum , Munkedal (delvis), Sotenas , Lysekil , Uddevalla , Orust , Lilla Edet (delvis), Stenungsund , Tjorn , Kungalv , Goteborg (delvis) och Ockero .

Forsvar [ redigera | redigera wikitext ]

Landskapsregementet [ redigera | redigera wikitext ]

Det moderna Bohuslans regemente bildades 1720 genom en sammanslagning av en skvadron av Riksankedrottningens livregemente till hast och Bohuslans kavalleri och dragonregemente. Regementet ovade och var forlagt till Backamo lagerplats mellan aren 1724-1913 da regementet flyttade in i nybyggda kaserner i Uddevalla dar det var forlagt till dess nedlaggning 1992. Regementets traditioner fors vidare av Bohusdalgruppen inom Hemvarnet som ar grupperad vid Skredsviksbasen .

Ekonomi och infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Infrastruktur [ redigera | redigera wikitext ]

Transporter [ redigera | redigera wikitext ]

Munkedals station vid Bohusbanan. Stationshusen langs med banan byggdes samtidigt med jarnvagen och ar alla i samma stil.

Bohuslan ar jamfort med andra landskap relativt jarnvagsfattigt, detta pa grund av antikustprincipen . Planer pa att bygga en stambana mellan Oslo och Kopenhamn genom Bohuslan, Halland och Skane realiserades aldrig fullt ut men resulterade dels i Bohusbanan och dels i det som senare blev Vastkustbanan . Vidare fanns det olika planer pa att dra ned Inlandsbanan over Bergslagsbanan till antingen Lysekil eller Krossekarr vaster om Grebbestad men dessa planer blev aldrig forverkligade.

Bohusbanan som idag stracker sig 180 km mellan Goteborg och Stromstad byggdes 1903-1909. Tvart emot vad man skulle kunna tro var det den norra bandelen mellan Uddevalla och Skee som byggdes forst. Skee-Stromstad byggdes som en privatbana men lostes in redan 1903 av staten och Statens Jarnvagar (SJ). Senare byggdes den sodra delen i olika etapper. Bohusbanan elektrifierades 1939 (Goteborg?Uddevalla) och 1950 (Uddevalla?Stromstad). Det var meningen att Bohusbanan skulle fortsatta in i Norge , fran Skee till Halden men dessa planer lades ned i och med unionsupplosningen 1905.

Lysekilsbanan . Ar 1913 var Lysekils Jarnvag (LyJ) fardigbyggd. Den var en privatbana fram till 1939, och elektrifierades 1950. Banan ar 35 km lang, utgar fran Smedberg pa Bohusbanan, och har sin andstation i Lysekils hamn. Forr var den en viktig lokaljarnvag for resande och gods till och fran Uddevalla och hamnen i Lysekil, idag ar den enbart en godsjarnvag pa vilken det gar vagnuttagningar . Lysekilsbanan ar landets brantaste jarnvag med en stigning pa 25 promille den sista biten fran Samstad fram till Lysekil.

Munkedals Jarnvag byggdes innan Bohusbanan ar 1895, da som en 600 mm smalsparsbana . Denna jarnvag byggdes av Munkedals bruk och gick fran bruket till hamnen inne i Saltkallefjorden . Banan breddades till normalspar pa 1950-talet och idag trafikeras den av en museijarnvagsforening som har aterstallt 2,5 km smalspar. ^[
8
]

Sparvagn passerar Korsvagen i centrala Goteborg.

I Uddevalla aterfinns ena andan av gamla UVHJ, Uddevalla-Vanersborg-Herrjunga Jarnvag , som idag kallas Alvsborgsbanan Banan var oppnad for allmanheten i hela sin strackning sa tidigt som 1867. Ombyggd till normalspar 1899 och forstatligad 1940. Over denna bandel gar sommartid X 2000 -tag fran Stockholm till Uddevalla och Stromstad via Herrljunga pa Vastra stambanan .

Uddevalla-Lelangens Jarnvag , ULB, "Lelangenbanan" ar en numera nedlagd jarnvag. Den var smalsparig 891 mm och ungefar 100 km lang. Den gick 1895 - 1960 mellan Uddevalla och Bengtsfors i Dalsland . Darefter lades den ner norr om Backefors , och 1964 lades den ner helt.

Pa Hisingen ligger en liten del av hamnbanan i Bohuslan, namligen banans forsta del mellan Bohusbanan och Frihamnen . Aven Goteborgs sparvagars hisingslinjer passerar genom Bohuslan pa en kort stracka mellan Gota alv och Kvillebacken . En linje till Backa har lange varit pa tal men har annu inte forverkligats.

Samtliga jarnvagar i landskapet ar enkelspariga . Sparvagens strackning pa Hisingen har dubbelspar (liksom i resten av sparvagsnatet i Goteborg ).

Befolkning [ redigera | redigera wikitext ]

Demografi [ redigera | redigera wikitext ]

Bohuslaningar kallades av invanarna i grannskapet for baggar , ett vedernamn som annars anvandes som oknamn om norrman , och som alltsa levde vidare efter att Bohuslan blivit svenskt.

De som bodde norr om Lysekil kallades nolhottar eller havrepinnar . Bohuslaningar som bodde soder om Lysekil kallades bonepungar . ^[
9
]

Tatorter [ redigera | redigera wikitext ]

Religion [ redigera | redigera wikitext ]

Kristendomens inforande [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Bohuslans kristnande

Om man utgar fran att gransen mellan forntid och medeltid i stora delar av ovriga Europa gar vid cirka ar 475 , bland annat darfor att det romerska riket da upphorde, sa blir den "nordiska" motsvarigheten vikingatidens slut, cirka 1050 . Andra halvan av 800-talet anses vara startpunkten for kristendomens inforande i nuvarande Danmark , Norge och Bohuslan, sannolikt i den ordningen. Harald Gormsson Blatand var kung av Danmark 958 ? cirka 986 och sade sig ha kristnat hela Danmark. Danelagen, dvs norra och ostra England stod ca 876 till 954 under nordgermanska (framst danska , daner , darav namnet) herrars overhoghet varfor nordiska hovdingar var val fortrogna med kristendomen.