한국   대만   중국   일본 
Barken Viking ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Barken Viking

Fran Wikipedia
Barken Viking
Barken Viking förtöjd vid Lilla Bommen i Göteborg.
Barken Viking fortojd vid Lilla Bommen i Goteborg.
Allmant
Typklass/Konstruktion Bark
IMO -nummer 5618148
Agare Den Danske Handelsflaadens Skoleskib for Befalningsmænd A/S, Kopenhamn (1907?15)
Det Forenede Dampskibs-Selskab A/S , Kopenhamn (1915?28)
Gustaf Erikson, Mariehamn (1928?51)
Goteborgs stad (1951?98)
Higab, Goteborg (1998?)
Historik
Bestalld 1906
Byggnadsvarv Burmeister & Wains varv
Sjosatt 1 december 1906
I tjanst 1907
Utrangerad 1950
Tekniska data
Langd 108 meter
Bredd 13,9 meter
Djupgaende 8,1 meter
Deplacement 6300
Bruttodraktighet 2959  registerton
Nettodraktighet 2665  registerton
Maximal hastighet 15,5 knop
Numera flytande restaurang och hotell. [ 1 ]

Viking till havs under dansk flagg.

Barken Viking ar en fyrmastad bark , ett sa kallat poopdacksfartyg , som sedan den 2 juni 1951 legat i Goteborgs hamn, och numera ligger permanent som restaurang och hotell vid kajplats 208, Lilla Bommens Torg 10 i Goteborg .

Fartyget ar byggt 1906 for A/S Den Danske Handelsflaades Skoleskib for Befalingsmænd pa skeppsvarvet Burmeister & Wain i Kopenhamn , och ar det storsta segelfartyg som byggts i Norden . Fran 1928 till 1951 agdes Viking av den alandske redaren Gustaf Erikson och seglade da under finsk flagg . Barken ags numera av Goteborgs kommun genom fastighetsbolaget Higab .

Som skolfartyg [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1905 bildades A/S Den Danske Handelsflaades Skoleskib for Befalingsmænd , som aret darpa bestallde en fyrmastad bark om 2 670 bruttoregisterton av Burmeister & Wains skeppsvarv i Kopenhamn . Totalkostnaden for barken var 591 000 kronor dar danska staten bidrog med 50 000 kronor. Fartyget sjosattes den 1 december 1906 och doptes till Viking under traditionella former av Danmarks kronprinsessa, sedermera drottning Alexandrine av Danmark . Fartyget gick ut pa provtur den 16 juli 1907 och overtogs darefter av bestallaren. [ 2 ]

Viking ar det storsta segelfartyg som har byggts i Norden . Fartyget byggdes och inreddes som skolfartyg med 80 elevplatser och stora utrymmen for [ 3 ] att utbilda sjoman till den vaxande danska handelsflottan. Nar hon byggdes var det sjoduglighet och lastformaga som prioriterades.

Verksamheten ombord pa Viking stottades av Foreningen til Fremme af danske Sømænds Uddannelse til Befalingsmænd i Handelsflaaden , som bildades 1907 och som lamnade bidrag varje ar till verksamheten. Friplatser for mindre bemedlade elever ordnades genom bildandet av Fondet til Understottelse af uformuende Elever paa Den danske Handelsflaades skoleskib for Befalingsmænd. [ 2 ]

Viking lamnade Kopenhamn den 19 juli 1907 for att paborja sin jungfruresa , men forst efter att ha kantrat vid utrustningskajen den 18 mars. Under jungfruresan blev hon dragen av en bogserbat till Hamburg , dar fartyget lastades med 2 530 ton koks for transport till Callao i Peru . Viking anlande den 19 december efter 112 dygns resa runt Kap Horn . Fartyget lamnade hamnen igen forst den 26 mars 1908 for att via Taltal avsegla till Iquique i Chile , dar en last pa 3 524 ton salpeter togs in for Hamburg , dit fartyget aterkom efter en resa pa 90 dygn. [ kalla behovs ]

I juli 1909 loggade kaptenen fartygets toppfart pa 15,5  knop vid the roaring forties , alltsa latitud 40°?50°, med dygnsdistanser pa 250?275  nautiska mil . [ kalla behovs ] Hon var da pa vag hem fullastad med vete fran Port Pirie vid Spencer Gulf i Sydaustralien .

Viking saldes 1915 till Det Forenede Dampskibs-Selskab A/S som behovde henne for befalsutbildning. Skeppet gjorde goda fortjanster under nagra ar, eftersom fraktpriserna hade stigit under forsta varldskriget . Efter kriget foll priserna, varfor hon lades upp i Kopenhamn. Nar priserna ater blev gynnsamma 1926, utrustades hon pa nytt och sandes i barlast till Hampton Roads i USA for att frakta kol till Sydamerika . [ 2 ]

For Gustaf Erikson [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1928 kopte den alandska skeppsredaren och sjofartsradet Gustaf Erikson fartyget for 6 500 pund . [ 2 ] Erikson hade varldsrykte som storsegelredare. Ar 1931 forsags Viking med inredning for passagerare, som for 25 shilling per person och dygn fick folja med pa resorna. [ 4 ]

Sin snabbaste langresa gjorde Viking ar 1932 , da hon pa 84 dygn tog sig fran Kopenhamn till Port Lincoln i sodra Australien . Lena Ringbom-Linden (1914?1965) reste som 17-arig jungman med Viking pa Australien-resan. [ 5 ] Da var det annu ovanligt med kvinnor i besattningen och hon var mojligen Finlands forsta kvinnliga sjoman i oceanfart. [ 6 ] Hon skrev tva bocker om resan; bilderboken Skeppet och Lina (utgiven 1956) [ 7 ] och Flicka pa skepp (utgiven 1966) [ 8 ] samt i utokad form som Skeppet och Lena (1988 och 2007). [ 9 ] [ 10 ]

Efter ett flertal varldsomseglingar , lossade Viking sommaren 1939 sin vetelast i Cardiff och seglade darefter till hemmahamnen Mariehamn , som hon anlopte den 14 juli. [ 11 ] Hon utrustades da for sin nasta langseglats, men andra varldskriget innebar, att hon blev kvar i hamn under flera ar. Viking bogserades, tillsammans med Passat och Pommern , till Stockholm i juli 1944 for att anvandas som spannmalssilo for Statens livsmedelskommission . I december foljande ar aterfordes de till Aland.

Tva man vid rodret.

Viking bogserades i augusti 1946 till Abo , dar hon klassades , for att i november lastas med tra som skulle till East London i Sydafrika . Pa resan som tog 93 dygn fanns 32 passagerare, varav 19 kvinnliga och nio manliga missionarer , som fick betala 25 shilling per person och dygn. [ 2 ] I East London lossades delar av lasten och darefter gick resan till Durban . Dar hamtade man koks som skulle till Santos , och fran Santos seglade man i barlast till Port Victoria i Australien, for att hamta en sista vetelast som skulle till England. [ 12 ]

Kapten Broman var befalhavare pa den sista langresan som slutade i London efter 146 dygn. Dar lossades 51 000 sackar vete. Vikings sista och svaraste resa borjade senhosten 1946 i Pateniemi vid Uleaborg , dar hon tog in sagat travirke for Sydafrika , och slutade den 4 augusti 1947 [ 2 ] i West India Dock i London, dar Viking lossade vetet fran Port Lincoln. Fartyget hade da avverkat cirka 40 000 sjomil . Besattningen utgjordes av befalhavare och tre styrman, telegrafist , steward och tva kockar, massuppassare, segelmakare, timmerman och "donkeyman" (maskinist eller sjosmed) samt tio man pa varje vakt. [ 13 ]

Efter redare Eriksons bortgang i augusti 1947, utbjods Viking till salu tillsammans med hans ovriga flotta. Nagra anbud inkom inte varfor Viking flyttades till Antwerpen i september 1947 . Dar fick hon ny kryssbramstang med ny mesanstang samt riggen oppnad och omsedd. [ 14 ] Darefter seglades hon till Rotterdam dar hon blev en stor attraktion pa stadens sjofartsutstallning 1950 . Mellan den 15 juni och 31 augusti besoktes Viking av 518 000 personer. [ 2 ]

Sjomansskolan i Goteborg [ redigera | redigera wikitext ]

Barken Viking , svenskflaggad och med ny rigg, oljemalning av Rolling fran 1952.

Goteborgs stadsfullmaktige tillsatte 1949 en utredning angaende forvarv av ett segelfartyg for permanent placering i Goteborgs hamn , vilket skulle inrymma lokaler for stadens yrkesskolors sjomansavdelningar, da de var inhysta i mycket provisoriska lokaler, som var helt fel for andamalet. Samtidigt hade en grupp sjofartsintresserade privata intressenter skapat Foreningen Viking , som tog initiativ till ett forvarv av en storseglare att bevaras i Goteborg.

Man bedomde att det fanns tre fartyg att valja pa; Passat , Pamir eller Viking , som alla tillhorde sjofartsradet Gustaf Eriksons sterbhus . Valet foll till slut pa Viking , som hade goda forutsattningar att aven anvandas for yrkesskolans verksamhet eftersom det var byggt som skolskepp . Sommaren 1950 startade Koreakriget , vilket innebar att skrotpriserna steg kraftigt. Pamir saldes darfor for nedskrotning till Belgien och en kopare bjod samtidigt 20 000 pund for Viking ? vilket da var en betydande summa. Tack vare att skeppsredare Edgar Erikson, son till sjofartsradet, onskade skona Viking fran skrotning justerades priset till 18 000 pund. [ 2 ]

I mars 1951 besiktigades Viking i Rotterdam av ordforanden i yrkesskolornas styrelse, direktor Olof Calderon , skolornas rektor Gosta Melander och arkitekt Gotthard Alander samt representanter for Foreningen Viking; advokaten Tage Zetterlof och fartygsinspektoren och civilingenjoren Sten Haeger. Tillsammans med direktor Calderon och rektor Melander fick arkitekt Alander i uppdrag av stadsfullmaktige att utarbeta planer for inredningsarbetena. Utrymmet ombord for andamalet utgjordes av 2 000 m². Viking inregistrerades som svensk egendom med kapten Olof Traung som huvudredare. Traung var vid tiden ledamot i styrelsen for Sjofartsmuseet i Goteborg.

Darefter tog Viking en last koks fran Rotterdam till Goteborg och bogserades de sista dagarna i maj 1951 med lasten av Roda bolagets stora bogserangare Karl , med kapten O.R. Eklund. [ 2 ] Nar Viking passerade Vinga hade hon hollandska flaggan pa fortoppen , Goteborgs stads flagga pa stortoppen och under mesangaffeln den svenska flagga, som tidigare tillhort skolskeppet Abraham Rydberg . [ 15 ] Den 2 juni 1951 anlopte hon Goteborg och klockan 13 fortojdes hon vid lossningskajen i Sannegardshamnen och avslutade dar sin sista resa med "last pa kolen". [ 2 ]

Efter att foreningen rakat i ekonomiska svarigheter koptes fartyget av Goteborgs kommuns skolforvaltning [ 16 ] for 315 000 kronor genom ett beslut i stadsfullmaktige den 11 oktober 1951. Fartyget skulle bli sjomans- och kockskola; for dacks-, maskin- och ekonomipersonal samt blivande fartygselektriker. Har fanns 60 tvamanshytter, bibliotek, bastu och hobbyrum. Kurserna for dacks- och maskinpersonal var pa fem manader och for skeppskockar tio manader.

Vid stadsfullmaktiges sammantrade den 3 april 1952 behandlades ett forslag fran stadskollegiet, att salja fartyget till utlandska intressenter. Priset som erbjods var betydligt hogre an det staden betalat. Efter en lang debatt beslot stadsfullmaktige att Viking skulle bli kvar i stadens ago, och i juli 1952 begarde Goteborgs yrkesskolestyrelse till stadsfullmaktige, att en sjomansskola med internat ombord pa Viking skulle inrattas. Kostnaden uppskattades till 3,3 miljoner kronor, dar statsbidrag beraknades utga med totalt 1,7 miljoner. Darutover tillkom ett anslag fran Sveriges Redareforening pa 250 000 kronor. Stadsfullmaktige beslutade den 13 november 1952, att forutsatt statsbidrag, bygga om Viking till sjomansskola for 1 315 000 kronor. Efter riksdagsbeslut varen 1954 anslog Kungl. Maj:t den 18 juni 1954 Goteborgs stad ett statsbidrag pa totalt 1 340 000 kronor for en ombyggnad och inredning av sjomansskola pa Viking . [ 17 ]

Viking pa plats i Goteborg [ redigera | redigera wikitext ]

Barken Viking vid Lilla bommen med Lappstiftet till hoger och Gotaalvbron i bakgrunden.

Efter omfattande ombyggnationer for totalt 3,25 miljoner kronor, bogserades hon pa plats. Bortsett fran nodvandiga varvsbesok med mera, ligger skeppet stationart vid Lilla Bommen sedan 17 september 1957 (dock ej pa samma stalle), da Prins Bertil invigde sjomansskolan. Skolan hade tagits i bruk redan 6 augusti, da de forsta sjomansskoleeleverna gick ombord. Men fran skolledningens sida ansag man att eleverna behovde bli lite "varma i kladerna", fore invigningen.

Vid en storm vintern 1957 slet sig Viking och lade sig inne vid Lilla Bommen. [ 18 ] I samband med GKSS hundraarsjubileum i Marstrand 1960 fortojdes Viking dar. Ar 1966 stod Alvsborgsbron klar, som forbinder Hisingen med Goteborgs fastland. Brospannet ar lagre ? med endast 45 meter segelfri hojd ? an barken Vikings master, vilket innebar att fartyget numera inte kan lamna Goteborgs hamn utan att bramstangerna firas ned.

Viking saldes den 1 januari 1993 for 1 krona till Utbildningsforvaltningen i Goteborg. [ 16 ] Ar 1994 gjordes en stor renovering. Viking lamnade den 11 mars 1994 sin kajplats och bogserades av Roda Bolagets John och Bjorn [ 19 ] till Gotenius varv pa Ringon , dar hon reparerades och byggdes om. Den 28 december 1994 var hon tillbaka vid Gullbergskajen i centrala Goteborg. Fartyget aterinvigdes den 20?21 februari 1995 . Den sammanlagda kostnaden blev 48 miljoner kronor. [ 20 ]

Under en period darefter anvandes skeppet for utbildning inom restaurang, turism och hotellnaringar. Vikings Vanforening bildades i slutet av maj 1995. Initiativtagare var docent Jan Davidsson, kand som sjofartskronikor for Goteborgs-Posten , och som forfattare till ett flertal marina bocker, bland annat om barken Viking samt ansvarig for Vikings museala delar. Till ordforande i Vikings Vanforening valdes skoldirektoren Evert Lindholm pa Utbildningsforvaltningen, som representant for Goteborgs stad. [ 21 ] Sedan 1998 ags Viking av det kommunala fastighetsbolaget Higab . Verksamheten drivs av fotbollsspelaren Mohammed Ali Khan [ 22 ] och skeppet anvands som hotell, konferensanlaggning och restaurang. [ 23 ]

Strax efter midnatt den 24 januari 2021 paborjades bogseringen av Viking fran Frihamnen i Goteborg till ett varv i Falkenberg dar fartyget ska servas och gas igenom. Detta var den forsta resa till havs som fartyget gjort pa over 70 ar. [ 24 ]

Matt [ redigera | redigera wikitext ]

For ankar. Bogserbat i bakgrunden.
  • Langd inklusive klyvarbom 108 meter
  • Langd exklusive klyvarbom 97 meter
  • Bredd 13,9 meter
  • Djupgaende 8,1 meter
  • Barlast 1390 ton
  • Lastformaga 4100 ton
  • Lastrum rymd 6300 m 3
  • Hogsta masten 55,5 meter over dack
  • Segelyta (34 st segel) 3690 kvadratmeter
  • Ankarvikt 3 ton/st
  • Langd pa sammanlagd rigg (tampar) 35 000 meter
  • Segelantal 34 st

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”Hotell Barken Viking” (pa engelska). barkenviking.com . 2012 . http://www.barkenviking.com/ . Last 1 juli 2015 .  
  2. ^ [ a b c d e f g h i j ] Traung, Olof (1951). Viking : storseglare och skolskepp (2). Goteborg: Nautics Forlag  
  3. ^ Davidsson, Jan (1979). De seglade for Goteborg . Lund: Bokforlaget Signum. sid. 24. ISBN 91-85330-23-X  
  4. ^ Angbaten , Nr 4 2007, [Argang 43, nr 128], Medlemsblad for Sallskapet Angbaten, Goteborg 2007 ISSN 1402-8360, s. 24 "Barken Viking 100 ar."
  5. ^ Elenius, Stig; Akerback, Stig (25 augusti 2012). ”Atervandaren” . Bokanjarerna. Arkiverad fran originalet den 18 april 2013 . http://archive.is/2013.04.18-054459/http://bokanjarerna.se/?p=1068 .  
  6. ^ Erlandsson, Karin (19 juli 2007). ”Livet pa GE-skepp ur Lenas perspektiv” . Nya Aland . Arkiverad fran originalet den 6 januari 2013 . https://archive.is/20130106214824/http://www.nyan.aland.fi/kultur_noje/?news_id=24868 .  
  7. ^ Ringbom Linden, Lena (1956). Skeppet och Lina . Helsingfors: Bildkonst. Libris 10697211  
  8. ^ Linden, Lena (1966). Flicka pa skepp . Helsingfors: Schildt. Libris 2121364  
  9. ^ Ringbom Linden, Lena (1988). Skeppet och Lena . Vallingby: Avant. Libris 7761756 . ISBN 91-87008-09-2  
  10. ^ Ringbom Linden, Lena (2007). Skeppet och Lena ([Ny utg.]). Abo: Sjovagar. Libris 11393403 . ISBN 952-99894-0-7  
  11. ^ Sundberg, Gote (2022). Fran Tjerimai till Moshulu - Gustaf Eriksons segelfartyg . Mariehamn: Alands Nautical Club r.f. sid. 490. ISBN 978-952-99971-9-0  
  12. ^ En resa med Viking for femtio ar sedan, Gote Sundberg, Ett sartryck ur nr 30 av LONGITUDE, Tidskrift fran de sju haven, utgiven av Carlstedt Forlag AB, Stockholm 1995, s. 16.
  13. ^ Davidsson, Jan (1986). Fair wind . Goteborg: Triangeln. sid. 49. ISBN 91-77660-226  
  14. ^ "I London lossades lasten, varefter Viking bogserades till Antwerpen, dar hon i vantan pa ny last genomgick en grundlig reparation. Hon fick ny kryssbramstang med ny mesanstang samt riggen oppnad och omsedd." Traung (1950), s. 41.
  15. ^ Goteborg av idag , [Gruppkorsband] nr 2, Stadskollegiet, Goteborg 1955, s. 6.
  16. ^ [ a b ] Viking, Jan Davidsson, Triangeln forlag, Goteborg 1995 ISBN 91-972129-2-X , s. 113.
  17. ^ Carlsson, Gunnar (1957). Reflektioner kring Viking . Goteborg: Svenska sjomans-unionen. sid. 407. ISSN 0346-1149 .  
  18. ^ ”Kamerareportage, "Barken Viking sliter sig vid storm 1957."” . Arkiverad fran originalet den 4 mars 2016 . https://web.archive.org/web/20160304213629/http://www.kamerareportage.se/barken-viking-sliter-sig-vid-storm-1957/ . Last 8 november 2013 .  
  19. ^ Viking, Jan Davidsson, Triangeln forlag, Goteborg 1995 ISBN 91-972129-2-X , s. 90
  20. ^ Davidsson, Jan (1995). Viking . Goteborg: Triangeln. Libris 7796272 . ISBN 91-972129-2-X  
  21. ^ Goteborgs-Posten , 1995-05-29, s. 12.
  22. ^ ”Ali Khan stolt kapten pa Barken Viking” . Arkiverad fran originalet den 1 juni 2015 . https://web.archive.org/web/20150601175806/http://www.gp.se/sport/1.2685776-ali-khan-stolt-kapten-pa-barken-viking . Last 1 juni 2015 .  
  23. ^ Barken Viking , higab.se.
  24. ^ https://www.gp.se/kultur/kultur/efter-70-%C3%A5r-i-stan-barken-viking-har-l%C3%A4mnat-g%C3%B6teborg-1.40386590

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

  • Sundberg, Gote (2022). Fran Tjerimai till Moshulu - Gustaf Eriksons segelfartyg . Mariehamn: Alands Nautical Club r.f. sid. 302-325, 489-491. ISBN 978-952-99971-9-0  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r
Goteborg
Indelning
och regioner
Sport- & kultur-
evenemang
Historia
Platser (torg,
gator och parker)
Sport-, kultur- & nojes-
anlaggningar
Byggnader
Trafik och
kommunikation
Projekt: Goteborg  · Musik i Goteborg
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Barken_Viking&oldid=54823441 ”