Atombomberna over Hiroshima och Nagasaki detonerades den 6 augusti respektive den 9 augusti 1945 pa order av USA :s president Harry S. Truman .

Oversikt [ redigera | redigera wikitext ]

Atombomberna over Hiroshima och Nagasaki falldes av USA. De var de forsta, och hittills enda karnvapen, som anvants i krig . Huruvida detta foranledde japanerna att kapitulera den 15 augusti och darmed avsluta andra varldskriget ar omtvistat. Mellan 90 000 och 120 000 (av en befolkning pa 330 000) respektive mellan 60 000 och 80 000 (av 280 000) manniskor beraknas ha omkommit i Hiroshima och Nagasaki under de efterfoljande tva till fyra manaderna som en direkt foljd av bomberna. Halften av dodsfallen i vardera staden skedde det forsta dygnet. ^{[ 1 ] [ 2 ]} Fortfarande idag, over 70 ar senare, finns en overdodlighet pa grund av bomberna, da de overlevande i hogre grad an genomsnittet drabbas av cancer och lider av for hogt blodtryck. De bada staderna Hiroshima och Nagasaki har kommit att bli viktiga symboler emot karnvapen .

Forhistoria [ redigera | redigera wikitext ]

Fruktan for att Nazitysklands karnkraftsprogram skulle lyckas torde vara det som var orsaken till att USA inledde Manhattanprojektet , vars syfte var att utveckla karnvapen . Aven Japan hade ett karnvapenprogram. ^{[ 3 ]} Yoshio Nishina var en ledande fysiker inom det japanska karnvapenprogrammet .

I juni 1945 var emellertid japanerna slagna pa alla storre fronter. Japan var dock annu inte besegrat och beraknades ha cirka 2 miljoner man i stridbart skick och ett stort antal kamikazeplan redo att forsvara det japanska fastlandet. ^{[ 4 ]} Den amerikanska statsledningen onskade undvika en kostsam invasion av de japanska oarna. ^{[ 5 ] [ 6 ] [ 7 ] [ 8 ]} Medan den japanske kejsaren Hirohito och en grupp omkring honom onskade avsluta kriget omedelbart och hade utnyttjat kanaler till Sovjetunionen for detta, dock utan resultat, hade den japanska militarledningen annu inte accepterat tanken pa kapitulation. ^{[ 9 ]} I Potsdamdeklarationen den 26 juli 1945 hotade de allierade Japan med "total forstorelse" om man inte gick med pa villkorslos kapitulation, nagot som avvisades av den japanska militarledningen.

Samtidigt hade det stora forskningsprojekt som gatt under kodnamnet " Manhattan " levererat den produkt man arbetat med att framstalla sedan 1942: det forsta atombombsprovet, Trinitytestet , hade genomforts framgangsrikt 16 juli 1945. Beslutet att falla atombomberna togs av USA:s president Harry S. Truman . Truman deklarerade att han ville ha ett snabbt slut pa kriget genom att tillfoga forstorelse mot Japan och ingjuta radsla om annu mer forstorelse, och pa sa satt tvinga Japan till kapitulation.

Atombomben over Hiroshima [ redigera | redigera wikitext ]

Den forsta atombomben, Little Boy , falldes den 6 augusti 1945 kl 08:15 over industristaden Hiroshima fran B-29-bombaren Enola Gay . Det var en uranbaserad bomb, med en sprangkraft motsvarande 15?16  kiloton trotyl ? uppgifterna varierar fran kalla till kalla. Den hade formen av en cylinder, var 3,05 m lang, hade en diameter pa 0,71 m och vagde cirka 4 000 kg. De aktiva delarna var cirka 60 kg uran , med cirka 90 procent halt av ²³⁵ U.

Flygraden leddes av overste Paul Tibbets som flog flygplanet Enola Gay , som fallde bomben over Hiroshima. I anfallet deltog sex flygplan av typ Boeing B-29 Superfortress , bland annat Jabit III . Bomben slapptes fran 10 000 meters hojd och detonerade 600 meter over marken for att den skulle fa maximal effekt.

Mellan 90 000 och 120 000 av invanarna beraknas ha dodats av den omedelbara detonationen eller av andra skador de narmaste dagarna ^{[ 10 ]} . Manga av dem som inte dog i explosionen brandes till dods under rasmassorna.

Atombomben over Nagasaki [ redigera | redigera wikitext ]

Den andra atombomben, Fat Man , med en sprangkraft pa cirka 21?25 kiloton trotyl, falldes den 9 augusti 1945 klockan 11:02 over staden Nagasaki fran B-29:an Bock's Car och detonerade ocksa den pa drygt 500 meters hojd. Den hade formen av ett agg, var cirka 3,25 meter lang med en diameter av cirka 1,53 m och hade en vikt av cirka 4 050 kg. Den aktiva bestandsdelen i den har bomben var 6,2 kg plutonium .

Det primara malet var att slappa bomben over Kokura men da det var molnigt over staden fortsatte planet istallet till det sekundara malet Nagasaki. Aven i Nagasaki var det molnigt, men beslutet fattades att falla bomben anda. Bomben falldes over Urakami-distriktet, i stadens norra delar, som sedan 1920-talet utvecklats som ett industriellt omrade. I Urakami fanns bland annat minst tva fabriker som tillverkade vapen, ammunition och torpeder. Darutover fanns aven ett universitetssjukhus samt ett stort antal skolor och andra officiella byggnader. ^{[ 11 ]}

Mellan 60 000 och 80 000 manniskor beraknas ^{[ 12 ]} ha avlidit av detonationen eller andra skador de narmaste dagarna. Det ar dock svart att avgora det exakta antalet offer, av en mangd anledningar. En anledning till svarigheterna ar att det i Nagasaki bodde manga migranter som inte var registrerade. Enligt vissa bedomningar dog en tredjedel av stadens koreanska befolkning, ungefar 30 000 manniskor. ^{[ 11 ]}

Efterspel [ redigera | redigera wikitext ]

Vissa, framst foresprakarna av att bomberna anvandes, havdar att bomberna formadde den japanske kejsaren att agera mot militarledningen for att fa dem att acceptera Potsdamdeklarationen . ^{[ 13 ]} De allierades insisterande pa villkorslos kapitulation hade vallat japanerna problem av hansyn till kejsarens roll och person. Med kejsarens eget initiativ sopades nu detta motstand at sidan. ^{[ 13 ]} Trots detta forekom militara upprorsansatser och kuppforsok. Kejsarens radiotal den 14 augusti om att Japan nu maste "acceptera det oacceptabla och utharda det outhardliga" blev dock krigets slutord. ^{[ 14 ]} Den 15 augusti kapitulerade Japan och kapitulationshandlingarna undertecknades 2 september ombord pa det amerikanska slagskeppet USS  Missouri i Tokyobukten . I fredsavtalet av 1951 mellan USA och Japan frias USA fran allt ansvar for krigshandlingar gentemot Japan och dess befolkning. Japan fick daremot betala stora summor till civila offer i ockuperade lander och till dem som varit krigsfangar.

Det tog lang tid innan atombombernas effekter blev helt kanda da bade amerikanska och japanska ogonvittnen och journalister censurerades. An idag finns inga klara siffror pa hur manga som dog.

Sedan 1968 har Hiroshimas borgmastare skickat ett brev varje gang ett karnvapen testats. Brevet skickas till respektive regering och i brevet vadjar han att testen ska upphora och refererar till de tragiska handelserna den 6 augusti 1945.

Forutom de som dog direkt vid detonationen och de som avled av akuta skador de narmaste aren efterat finns en dosberoende overdodlighet i framst olika cancerformer hos dem som overlevde atombomberna i Hiroshima och Nagasaki. I den grupp av overlevande som foljts sedan 1950 i det japansk-amerikanska forskningsprogrammet Radiation Effects Research Foundation ^{[ 15 ]} har 19,5 procent (195 av 1 000 personer) avlidit till foljd av solida tumorer. I kontrollgruppen bestaende av personer fran Hiroshima och Nagasaki som inte befann sig dar nar atombomberna foll over staderna har 17,5 procent (175 av 1 000 personer) avlidit till foljd av solida tumorer ^{[ 16 ]} . Den cancerform som uppvisar den storsta procentuella okningen ar leukemi dar motsvarande siffror ar 0,61 procent (61 av 10 000 personer) och 0,41 procent (41 av 10 000 personer), dvs en nara 50 procentig relativ okning ^{[ 17 ]} . Ju hogre straldos man utsatts for desto storre ar risken att den leder till cancer (dosberoende) och samma forhallande galler alder dar overlevande barn loper en storre risk att utveckla cancer an overlevande vuxna (aldersberoende).

Debatten kring fallningen av atombomberna [ redigera | redigera wikitext ]

Forsvar [ redigera | redigera wikitext ]

Den officiella linjen fran den amerikanska statsledningen var att atombombningarna var nodvandiga da en planerad invasion av det japanska fastlandet hade blivit alltfor kostsamt i manniskoliv. Hittills hade omkring 110 000 amerikanska soldater stupat i kriget mot Japan ^{[ 18 ]} . I slaget om Okinawa under maj?juni 1945 beraknas over 110 000 japanska och 12 000 amerikanska soldater ha dodats. ^{[ 19 ]} De japanska trupperna forsvarade sig med alla till buds staende medel, och civila dog i hundratusentals under de amerikanska attackerna. ^{[ 19 ]} Vissa historiker menar ocksa att USA var angelaget om att fa ett snabbt slut pa kriget och pa sikt undvika en sovjetisk positionsframflyttning i Ostasien. ^{[ 20 ]}

Det nya, ovantade vapnet gav de japanska civila ledarna en okad tyngd mot de militarer som vagrade ge upp. Koichi Kido , en av kejsare Hirohitos narmaste radgivare slog fast: "We of the peace party were assisted by the atomic bomb in our endeavor to end the war." Hisatsune Sakomizu kallade atombomberna ”en gyllene mojlighet given av himmelen till Japan for att avsluta kriget”. Akio Morita , Sonys grundare och officer i japanska flottan under kriget, drog ocksa slutsatsen att det var atombomberna och inte den konventionella bombningen fran B 29:orna som overtygade den japanska militaren att ga med pa kapitulationen. Och da bor det sagas att den konventionella bombningen fran B-29:orna redan hade forstort storre delen av stadsbebyggelsen i Japan. Det bor aven sagas att bombningen fran dessa flygplan kravde fler liv an vad sjalva atombomberna gjorde. Exempel pa detta ar bombningarna av Tokyo 9-10 mars 1945 . ^{[ 21 ]}

Till forsvar for atombomberna har vissa pekat pa det japanska krigsministeriets installning till allierade krigsfangar . I "akuta situationer" sa skulle krigsfangar "omintetgoras individuellt eller i grupper" pa ett eller annat satt. Faltmarskalken Hisaichi Terauchi ska ha beordrat avrattningen av 100 000 allierade krigsfangar om USA invaderade Japan. ^{[ 22 ]}

Det har aven gjorts berakningar som sager att det skulle ha kravts 300 000 amerikanska liv att ta de japanska oarna och na Japan. Lika manga japaner hade dodats i striderna och de som ar for beslutet anser att man sparat liv genom att tvinga fram en japansk kapitulation. Dessa berakningar gjordes av den amerikanska regeringen nar marinkaren, tillsammans med armen, borjade invadera Okinawa. Detta var en manad efter Iwo Jima. Efter bada slagen var utfardade hade de amerikanska krigsoffren, d.v.s. skadade och dodade, stigit till narmre 80 000. Amerikanerna landsteg med 70 000 personer pa Iwo Jima och cirka 7000 dodades. 21 000 japaner offrade ocksa sina liv. Efter Okinawa var det endast de stora japanska oarna kvar att invadera. Eftersom japanerna inte kapitulerade, var man tvungen att gora nagot. For att undvika fler amerikanska krigsoffer, tog president Harry Truman beslutet att testa den nya teknikens sprangmedel, atombomberna.

Kritik [ redigera | redigera wikitext ]

En av kritikerna var Albert Einstein . Han hade tidigare, under fruktan for att Nazityskland skulle utveckla atombomber, tillsammans med andra framstaende fysiker skrivit ett brev dar de uppmanar president Roosevelt till att utveckla karnvapen.

Diskussionen ifall det var ratt att anvanda atombomben mot Hiroshima och Nagasaki lyftes redan strax efter andra varldskrigets slut. En amerikansk kommitte, understalld flygvapnet, kom efter hundratals intervjuer med japaner fram till att Japan hade kapitulerat utan atombomben senast den 31 december 1945 och troligtvis redan fore den 1 november 1945, utan rysk hjalp och utan nagon invasion av det japanska fastlandet. ^{[ 23 ]}

Aven bland de amerikanska befalhavarna fanns det kritik mot anvandningen av karnvapen. General Douglas MacArthur tyckte att anvandningen inte kunde forsvaras militart och menar att kriget kunde varit slut flera veckor tidigare om USA redan fran borjan hade gatt med pa att lata Japans kejsare sitta kvar. Flottamiralen Chester Nimitz menade att atombomberna inte spelade nagon avgorande roll i segern mot Japan och att Japan var redo att kapitulera, en uppfattning som delades av General Curtis LeMay. ^{[ 24 ]} Aven General Dwight D. Eisenhower var kritisk mot anvandningen av bomberna:

Sven Lindqvist skriver i boken Nu dog du - Bombernas arhundrade att japanerna var beredda till fred, om an inte till en villkorslos kapitulation. Historikern och journalisten Asa Linderborg menar dessutom att Japans lage redan var desperat eftersom sjovagarna hade blockerats av USA och darmed hade landet inte langre nagon mojlighet att forsorja varken civila eller militaren. Forfattaren Howard Zinn trycker pa de ekonomiska motiven, att Manhattanprojektet hade varit en jattelik ekonomisk satsning och att det ocksa kan forklara varfor man anvande tva olika slags bomber: uranbomben "Little Boy" mot Hiroshima och plutoniumbomben "Fat Man" mot Nagasaki, vilket gav mojligheten att testa respektive vapens effekt i praktiken. Linderborg menar vidare att det kalla kriget borjade kasta sina skuggor och att bomberna var menade som en varning mot Sovjetunionen. ^{[ 26 ]}

Andra historiker som Richard Overy och Martin J Sherwin menar att Japan hade kapitulerat aven utan atombomben pa grund av Sovjetunionens snabba och odesdigra segrar pa fastlandet, samt deras invasion av Japan. ^{[ 27 ]} Den 8 augusti, tva dagar efter Hiroshima-bomben, invaderade Sovjetunionen det av Japan ockuperade Manchuriet. ^{[ 20 ]} Invasionen var en starkt bidragande faktor till att den japanske premiarministern Kantaro Suzuki vande sig till kejsaren och formadde honom att i ett radiotal be det japanska folket att lagga ned vapnen. ^{[ 28 ]}

Den japansk-amerikanske historikern Tsuyoshi Hasegawa argumenterar for att Truman hade kunnat bjuda in Stalin till att underteckna Potsdamsdeklarationen och darmed pressa Japan till att kapitulera. Dessutom menar Hasegawa att Truman hade kunnat erbjuda Japan vissa eftergifter istallet for att krava en villkorslos kapitulation, exempelvis att lata Japan behalla sitt kejserliga styrelseskick. ^{[ 27 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Manhattanprojektet
• Japans karnvapenprogram
• Atombombspartiet ? Nar hiroshimabomben detonerade pagick ett viktigt parti go i staden.
• Karnvapen
• Little Boy - Den bomb som anvandes mot Hiroshima.
• Fat Man - Den bomb som anvandes mot Nagasaki.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Sherwin, Martin J. (2003) (pa engeelska). A world destroyed: Hiroshima and its legacies (3. ed.). Stanford, Calif.: Stanford Univ. Press. Libris 5695565 . ISBN 0-8047-3957-9  

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Det sista vapnet: Hur atombomben kom till - Richard Rhodes, Hammarstrom & Aberg, 1990, ISBN 91-7638-080-7
• Racing the Enemy: Stalin, Truman, and the Surrender of Japan - Tsuyoshi Haswgawa, Harvard University Press
• Svart Regn - Masuji Ibuse, Bokforlaget Forum, 1984, ISBN 91-37-07952-2

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror atombomberna over Hiroshima och Nagasaki .
  Bilder & media
• Hiroshima Peace Memorial Museum
• Nagasaki Atomic Bomb Museum
• Hiroshima National Peace Memorial Hall for the Atomic Bomb Victims
• Vita Husets pressmeddelande, 6 augusti 1945

v   ?   r Manhattanprojektet Anlaggningar Ames  · Berkeley  · Chicago  · Dayton  · Hanford  · Inyokern  · Los Alamos  · Montreal  · New York  · Oak Ridge  · Trinity  · Wendover  · Heavy water sites Administratorer Vannevar Bush  · Arthur Compton  · James Conant  · Priscilla Duffield  · Thomas Farrell  · Leslie Groves  · John Lansdale  · Ernest Lawrence  · James Marshall  · Franklin Matthias  · Dorothy McKibbin  · Kenneth Nichols  · Robert Oppenheimer  · Deak Parsons  · William Purnell  · Frank Spedding  · Charles Thomas  · Paul Tibbets  · Bud Uanna  · Harold Urey  · Stafford Warren  · Ed Westcott  · Roscoe Wilson Forskare Luis Alvarez  · Robert Bacher  · Hans Bethe  · Aage Bohr  · Niels Bohr  · Norris Bradbury  · James Chadwick  · John Cockcroft  · Harry Daghlian  · Enrico Fermi  · Richard Feynman  · Val Fitch  · James Franck  · Klaus Fuchs  · Maria Goeppert-Mayer  · George Kistiakowsky  · George Koval  · Ralph Lapp  · Willard Libby  · Edwin McMillan  · Mark Oliphant  · Norman Ramsey  · Isidor Isaac Rabi  · James Rainwater  · Bruno Rossi  · Glenn Seaborg  · Emilio Segre  · Louis Slotin  · Henry DeWolf Smyth  · Leo Szilard  · Edward Teller  · Stanisław Ulam  · John von Neumann  · John Wheeler  · Eugene Wigner  · Robert Wilson  · Leona Woods Operationer Alsos Mission  · Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki  · Operation Crossroads  · Operation Peppermint  · Project Alberta  · Silverplate  · 509th Composite Group  · Enola Gay  · Bockscar  · The Great Artiste Vapen Fat Man  · Little Boy  · Pumpkin bomb  · Thin Man  · Karnvapen Se aven Atomic Energy Act of 1946  · British contribution  · Chicago Pile-1  · Demon core  · Einstein?Szilard letter  · Interim Committee  · Oppenheimer security hearing  · Plutonium  · RaLa Experiment  · S-1 Executive Committee  · S-50 Project  · Smythrapporten  · Uran  · X-10 Graphite Reactor