Leo Szilard

Fran Wikipedia
Leo Szilard
Leo Szilard omkring 1960.
Fodd 11 februari 1898 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Budapest [ 4 ]
Dod 30 maj 1964 [ 4 ] [ 1 ] [ 2 ]  (66 ar)
La Jolla
Begravd Kerepesikyrkogarden
Medborgare i Ungern , Tyskland och USA
Utbildad vid Budapest Universitet for Teknologi och Ekonomi , no value
Humboldt-Universitat zu Berlin , filosofie doktor ,
Technische Universitat Berlin , no value
Sysselsattning Karnfysiker , science fiction-forfattare , forskare [ 5 ] , universitetslarare , uppfinnare , fysiker [ 6 ] , molekylarbiolog [ 5 ]
Arbetsgivare Humboldt-Universitat zu Berlin
University of Chicago
Columbiauniversitetet
Technische Universitat Berlin
Brandeis University
Maka Gertrud Weiss Szilard
Utmarkelser
Atoms for Peace Award (1959)
Albert Einstein-priset (1960)
Arets humanist (1960)
National Inventors Hall of Fame (1996) [ 7 ]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Leo Szilard, 1916

Leo Szilard , fodd 11 februari 1898 i Budapest , dod 30 maj 1964 i La Jolla i Kalifornien , var en ungersk - amerikansk karnfysiker som 1947 overgick till att forska inom molekylarbiologi . Han var tidigt mycket engagerad i Pugwashrorelsen .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Szilard hade en saregen personlighet. Flera personliga minnen om honom finns i Georg Kleins bocker Ateisten och den heliga staden och Skapelsens fullkomlighet och livets tragik .

Eftersom Szilard var overtygad om att det inte fanns nagon framtid for honom i Ungern, flyttade han till Tyskland 1919. Han borjade vid Humboldt-Universitat zu Berlin dar han deltog i forelasningar fran bland annat Albert Einstein . Szilard flydde fran nazisterna 1933 till England. Efter att han trodde att ett nytt krig i Europa var nara forestaende, flyttade han till USA, dit han anlande 1938.

I augusti 1939 skrev Szilard ett brev till president Roosevelt om behovet av amerikansk atombombsforskning . Albert Einstein skrev under brevet pa Szilards initiativ. Brevet blev senare kant som "brevet fran Einstein".

I juli 1945 formulerade Szilard en petition till president Truman om atombombens anvandning. [ 8 ] Han paminde om att USA:s atombomb hade tagits fram som en beredskap for den handelse att Hitler skulle lyckas utveckla atombomber. Eftersom Tyskland nu var besegrat behovdes ingen bomb. For Japans del borde det racka med ett offentligt tillkannagivande om bombens existens och verkan samt darefter ett erbjudande om kapitulation. Brevet fick omkring 150 undertecknare men det nadde aldrig Truman. Det stoppades pa vagen och hemligstamplades; det blev inte offentligt forran pa 1960-talet. [ 9 ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Internet Movie Database , last: 16 oktober 2015. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , las online , last: 10 oktober 2015, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica , Leo Szilard, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ [ a b ] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Силард Лео”, Большая советская энциклопедия  : [в 30 т.] , tredje utgavan, Stora ryska encyklopedin, 1969, last: 28 september 2015. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ [ a b ] Tjeckiska nationalbibliotekets databas , last: 19 december 2022. [kalla fran Wikidata]
  6. ^ Archive of Fine Arts , las online , last: 1 april 2021. [kalla fran Wikidata]
  7. ^ las online , www.invent.org . [kalla fran Wikidata]
  8. ^ ”A Petition to the President of the United States” . Atomic Bomb: Decision, section of Leo Szilard Online . http://www.dannen.com/decision/45-07-17.html .   Innehaller petitionens text.
  9. ^ ”Leo Szilard's Fight to Stop the Bomb” . Atomic Heritage Foundation . https://www.atomicheritage.org/history/leo-szilards-fight-stop-bomb . Last 14 januari 2018 .  

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]