Anglikanska kyrkogemenskapen The Anglican Communion
Karta: den anglikanska kyrkogemenskapen i bla , Borgagemenskapen i gron och Utrechtunionen i rod farg.
Bildad	1867
Typ	Kristet samfund
Officiella sprak	Engelska
Webbplats	anglicancommunion.org

En artikel i Wikipedias serie om
Anglikanism
Anglikansk teologi Kristen teologi Anglikansk doktrin De trettionio artiklarna Books of Homilies Caroline Divines Lambeth Quadrilateral Episkopalism Anglikanska sakrament Anglikansk Mariateologi
Ledning och liturgiska fragor Prasterskap Musik Nattvarden King James Bible ( Den allmanna bonboken ) Liturgiskt ar Anglikansk kyrkotradition ( hogkyrklighet , lagkyrklighet , centralkyrklighet , bredkyrklighet ) Anglikanskt klostervasen Anglikanska helgon Jesusbonen
Kristendom Jesus Kristus Paulus Kyrkan De sju forsta ekumeniska kyrkomotena
Bakgrund och historia Keltisk kristendom Augustinus av Canterbury Beda Medeltida katedralarkitektur Apostolisk succession Henrik VIII Reformationen i England Thomas Cranmer Klosterupplosningen Engelska kyrkan Edward VI Elizabeth I Matthew Parker Richard Hooker Jakob I Karl I William Laud Edsvagrarschismen Anglokatolicism Oxfordrorelsen
Anglikanska kyrkogemenskapen Anglikanska kyrkogemenskapens historia Arkebiskop av Canterbury Anglikanska kyrkans primas Anglikanska kyrkans biskopsmote Lambethkonferensen Anglikanska kyrkans stift Anglican Consultative Council Ekumenik Prastvigning av kvinnor Windsorrapporten
Anglikanska kontinuitetsrorelsen Anglikansk omstallning Bartonvilleavtalet Kongressen i St. Louis North American Anglican Conference
v t e

Anglikanska kyrkogemenskapen ( engelska : The Anglican Communion ) ar ett av de storsta kristna trossamfunden i varlden, med totalt over 70 miljoner medlemmar. Den omfattar huvudsakligen, men inte enbart, den engelska kyrkan och dess dotterkyrkor i de fore detta brittiska kolonierna . Den anglikanska kyrkogemenskapen leds av arkebiskopen av Canterbury i England men varje medlemskyrka ar sjalvstyrande; "enhetsinstrumenten" har radgivande funktion.

Den anglikanska kyrkogemenskapen leds av arkebiskopen av Canterbury (1:a) och fick sin formella internationella organisation forst genom den forsta Lambethkonferensen (2:a) 1867, nar arkebiskopen bjod in kyrkogemenskapens samtliga biskopar. Organisationen har senare utokats genom grundandet av Anglican Consultative Council (3:e) 1968 och Primates' meeting (4:e) 1978. Dessa fyra kallas for och utgor "enhetsinstrument".

De anglikanska kyrkorna star sedan 1931 i kyrkogemenskap med Gammalkatolska kyrkor , sedan 1961 med Mar Thoma-kyrkan i Indien och den Oberoende Filippinska Kyrkan . Anglikanska kyrkan deltar sedan 1994-96 i Borgagemenskapen , definierad av Borgaoverenskommelsen .

Anglikanska kyrkan finns representerad som trossamfund i Sverige och har vigselratt sedan 1892. ^{[ 1 ]}

Ecclesia Anglicana [ redigera | redigera wikitext ]

For en ingaende beskrivning av 1500-talets engelska kyrkohistoria, se Reformationen i England .

En kristen kyrka i provinsen Britannia ar kand sedan ca ar 200, och anglikanska teologer aberopar den egna kontinuiteten med kyrkan pa denna tid. Stiften London, Lincoln och York ar kanda sedan 300-talet. Det anglosaxiska maktovertagandet fran 570-talet och framdeles ledde till att den gamla romano-brittiska eller keltiska kyrkan utplanades i sodra England, men den overlevde i Wales , Cornwall , Devon , Cumbria , Skottland och Irland . Augustinus av Canterbury sandes som missionar till saxarna i Kent, och blev den forste arkebiskopen av Canterbury 597 . Keltiska missionsinsatser i norr ledde till upprattandet av en keltisk kristen kyrka bland anglerna i kungariket Northumbria . De bada kyrkorna hade olika paskdatum, men enades 664 .

Uttrycket Ecclesia Anglicana , som betyder Engelska kyrkan ar kant sedan 1246.

Henrik VIII av England brot 1534 med paven, och grep sjalv ratten att utnamna biskopar, vilket gjorde den anglikanska kyrkan sjalvstandig. Med tiden har fler anglikanska kyrkor sallat sig till den engelska. De flesta ar Engelska kyrkans dotterkyrkor i de fore detta kolonierna, men nagra har annan bakgrund. Skotska Episkopalkyrkan och Irlandska kyrkan har inte sitt ursprung i Engelska kyrkan. Lusitanska kyrkan och Spanska reformerade episkopalkyrkan uppkom genom en brytning med den Romersk-katolska kyrkan under decenniet efter ofelbarhetsdogmen 1870 . Ett fatal anglikanska kyrkor ar dotterkyrkor till den Amerikanska Episkopalkyrkan .

Det franska ordet Anglicanisme borjade anvandas av fransman omkring ar 1700, som en parallell till ordet Gallicanisme (Se. Gallikanism ). Det engelska ordet Anglicanism anvands sedan 1800-talets borjan for att beteckna de anglikanska kyrkornas teologiska position mitt emellan den romersk-katolska kyrkan och de kalvinska kyrkorna.

Anglikansk teologi [ redigera | redigera wikitext ]

Av historiska skal ar den teologiska bredden mycket stor i den anglikanska kyrkofamiljen, som brukar beskrivas som katolsk utan pave och reformerad utan namngivande grundare. ^{[ 2 ] [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ] [ 6 ]}

Under Henrik VIII:s livstid beholls den befintliga senmedeltida teologin, om an fargad av renassanshumanismen. De sex artiklarna 1539 forsvarade exempelvis transsubstantiationslaran och prastcelibatet.

Under Edvard VI av England fick arkebiskop Thomas Cranmer inflytande over lara och gudstjanstliv, tillsammans med bl. a. den landsflyktige Martin Bucer , men det ledde till en kraftig motreaktion under Maria I av England , och drottningen lat avratta Cranmer 1556.

Nar Elisabet I tilltradde tronen tog hon avstand fran bade puritanism (d.v.s. den extrema kalvinismen) och fran kontinental romersk katolicism, och forsokte inom en samlande engelsk kyrka rymma bade reformkatolska renassanshumanister (som hade marginaliserats av det pagaende Tridentinska kyrkomotet ), filippister och majorister (som kattarforklarades av gnesiolutheranerna pa kontinenten 1577) och reformerta teologer fargade av Bucer (som pa kontinenten overskuggats av Huldrych Zwingli och framfor allt Jean Calvin ).

De trettionio artiklarna antogs av provinskyrkomotena 1562 och av parlamentet 1571 , och var avsiktligen formulerade for att kunna rymma manga olika positioner. Nar arkebiskop Whitgift och nagra cambridgeteologer overvagde att infora predestinationslaran avvisades detta hart av drottningen 1595 . Inflodet av arminianer, som hade fordrivits fran Nederlanderna efter synoden i Dordrecht 1619 , gjorde att arminianismens syn pa nad, fri vilja och predestination blev vanlig bland anglikaner. Detta inskarptes av ett kungligt pabud 1628, och har sedan dess kommit att vara den gangse i anglikanska miljoer, men ocksa bland metodister som uppkom i anglikansk miljo pa 1700-talet.

Thomas Cranmer hade pa sin tid forsvarat biskopsambetet pa ett satt som kontinentala reformatorer inte hade gjort, och anglikaner hyser sedan 1550 synsattet att det apostoliska och kyrkliga ambetet sedan urkyrklig tid och for all framtid bestar av tre delar: Biskop, prast och diakon. Medan Trient-konciliet utvecklade synen att Skrift och Tradition ar tva separata delar av uppenbarelsen, och evangeliska kyrkor pa kontinenten havdade en "Sola Scriptura"-princip, utvecklade den anglikanske tankaren Richard Hooker i Laws on Ecclesiastical Polity (1593) synsattet att Skriften, Traditionen och Fornuftet utgor teologins tre redskap, bland vilka Skriften utgor grunden. Cranmers syn pa det tredelade ambetet och Hookers syn pa Skrift, Tradition och Fornuft utgor en grundstomme i anglikansk teologi, som nastan alla anglikanska riktningar ar overens om, trots manga skillnader i ovrigt.

Arvet fran Richard Hooker paverkade en krets inflytelserika anglikanska teologer, Caroline Divines , som betonade kyrkofadernas teologi, larans syfte att fordjupa det andliga livet, ett gudstjanstfirande som inte forsummar yttre bruk, samt noggrann atlydnad av kanonisk ratt . Fran den lutherske teologen Georg Calixtus i Helmstedt hamtade denna stromning idealet att betrakta kyrkans forsta fem arhundraden som normerande, den sa kallade Quinquesecularismen . Puritanerna kom i konflikt med denna stromning, vilket stimulerade de ovriga samhallskonflikter som ledde fram till det engelska inbordeskriget .

Avsmaken for inbordeskriget fostrade i somliga miljoer fram en anda av religios tolerans av skilda slag. En mystiskt fargad riktning blomstrade i Cambridge, vilket gav riktningen namnet "Cambridgeplatonikerna". Andra riktningar utvecklade upplysningens naturrattstankande och deism . John Lockes syn pa naturratt ar en vidareutveckling av motiv befintliga hos Richard Hooker.

Vackelser pa 1700-talet gav upphov till evangelikalism , som betonar arvet fran Cranmer, Bucer och Arminius. Arvet fran John Wesley fordes dock huvudsakligen vidare utanfor de anglikanska kyrkorna sedan metodism hade blivit ett antal egna trossamfund.

Oxfordrorelsen pa 1830-talet ledde till utvecklandet av anglokatolicism , som rymmer ett antal teologiska positioner. Sa kallade anglo-papalister delar helt den romersk-katolska kyrkans teologi.

Nutida anglikansk teologi rymmer, med en typologi hamtad fran Leslie Newbigin, bade evangelikala, katolska och liberala miljoer.

Sjalvdefinition [ redigera | redigera wikitext ]

Icke-anglikaner beskriver ibland anglikaner som "protestanter". Manga anglikaner finner beteckningen protestantisk missvisande for att beteckna deras kyrkoidentitet ^{[ 4 ] [ 5 ] [ 6 ]} , och foredrar " katolsk och reformerad". ^{[ 2 ] [ 3 ] [ 7 ]}

Det ar vanligt att anglikaner beskriver anglikanismen som Via media ^{[ 8 ]} , en kristendomsform som varken ar romersk-katolsk eller protestantisk , utan en kompromiss mellan dem bada, som ar bade katolsk och reformerad ^{[ 9 ]} . Vid 1930 ars Lambeth-konferens beskrevs anglikanismen pa foljande satt:

• • "Den Anglikanska kyrkogemenskapen ar en gemenskap inom den Enda, Heliga, Katolska och Apostoliska kyrkan av tillborligen konstituerade stift, provinser och regionala kyrkor som befinner sig i gemenskap med Canterburys biskopssate, och som delar foljande egenskaper:
    • a. De uppratthaller och formedlar den Katolska och Apostoliska tron och kyrkoordningen, sa som dessa i allmanhet ar framlagda i Den allmanna bonboken , sa som denna ar auktoriserad i dessa kyrkor;
    • b. De ar partikularkyrkor eller nationalkyrkor, och uppmuntrar, som sadana, for respektive nation representativa uttryck for kristen tro, liv och tillbedjan; och
    • c. De ar sammanbundna, inte av nagot centralt lagstiftande eller verkstallande organ, utan av omsesidig lojalitet underhallen genom radslaende biskopars gemensamma rad." ^{[ 10 ]}

Det officiella namnet pa de anglikanska kyrkorna i Japan resp. HongKong ar Japanska Heliga Katolska Kyrkan och Heliga Katolska Kyrkan i Kina .

Ordet "protestant" forekommer endast i ett fatal dokument som paverkar anglikanska kyrkor. Ett sadant dokument ar 1701 ars engelska tronfoljdsordning, som kallar den Engelska kyrkans kungliga medlemmar for "protestanter" (vilket kan forklaras med att Vilhelm III av England var dubbelansluten till den presbyterianska Skotska kyrkan och den reformerta kyrkan i Nederlanderna); Ett annat ar den Amerikanska Episkopalkyrkans konstitutioner fran 1790, som anvander benamningen Protestantiska Amerikanska Episkopalkyrkan , men denna benamning ar sedan 1964 ett andrahandsalternativ till det nuvarande officiella namnet, for att inte leda till forvaxlingar med de reformerta kyrkorna.

Utmarkande drag [ redigera | redigera wikitext ]

Alla anglikanska kyrkor erkanner den apostoliska trosbekannelsen , den nicenska trosbekannelsen , bibellasning pa folkspraket, firandet av dop och eukaristi, samt det tredelade apostoliska kyrkliga ambetet som diakon, prast och biskop. ^{[ 11 ]} Den dagliga ottesangen och aftonsangen enligt Den Allmanna Bonboken , eller nagon motsvarande alternativ gudstjanstbok, har en stark stallning i anglikansk spiritualitet. ^{[ 12 ]} En positiv syn pa kanonisk ratt utgor en del av anglikansk identitet. ^{[ 13 ]} I ovriga fragor ar den teologiska bredden och mangfalden mycket stor, bade i aldre tid och i var tid.

De trettionio artiklarna har skiftande stallning i anglikanska kyrkor. Somliga anglikanska kyrkor anvander dem inte alls. ^{[ 14 ]} Manga betraktar dem som historiska dokument vittnande om den Engelska kyrkan teologi i aldre tid, men inte normerande for alla tider och platser, utan snarare en "inspirationskalla" som skall lasas i ljuset av Bonboken och andra normerande anglikanska dokument. ^{[ 15 ] [ 16 ]} Nagra anglikaner betraktar dem som bindande och forpliktigande. ^{[ 17 ]} Ytterligare nagra havdar att inte alla artiklar har samma tyngd. Innehallet i nagra av dem accepteras av de flesta anglikaner, men inte nodvandigtvis pa grund av att innehallet rakar finnas i Artiklarna. Samma bredd av synsatt finns rorande den athanasianska trosbekannelsen .

Pa foljande punkter skiljer sig anglikanskt kyrkoliv fran kalvinism:

• • Anglikaner avvisar laran om Sola Scriptura , och lar istallet vad som kallas for "Skriftens tillracklighet", och att Skriften forstas med hjalp av Fornuftet och Traditionen.
  • En augustinsk manniskosyn ar inte normerande.
  • Den kalvinska predestinationslaran avvisades 1595 och 1628.
  • Goda garningar betraktas i artikel XII som en nodvandig foljd av tron, och anses vara fortjanstfulla infor Gud.
  • Anglikaner laser apokryferna i den gemensamma gudstjansten.
  • Anglikaner skiljer mellan "Evangeliets tva stora sakrament" ( dop och eukaristi ) och vad som vanligtvis kallas for de fem sma sakramenten (konfirmation, bikt, aktenskapet, ordination och forbon for sjuka).
  • Dopet betraktas i Den Allmanna Bonboken 1662 som en verklig panyttfodelse.
  • Kristi verkliga kropp och blod ar altarsakramentets "osynliga och inre nad" enligt 1604 ars katekes, som fortfarande hor till 1662 ars bonbok. Eukaristibonernas och vanligt forekommande hymners ordalydelser stoder denna syn.
  • Eukaristifirandet betraktas som en offerhandling.
  • Det tredelade apostoliska kyrkliga ambetet som diakon , prast och biskop betraktas av anglikaner sedan 1550 som en urkyrklig ordning som skall forbli i bruk for alltid. Sedan 1662 ar det en nodvandig forutsattning for kyrkogemenskap med anglikanska kyrkor, och ar en av de fyra punkterna i Chicago-Lambeth-deklarationen .
  • Biskopens utdelande av konfirmationens sakrament har behallits.
  • Fasta pa fredagarna har en stark stallning i fromhetslivet.
  • Vid sidan av sondagar firas aven jul, epifania, stilla veckans dagar, Kristi himmelsfards dag och manga helgondagar.
  • I anglikanska sangbocker, exempelvis New English Hymnal , forekommer forbon for de hadangangnas sjalar och anrop av helgonens forbon. Evangelikaler valjer dock att anvanda andra sangbocker.

Pa foljande punkter skiljer sig anglikansk teologi fran romersk-katolskt kyrkoliv:

• • En augustinsk manniskosyn ar inte normerande.
  • Det ar nodvandigt att fira gudstjanst pa folkspraket. I traditionella universitetssammanhang kan dock latin ibland vara folkspraket.
  • Officiet har en mycket starkare stallning som offentlig forsamlingsgudstjanst.
  • Kommunionen skall i normala fall delas ut under bada gestalterna , det vill saga alla nattvardsgaster skall fa bade brod och vin. Sjukkommunion ar undantagsvis inte normala fall.
  • Altarsakramentets teologi ar inte valdefinierad och enhetlig. Bland nagra evangelikaler , som valjer att bortse fran 1604 ars katekes och valjer att tillmata Artiklarna stor vikt, forekommer en kalvinsk tolkning av Artikel XXVIII.
  • Bikten ar en mojlighet, inte obligatorisk.
  • Avlat forekommer inte.
  • Prastcelibat ar ett fritt val, och prastaktenskap ar tillatna.
  • Kvinnor ordineras till diakoner i alla anglikanska medlemskyrkor.
  • Kvinnor ordineras till praster i de flesta anglikanska medlemskyrkor.
  • Kvinnor ordineras till biskopar i nagra anglikanska medlemskyrkor.
  • Paven betraktas vanligtvis inte som ofelbar. Anglopapalisterna kan dock hysa en sadan syn.
  • Nagra av mariahogtiderna firas, men inte med klart definierat laroinnehall, vilket gor att flera olika mariologier ryms.

Anglikansk nattvardssyn [ redigera | redigera wikitext ]

Den aldrade Cranmers syn pa eukaristin ar omdebatterad, och har ibland definierats som reformert virtualism ^{[ 18 ]} . Denna paverkade de trettionio artiklarna , sarskilt art. XXIX, som emellertid i efterhand varit foremal for hogst skiftande tolkningar. Daremot kom 1604 ars katekes (som skrevs av John Overall vid en tidpunkt da studiet av kyrkofadernas teologi hade borjat intensifieras bland anglikaner) att uttrycka en slags lara om realpresens ? en laromassig dubbelhet som anglikanska kyrkor har levt med sedan dess. Eukaristibonen och distributionsorden i 1559 och 1662 ars bonbocker uttrycker en teologi i overensstammelse med katekesens standpunkt, och Caroline Divines uttryckte vanligtvis nagon slags lara om realpresens .

Med the Black Rubric avses ett inskott i 1662 ars Bonbok, som fornekar "a corporal presence". En forsta version av the Black Rubric hade inforts 1552, men avskaffades efter bara nagra manader, och den aterinfordes avsiktligen inte 1559. Denna aldre anvisning fornekade en real and essential presence . Textversionen fran 1662 hade inforts i syfte att bade ga puritanerna till motes och samtidigt sla vakt om Caroline Divines' realpresenslara. Nagon real and essential presence fornekas inte, daremot en corporal presence . Evangelikaler tar detta till intakt for en kalvinsk sakramentsteologi, men anglokatoliker betraktar det som ett avvisande av vantolkningen av den verkliga narvaron som om den vore av fysiologisk art. Hade avsikten varit att avvisa laran om realpresens , borde kommitten fran 1662 istallet ha infort den aldre formuleringen om real and essential presence . Att flera kommitteledamoter, exempelvis John Cosin , delade laran om realpresens ar val kant. Sextonhundrasextiotva ars eukaristibon bar overskriften Prayer of Consecration .

Anglikanerna i Skottland, som aldrig hade infort nagon Black rubric , borjade under slutet av 1600-talet att reservera det overblivna altarsakramentet for utdelning till sjuka, och manga medlemskyrkor har avstatt fran att overta Black rubric fran den engelska bonboksupplagan av 1662. Anglokatolicismens framvaxt fran och med 1830-talet ledde i England till starkandet av tron pa realpresens , vilket tar sig uttryck i manga sakramentshymner inforda vid denna tid och senare. Sedan 1920-talet forekommer sakramental valsignelse i somliga anglikanska forsamlingar, domkyrkor och kommuniteter.

Vad galler Massoffret saknar den Anglikanska kyrkogemenskapen enhetlig syn pa detta. Eukaristibonen i bade 1549 ars och 1552 ars Book of Common Prayer gick att tolka pa flera satt. Sadana inflytelserika anglikanska kyrkoledare som Lancelot Andrewes, William Laud, Herbert Thorndike och Thomas Ken pa 1600-talet ansag eukaristifirandet vara en offerhandling som verkligen ar forenad med Kristi offer, och anknot ofta till de tidiga ostkyrkliga teologernas formuleringar kring detta (men undvek formuleringar harrorande fran den romersk-katolska kyrkan efter 1500). Ett sadant synsatt forsvarades senare av John Johnson (1662-1725) i tvabandsverket Unbloody Sacrifice (1714-1718), och den Skotska Episkopalkyrkan lat 1637 och 1764 bearbeta sin eukaristiska liturgi for att understryka detta. A andra sidan innehaller Artikel XXXI, antagen 1562, en formulering som atminstone avvisar vissa teologier om massoffer. De ovannamnda anglikanerna, och pa 1800-talet aven kretsen bakom Tract for the Times , forstod artikeln sa att vad som avvisades var missforstand rorande massoffret, inte offertanken som sadan.

Reformert orienterade anglikaner som Lewis Bayly och James Ussher avvisade varje form att massofferslara, och den evangelikala rorelsen i de anglikanska kyrkorna pa 1700-talet vidareforde vanligtvis ett sadant synsatt.

En intressant egenhet finner man hos John Wesley och Charles Wesley , som forfattade ett antal hymner som, trots forfattarnas mer eller mindre evangelikala teologiska hemvist, uttrycker tanken att Kristi eviga offer blir narvarande under eukaristifirandet. Dessa hymner atnjuter darfor numera storre popularitet inom den anglokatolska delen av dessa kyrkor an inom den evangelikala delen. Ekumeniska samtal mellan anglikanska kyrkor och den romersk-katolska kyrkan (ARCIC) paborjades ar 1969 och kunde ar 1971 enas om en gemensam overenskommelse, i vilken det bl.a. heter:

The eucharistic memorial is no mere calling to mind of a past event or of its significance, but the church's effectual proclamation of God's mighty acts. Christ instituted the eucharist as a memorial (anamnesis) of the totality of God's reconciling action in him. In the eucharistic prayer the church continues to make a perpetual memorial of Christ's death, and his members, united with God and one another, give thanks for all his mercies, entreat the benefits of his passion on behalf of the whole church, participate in these benefits and enter into the movement of his self-offering.

Anglikansk organisation [ redigera | redigera wikitext ]

Engelska kyrkan [ redigera | redigera wikitext ]

Reformationen [ redigera | redigera wikitext ]

Den engelska reformationen ledde inte till nagon storre organisatorisk forandring av den medeltida engelska kyrkan. Henrik VIII antog den pretentiosa titeln som den engelska kyrkans "Supreme Head", men Elisabet I och alla pa henne foljande monarker har nojt sig med titeln "Supreme Governor". Sedan Jakob I:s tid beskyddar den brittiska monarken paradoxalt den anglikanska kyrkan i England och den presbyterianska kyrkan i Skottland (under perioden 1714-1837 aven den evangelisk-lutherska kyrkan i Hanover). Monarken krons av arkebiskopen av Canterbury.

Kyrkoprovinser [ redigera | redigera wikitext ]

Engelska kyrkan bestar av tva kyrkoprovinser : Canterbury och York. Var och en av dessa leds av en arkebiskop, men arkebiskopen av Canterbury ar hela den engelska kyrkans ledare. Arkebiskopen av Canterbury ar aven ordforande i Lambethkonferensen och Primates meeting .

Sedan 1200-talets mitt samlar Canterburyprovinsen respektive Yorkprovinsen regelbundet sa kallade Convocations , provinskyrkomoten bestaende av respektive provins' samtliga biskopar, samt representanter valda av provinsens diakoner och praster, under ledning av respektive arkebiskop. Dessa provinskyrkomoten beholls vid reformationen, och sammantrader fortfarande regelbundet. De utfardade 1604 den Engelska Kanoniska Lagen (se: Kanonisk ratt ), som i starkt bearbetat skick och i nagot skiftande versioner fortfarande anvands i anglikanska kyrkor.

Kung Georg I av Storbritannien forbjod 1717 provinskyrkomotena att samlas, och det skulle droja till 1852 innan Canterburyprovinsens kyrkomote aterupptog sitt arbete, foljd av Yorkprovinsen 1861. De bada engelska provinskyrkomotena inrattade 1885 en tredje lekfolkskammare till vart och ett av provinskyrkomotena, och fattade 1919 beslutet att overfora stora delar av sina befogenheter till ett gemensamt kyrkomote med tre kamrar, Church Assembly . Det sistnamnda ersattes 1969 av den engelska kyrkans nya Allmanna Kyrkomote, General Synod . Provinskyrkomotena har behallit begransade befogenheter.

Irlandska kyrkan [ redigera | redigera wikitext ]

Kyrkan pa Irland harledde sitt ursprung till ett langsamt trosskifte under 300- och 400-talet, och uppvisade under en mellantid keltiska sardrag vad galler organisation och gudstjanstliv. Genom kyrkomotena i Rath Brasail 1111, Kells 1152 och Cashel 1172 antog de irlandska stiften romerskt gudstjanstliv, och arkebiskopen av Amargh (vars stift grundades ca 445) kom att fa stallningen som ledare av hela kyrkoprovinsen. Tva ar efter Henrik VIII:s sjalvstandighetsforklaring av Engelska kyrkan forklarade de irlandska biskoparna Henrik VIII vara Irlandska kyrkans jordiska overhuvud, men, till skillnad fran situationen i England, accepterades detta inte av befolkningens flertal. Under en tid, 1615-1660, var 104 laroartiklar - De irlandska artiklarna - i bruk, och stallde innehallsmassigt de irlandska stiften narmare kontinental reformert teologi an vad som var brukligt i den engelska systerkyrkan. Under tiden 1660-1801 intog Irlandska kyrkan, i opposition till den vaxande irlandska presbyterianismen, daremot en hallning som snarare betonade anglikanismens katolska karaktar. Under tiden 1801-1870 var Irlandska kyrkan forenad med Engelska kyrkan, men nar den blev sjalvstandig (och upphorde att vara statskyrka) 1871 inrattades ett eget kyrkomote.

Skotska episkopalkyrkan [ redigera | redigera wikitext ]

Kyrkan i Skottland harledde sitt ursprung till ett langsamt trosskifte under 400-, 500- och 600-talet, och stod under medeltiden under den engelske arkebiskopen av York. Kyrkan i Skottland forklarade sig sjalvstandig fran Heliga stolen 1560, och antog inledningsvis en reformert laroskrift. Universitetet i Aberdeen, biskoparna och den skotske monarken onskade emellertid en utveckling bort fran en reformert identitet och ett narmande till en anglikansk identitet. Kungen utnamnde nya biskopar 1584 och 1603, och en anglikansk laroskrift, Perth-artiklarna , antogs 1618. Dragkampen mellan kyrkans reformert-presbyterianska och reformkatolsk-anglikanska parti fortsatte till 1689, da man gav upp forhoppningen om en enda forenad statskyrka i Skottland: Den anglikanska minoriteten, Skotsk-episkopala kyrkan , fortsatte att existera som ett sjalvstandigt anglikanskt trossamfund, men var inte langre statskyrka. Under 1700- och 1800-talets lopp utvecklade Skotsk-episkopala kyrkan dels ett biskopsmote och dels ett radgivande kyrkomote av lekfolk, som i mitten av 1900-talet forenades till ett enda kyrkomote med tre kamrar. Den skotsk-episkopala kanoniska lagen ar starkt praglad av fornkyrklig kanonisk ratt.

Amerikanska episkopalkyrkan [ redigera | redigera wikitext ]

Nar USA forklarade sig sjalvstandigt 1776 befann sig de anglikanska forsamlingarna i USA, som formellt utgjorde statskyrkliga delar av Engelska kyrkan och lydande under biskopen av London, i en besvarlig situation. Denna lostes genom att skotsk-episkopala biskopar biskopsvigde nordamerikanen Samuel Seabury till biskop 1784. Ett nordamerikanskt kyrkomote, vars organisationsform var kraftigt paverkat av den amerikanska konstitutionen, kunde sammantrada for forsta gangen 1789.

De anglikanska kyrkorna i Latinamerika (och Filippinerna) harror snarare fran Amerikanska episkopalkyrkans verksamhet, an Engelska kyrkans verksamhet. Existensen av Nippon sei ko Kai beror bade pa amerikansk-episkopal och engelsk anglikansk verksamhet.

Kyrkan i Wales [ redigera | redigera wikitext ]

Nar Kyrkan i Wales blev sjalvstandig fran Engelska kyrkan 1920, upphorde den att vara statskyrka, och Engelska kyrkan ar sedan dess Anglikanska kyrkogemenskapens enda statskyrka

Samvaldeskyrkor [ redigera | redigera wikitext ]

Det brittiska kabinettet konstaterade 1863 att anglikanska kyrkor utanfor England inte ar statskyrkor, och bruket att viga koloniala biskopar pa kungligt patentbrev avskaffades 1867, med undantag for Indien, dar detta bruk avskaffades forst 1946.

Den anglikanska kyrkan i Nya Zeeland bildade 1859 ett eget kyrkomote med tre kammare, for att fatta beslut i interna kyrkliga arenden. Kyrkorna i andra kolonier foljde snart efter. Nar den forsta Lambeth-konferensen samlades 1867 var biskopar fran tre kyrkor med sex kyrkomoten narvarande, nar den tredje samlades 1888 var biskopar fran atta kyrkor med nio kyrkomoten narvarande. Det har med tiden blivit typiskt for anglikaner att balansera biskoparnas befogenheter med kyrkomotets befogenheter, eller som det ofta uttrycks: Episcopally led and synodically governed."

I franvaro av nagot starkt centralt offentligt missionsorgan, skedde anglikansk mission under 1800-talet genom privata missionssallskap, praglade av antingen en evangelikal profil (bl.a. Church Mission Society ) eller en anglokatolsk profil (bl.a. Universities Mission to Central Africa ). Detta gor att anglikanska kyrkor utanfor Europa och Nordamerika ofta ar mer evangelikala (Vastafrika, Ostafrika, Australien, delar av Latinamerika) eller anglokatolska (Vastindien, Centralafrika, sodra Afrika, Burma, Sydkorea, Japan, Nya Guinea, Melanesien) an vad traditionellt anglosaxisk-keltiska medlemskyrkor ar.

De iberiska anglikanerna [ redigera | redigera wikitext ]

Tva av de anglikanska kyrkorna tillkom vare sig som avknoppning ur Engelska kyrkan eller Amerikanska episkopalkyrkan, utan uppkom genom en utbrytning ur den romersk-katolska kyrkan 1880, under inflytande av den gammalkatolska rorelsen: Lusitanska kyrkan (i Portugal) och Spanska Reformerade Episkopalkyrkan (i Spanien).

Internationella enhetsinstrument [ redigera | redigera wikitext ]

Den anglikanska kyrkogemenskapen har fyra enhetsinstrument:

• Arkebiskopen av Canterbury (biskopsstolen gr. 597) ar ordforande i kyrkogemenskapens tre ovriga enhetsinstrument, och ar kyrkogemenskapens framste biskop
• Lambethkonferensen, som sedan 1867 samlar alla anglikanska biskopar vart tionde ar
• Anglican Consultative Council som sedan 1968 samlar valda representanter for alla medlemskyrkors biskopar, clerus och lekfolk vartannat eller vart tredje ar
• Primates meeting , som sedan 1978 mots vid behov, samlar varje medlemskyrkas arkebiskop , primas , Presiding bishop eller motsvarande.

Anglikanskt kommunitetsliv [ redigera | redigera wikitext ]

Vid sidan av den officiella strukturen av medlemskyrkor, stift och forsamlingar, finns manga anglikanska frivilligorganisationer.

De kanske mest iogonfallande ar de anglikanska kommuniteterna. Henrik VIII av England hade mellan 1536 och 1541 upplost klostren, inte for att han hade nagot emot celibatart liv (han forsvarade det i De sex artiklarna 1539 ), men darfor att klostrens jordegendomar kunde forbattra statskassan. Framvaxten av anglokatolicismen pa 1830-talet ledde till en aterupptackt av kommunitetslivet. Priscilla Lydia Sellon grundade 1848 The Society of the Sisters of Mercy of the Holy Trinity , ett av de forsta atergrundade systerskapen, men manga andra syster- och brodraskap under loften om celibat och egendomsgemenskap skulle folja. De mest kanda ar numera Society of Saint Francis och Community of the Resurrection (kant for sin kamp mot apartheidregimen i Sydafrika), men antalet ar stort (Se: Anglican Religious Communities ).

Anglikanskt gudstjanstliv [ redigera | redigera wikitext ]

For narmare detaljer, se Den Allmanna Bonboken .

Den forsta upplagan av Book of Common Prayer (eller Den Allmanna Bonboken ) publicerades 1549. Alla anglikanska gudstjanstbocker harstammar fran denna, och skiljer sig fran denna i storre eller mindre omfattning. Liturgin innehaller manga katolska bruk sasom knafall och korstecken, samt boner oversatta fran Salisburystiftets medeltida latinska gudstjanstordningar.

Den anglikanska ordningen for ordination av diakoner, praster och biskopar antogs 1550, men bearbetades 1662.

Den dagliga ottesangen och aftonsangen, som anvander Psaltaren som bonbok, och som innehaller fyra dagliga bibellasningar, utgor en central del av anglikanskt ethos . Under loppet av ett ar lases traditionellt storre delen av bibeln . Alternativa gudstjanstbocker har, alltsedan 1979 (USA), 1985 (Kanada), 1990-talet (Wales, Irland, Skottland) eller 2000 (England), mildrat bordan genom att istallet fordela bibellasningen over tva ar. I domkyrkor och kollegiatskyrkor firas dessa bada dagliga gudstjanster hogtidligt med korsang. Apokryferna lases i otte- och aftonsang under vissa delar av aret, men ar mindre vanligt forekommande som lasningar i eukaristifirandet.

Fore 1830-talet firades eukaristin (trots Bonbokens uttryckliga anvisning om sondagligt firande) endast nagon gang i kvartalet, men sedan 1900-talets mitt ar sondagligt eukaristifirande normen aven langt utanfor anglokatolska miljoer, tack vare Parish Communion Movement .

Sattet att fira gudstjanst varierar kraftigt mellan olika forsamlingar. Evangelikala forsamlingar kan valja att utforma gudstjansterna pa ett satt som paminner om svenska frikyrkor. Somliga anglokatoliker firar massan pa ett satt som ar identiskt med den romersk-katolska kyrkan, medan andra anvander de officiella anglikanska gudstjanstbockerna tillsammans med ceremoniella bruk hamtade fran det medeltida Salisburystiftet.

Pa brittiska oarna har de anglikanska kyrkorna inte nagon gemensam sangbok. Istallet har forsamlingarna valfrihet.

Forsamlingar i kyrkans mittfara anvander ofta nagon av de manga olika dotterupplagorna av Hymns Ancient and Modern (1861), exempelvis Hymns Ancient and Modern Revised Standard Edition, with 100 hymns for today and More hymns for today (1980) eller Common Praise (2000). Dessa, och manga andra, sangbocker innehaller boner for de hadangangnas sjalar.

Delar av mittfaran och delar av anglokatolicismen anvander English Hymnal (1906) eller New English Hymnal (1986), ibland tillsammans med supplementet New English Praise (2006). Dessa sangbocker innehaller hymner som anropar helgonens forbon.

Radikala delar av anglokatolicismen foredrar att anvanda romersk-katolska sangbocker, och radikala evangelikaler foredrar att anvanda moderna, popularmusikaliska "lovsanger" eller metodistiska sangbocker som Hymns and Psalms (1983).

Utanfor brittiska oarna har de anglikanska kyrkorna ibland enats om en gemensam sangbok, exempelvis Common Praise (1998) i Kanada eller The Hymnal (1982) i USA.

Provinser [ redigera | redigera wikitext ]

Kyrkogemenskapen ar en teologiskt bred och ofta heterogen sammanslutning av 42 kyrkoprovinser och fem andra medlemskyrkor, vilka redovisas i tabellen nedan. ^{[ 19 ]} Den Engelska kyrkan ar numera den enda statskyrkan inom den anglikanska kyrkofamiljen.

	Kyrka / Provins	Verksamhetsomrade	Kommentar
1.	The Episcopal/Anglican Province of Alexandria	Algeriet , Djibouti , Egypten , Eritrea , Etiopien , Libyen , Mauretanien , Somalia , Tchad , Tunisien	Sjalvstandig fran The Episcopal Church of Jerusalem and the Middle East den 29 juni 2020. [ 20 ]
2.	Anglikanska kyrkan i Aotearoa, Nya Zeeland och Polynesien The Anglican Church in Aotearoa, New Zealand and Polynesia	Nya Zeeland , Fiji , Tonga , Samoa och Cookoarna .	Sjalvstandig fran Englands och Irlands forenade kyrka 1865.
3.	Anglikanska kyrkan i Australien The Anglican Church of Australia	Australien	Bildades genom Engelska kyrkans kaplaner till den australiensiska bosattningen 1787. Sjalvstandig fran Engelska kyrkan 1 januari 1962.
4.	The Church of Bangladesh	Bangladesh	Sjalvstandig fran Pakistanska kyrkan 1974. Kyrkan ar en forenad kyrka och samlar anglikanska och presbyterianska forsamlingar.
5.	Igreja Episcopal Anglicana do Brasil	Brasilien	Bildades genom Engelska kyrkans kapell for anglikanska troende i landet 1810, och Amerikanska episkopalkyrkans mission i slutet av 1800-talet. Sjalvstandig fran Amerikanska episkopalkyrkan 1965.
6.	The Anglican Church of Burundi	Burundi	Bildades genom Engelska kyrkans mission i Rwanda. Blev ett eget stift 1965, och ingick da i den fransktalande Province de Rwanda, Burundi,et Boga-Zaire. Sjalvstandig kyrkoprovins fran 1992. [ 21 ]
7.	Anglikanska kyrkan i Kanada The Anglican Church of Canada	Kanada	Sjalvstandig fran Engelska kyrkan 1893.
8.	Church of the Province of Central Africa	Botswana , Malawi , Zambia , Zimbabwe	Ursprungligen fran Engelska kyrkans mission 1861. Sjalvstandig provins 1955.
9.	Iglesia Anglicana de la Region Central de America	Costa Rica , El Salvador , Guatemala , Nicaragua , Panama	Sjalvstandig fran Amerikanska episkopalkyrkan 1998. [ 22 ]
10.	Province de L'Eglise Anglicane Du Congo	Demokratiska republiken Kongo , Republiken Kongo	Bildades genom mission fran Uganda pa 1890-talet. Sjalvstandig fran Province de Rwanda, Burundi,et Boga-Zaire 1992. Andrade namn 1997. [ 23 ]
11.	Iglesia Anglicana de Chile	Chile	Bildades genom Engelska kyrkans mission, och blev en del av det vidstrackta Falklandsoarnas stift . Ingick fran 1963 i Chile, Bolivia och Peru stift, vilket pa 1970-talet reducerades ytterligare till Chile och Bolivia stift. [ 24 ] Fran 1981 utgjorde The Province of the Southern Cone of America en egen kyrkoprovins, med Chile som ett eget stift. [ 25 ] Sjalvstandig fran The Province of the Southern Cone of America i november 2018. [ 26 ]
12.	Engelska kyrkan The Church of England	England , delar av Europa .	Sjalvstandig fran Romersk-katolska kyrkan 1534.
13.	Hong Kong Sheng Kung Hui The Hong Kong Anglican Church	Hongkong , Macao	Grundad som Heliga katolska kyrkan i Kina (Chung Hua Sheng Kung Hui) 1912, genom sammanslagning av Engelska kyrkans, Amerikanska episkopalkyrkans och Anglikanska kyrkans i Kanada med fleras missioner. Ombildades till Hong-Kongs och Macaos stift efter det kommunistiska maktovertagandet i Kina 1949. Blev sjalvstandig kyrkoprovins 1998.
14.	The Church of the Province of the Indian Ocean
15.	Irlandska kyrkan The Church of Ireland		Sjalvstandig fran Engelska kyrkan 1871.
16.	Anglikanska kyrkan i Japan Nippon Sei Ko KaiThe Anglican Communion in Japan	Japan	Sjalvstandig fran Amerikanska episkopalkyrkan 1887.
17.	The Episcopal Church in Jerusalem & The Middle East	Cypern , Forenade arabemiraten , Irak , Iran , Israel , Jemen , Jordanien , Kuwait , Libanon , Oman , Palestinska omraden , Qatar , Saudiarabien , Syrien .	Jerusalems stift inrattades ur Engelska kyrkans mission i omradet 1841, och omvandlades till ett arkestift 1957. Sjalvstandig provins fran mitten av 1970-talet. [ 27 ] Den 29 juni 2020 lamnade ett antal stift kyrkoprovinsen, for att bilda The Episcopal/Anglican Province of Alexandria . [ 20 ]
18.	The Anglican Church of Kenya
19.	The Anglican Church of Korea
20.	The Anglican Church of Melanesia
21.	La Iglesia Anglicana de Mexico
22.	Igreja Anglicana de Mocambique e Angola
23.	The Church of the Province of Myanmar (Burma)
24.	Nigerias kyrka The Church of Nigeria (Anglican Communion)		Ursprungligen fran Engelska kyrkans mission 1842. Sjalvstandig fran Church of the Province of West Africa 1979.
25.	The Anglican Church of Papua New Guinea
26.	The Episcopal Church in the Philippines
27.	Eglise Anglicane du Rwanda		Sjalvstandig provins fran Church of the Province of Uganda 1961.
28.	Skotska episkopalkyrkan The Scottish Episcopal Church		Sjalvstandig fran Engelska kyrkan 1689.
29.	Church of the Province of South East Asia
30.	Anglican Church of Southern Africa		Sjalvstandig fran Engelska kyrkan 1865.
31.	Anglikanska kyrkan i Sydamerika The Anglican Church of South America
32.	Province of the Episcopal Church of South Sudan
33.	Sudans episkopalkyrka Province of the Episcopal Church of Sudan
34.	The Anglican Church of Tanzania
35.	Church of the Province of Uganda	Uganda	Ursprungligen fran Engelska kyrkans mission 1877. Eget stift fran Province of Eastern Equatorial Africa 1899. Sjalvstandig provins 1961.
36.	Amerikanska episkopalkyrkan The Episcopal Church		Sjalvstandig fran Engelska kyrkan 1789.
37.	Kyrkan i Wales The Church in Wales		Sjalvstandig fran Engelska kyrkan 1920. Upphorde samtidigt som statskyrka.
38.	Church of the Province of West Africa	Cape Verde , Gambia , Ghana , Guinea , Kamerun , Liberia , Senegal samt Sierra Leone	Ursprungligen fran Engelska kyrkans mission 1752. Sjalvstandig provins 1951.
39.	Church in the Province of the West Indies	Barbados , Belize , Guyana , Jamaica , Bahamas , Nordostra Karibien och Aruba , Trinidad and Tobago , samt Windward Islands	Sjalvstandig fran Engelska kyrkan 1863.
Kyrkor bildade genom forening med andra kyrkogemenskaper
40.	Norra Indiens kyrka The Church of North India (United)
41.	Pakistanska kyrkan The Church of Pakistan (United)
42.	Sodra Indiens kyrka The Church of South India (United)
Kyrkor utanfor provinsorganisationen, understallda Arkebiskopen av Canterbury (Extra-Provincial to the Archbishop of Canterbury)
	The Church of Ceylon	Sri Lanka	Bildades genom missionarer fran Engelska kyrkan pa tidigt 1800-tal. Eget stift fran 1845. Ingick i kyrkoprovinsen Church of India, Pakistan, Burma and Ceylon. [ 28 ] Sedan kyrkoprovinsen upplostes 1970, till foljd av kolonialismens fall, har Church of Ceylon statt utanfor provinsorganisationen, med arkebiskopen av Canterbury som sin metropolit. I september 2020 bad arkebiskopen biskoparna av Colombo och Kurunegala arbeta for att bilda en ny, sjalvstandig kyrkoprovins. [ 29 ]
	Anglican Church of Bermuda
	Lusitanska kyrkan The Lusitanian Church
	Spanska reformerade episkopalkyrkan The Reformed Episcopal Church of Spain
	Falklandsoarnas forsamling Parish of the Falkland Islands

Sprickor i gemenskapen [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns ett antal kyrkor som vidarefor anglikanskt gudstjanstliv, anglikansk teologi, anglikansk kyrkoratt och anglikansk spiritualitet, men som inte langre star i kyrkogemenskap med arkebiskopen av Canterbury, och som darfor inte kan raknas till den anglikanska kyrkogemenskapen i organisatorisk mening, men daremot till en anglikansk kyrkofamilj i vidare mening. Nagra, men inte alla, av dessa kallar sig for continuing churches . Nagra av dem, men inte flertalet, star i kyrkogemenskap med en eller ett fatal medlemskyrkor eller stift inom den officiella Anglikanska kyrkogemenskapen.

En forsta splittringsvag uppkom 1688 pa grund av den arorika revolutionen som ledde till att tre eller fyra fria anglikanska trossamfund i England fortsatte att erkanna det avsatta huset Stuart . Dessa trossamfund kallas for edsvagrarna , men de assimilerades av den Engelska kyrkan efter Karl Edvard Stuarts (pretendenten Karl III) dod 1788.

En andra splittringsvag agde rum under andra halvan av 1800-talet i protest mot traktarianismen. Da grundades bland annat Reformed Episcopal Church (som brot sig ur den Amerikanska Episkopalkyrkan 1873 i protest mot anglokatolicismen), Free Church of England och Church of England in South Africa av evangelikala anglikaner.

Missnojda over det evangelikala motstandet mot anglokatolicismen, uppgick ett fatal anglikaner av anglokatolsk typ under tiden strax fore och efter sekelskiftet 1900 i ett antal oberoende trossamfund med vigningssuccession harrorande fran de syrisk-ortodoxa och gammalkatolska kyrkorna, men antalet medlemmar var fa. Nagra, men inte alla, av dessa oberoende episkopalkyrkor beholl ett anglikanskt ethos .

En fjarde splittringsvag agde rum under 1960- och 1970-talet, framfor allt i USA, over tva sakfragor: Majoritetssamfundens prastvigning av kvinnor och antagandet av nya gudstjanstbocker. Det ar i synnerhet dessa trossamfund som brukar kallas for continuing churches .

2003 valdes den oppet homosexuelle Gene Robinson till biskop inom den Amerikanska Episkopalkyrkan . Allt sedan dess har somliga inom kyrkogemenskapen - framst de nordafrikanska biskoparna och arkestiftet Sydney - kravt att Episkopalkyrkan rattar till ”missforhallandet” eller lamnar gemenskapen. Konflikten har forstarkts av att forsamlingar inom de nordamerikanska och kanadensiska medlemskyrkorna inofficiellt valsignar samkonade par.

Vid den anglikanska kyrkogemenskapens toppmote i Tanzania, i februari 2007, vagrade sju biskopar att delta i en nattvardsgudstjanst tillsammans med Amerikanska Episkopalkyrkans ledare, biskop Katharine Jefferts Schori .

Den sa kallade Global Anglican Future Conference (GAFCON) samlade i juni 2008 biskopar, praster, diakoner och lekfolk som ar missnojda med utvecklingen i den Amerikanska Episkopalkyrkan, foretradesvis fran den evangelikala delen av den anglikanska kyrkogemenskapen. Denna konferens grundade missnojesorganisationen Fellowship of Confessing Anglicans .

Vid Lambethkonferensen i augusti 2008 uteblev mer an en femtedel av varldens anglikanska biskopar, framfor allt fran norra Afrika och Sydney.

Sydney arkestift oppnade i oktober 2008 upp for mojligheten att lekpersoner leder eukaristifirande, ett steg som kan isolera Sydney fran bade den anglikanska kyrkogemenskapen och Fellowship of Confessing Anglicans .

Antalet dissidentrorelser inom de anglikansk-episkopala kyrkorna i USA och Kanada har varit stort och ooverskadligt, och endast stegvis har de kommit att samordna sig. Den 4 december 2008 fattade nio anglikanska dissidentrorelser och trossamfund i USA och Kanada, samlade till mote i Wheaton, Illinois, beslutet att grunda Anglican Church in North America . Bland de grundande organisationerna finner man Reformed Episcopal Church , Forward in Faith North America (som sedan 1992 motsatter sig ordination av kvinnor), ett antal nordafrikanska missionsorganisationer i USA samt ett antal stift i USA och Kanada som har forklarat sig sjalvstandiga. Anglican Church in North America holl sitt forsta, konstituerande kyrkomote 22 till 25 juni 2009 i Bedford, Texas. Man har for avsikt att ansoka om intrade i den Anglikanska Kyrkogemenskapen. ^{[ 30 ]}

Kanda anglikaner [ redigera | redigera wikitext ]

• Buzz Aldrin
• Fred Astaire
• Francis Bacon
• John Betjeman
• Bono
• Charlotte Bronte
• John Donne
• T.S. Eliot
• Gerald Ford
• Judy Garland
• P.D. James
• Madeleine L'Engle
• C.S. Lewis
• John Locke
• Franklin Delano Roosevelt
• George Washington
• J.K. Rowling
• Dorothy Sayers
• William Shakespeare
• Bram Stoker
• Desmond Tutu
• Justin Welby
• Rowan Williams
• William Butler Yeats

v   ?   r Kristendom Gud JHWH  · Herren  · Treenigheten  · Fadern  · Sonen  · Jesus  · Kristus  · Den Helige Ande Helig skrift Bibeln Gamla testamentet  · Nya testamentet  · Gamla testamentets apokryfer / Deuterokanoniska skrifter Personer i Gamla testamentet Adam och Eva  · Noa  · Patriark  · Abraham  · Isak  · Jakob /Israel  · Josef  · Mose  · Aron  · Kung David  · Profet  · Elia  · Jesaja  · Jeremia  · Hesekiel  · Daniel Personer i Nya testamentet Jesus  · Jungfru Maria  · Johannes Doparen  · Larjunge  · Apostlar  · Petrus  · Paulus  · Johannes  · Jakob, Sebedaios son  · Jakob, Herrens broder  · Maria fran Magdala Anglar Mikael  · Gabriel Demoner Satan  · Djavulen Handelser i Gamla testamentet Skapelsen  · Syndafallet  · Syndafloden  · Uttaget ur Egypten  · Mose lag  · Tabernaklet  · Jerusalems tempel Handelser i Nya testamentet Jesu liv enligt Nya testamentet  · Jesu undervisning enligt Nya testamentet  · Bebadelsen  · Jesu fodelse  · Kristi forklaring  · Jesu lidande och dod  · Jesu uppstandelse  · Jesu himmelsfard  · Jesu aterkomst  · Yttersta domen  · Himmelriket Lara Trosbekannelsen Apostoliska trosbekannelsen  · Nicaenska trosbekannelsen  · Athanasianska trosbekannelsen Bekannelsetexter Ekumeniskt koncilium  · Ex cathedra ( Katolska kyrkan )  · Konkordieboken ( luthersk )  · Tre enhetsformularen ( reformerta )  · Westminsterbekannelsen ( reformert )  · De trettionio artiklarna ( anglikanska )  · Lausannedeklarationen ( evangelikal ) Teologi Skapelse  · Forsyn  · Rattfardighet  · Synd  · Syndafallet  · Nad  · Tro  · Profetia  · Inkarnation  · Fralsning  · Forsoning  · Rattfardiggorelse  · Panyttfodelse  · Helgelse  · Andedop  · Under  · Predestination  · Uppstandelse  · Uppryckandet  · Evigt liv  · Guds rike  · Yttersta domen  · Profetior om Jesus i Gamla testamentet  · Homoousios  · Guds moder  · Filioque Subdiscipliner Kristologi  · Pneumatologi  · Soteriologi  · Hamartiologi  · Mariologi  · Ecklesiologi  · Angelologi  · Demonologi  · Eskatologi  · Bibelvetenskap  · Dogmatik  · Systematisk teologi  · Apologetik  · Teologihistoria  · Praktisk teologi  · Kyrkohistoria  · Religionsfilosofi  · Religionspsykolog  · Religionssociologi Etik Tio Guds bud  · Dubbla karleksbudet  · Gyllene regeln  · Andens frukter  · Kardinaldygder  · Teologala dygder ( Tro  · Hopp  · Karlek ) Rit Bon Fader var  · Ave Maria  · Jesusbonen  · Tillbedjan  · Kontemplation  · Meditation  · Forbon  · Fasta  · Lovsang  · Tungotal  · Mystik Gudstjanst Agnus Dei  · Andens gavor  · Credo  · Eukaristiska bonen  · Gloria  · Koinonia  · Kommunion  · Kyrie  · Laudamus  · Liturgi  · Predikan  · Sanctus  · Valsignelsen Sakrament Dop  · Nattvard / Eukaristi  · Bikt  · Konfirmation  · Aktenskap  · Prastvigning  · De sjukas smorjelse Tidegard Matutin  · Laudes  · Vesper  · Completorium Kyrkoaret Sondag  · Advent  · Jul  · Paskfastan  · Skartorsdagen  · Langfredagen  · Pask  · Kristi himmelsfardsdag  · Pingst Verksamheter Mission  · Diakoni  · Sjalavard  · Kloster Ambete Biskop  · Prast  · Diakon  · Patriark  · Pave  · Pastor  · Aldste Byggnader Kyrka  · Kapell  · Domkyrka  · Katedral  · Bonhus  · Kloster Kyrkohistoria Personer Apostoliska faderna  · Kyrkofaderna  · Helgon  · Den helige Antonius  · Athanasius  · Konstantin den store  · Basileios den store  · Gregorios av Nazianzos  · Gregorios av Nyssa  · Augustinus  · Katarina av Siena  · Thomas av Aquino  · Franciskus av Assisi  · S:t Ansgar  · S:t Sigfrid  · Heliga Birgitta  · Martin Luther  · Philipp Melanchthon  · Jean Calvin  · Olaus Petri  · Therese av Jesusbarnet  · Henric Schartau  · P.P. Waldenstrom  · Lewi Pethrus  · Moder Teresa Handelser Tidsaxel  · Apostoliska tidsaldern  · Tidig kristendom  · Kyrkomoten  · Ekumeniskt koncilium  · Den stora schismen  · Sveriges kristnande  · Reformationen  · Vackelser  · Ekumenik Grenar Orientaliska kyrkor Osterns assyriska kyrka  · Armeniska ortodoxa kyrkan  · Miafysitiska kyrkor: Koptiska ortodoxa kyrkan  · Etiopiska ortodoxa kyrkan  · Syrisk-ortodoxa kyrkan Ortodoxa kyrkor Konstantinopels ekumeniska patriarkat  · Greklands kyrka  · Serbisk-ortodoxa kyrkan  · Rysk-ortodoxa kyrkan  · Finska ortodoxa kyrkan Romersk-katolska kyrkan Romersk-katolska kyrkan  · Katolska ostkyrkor Evangeliska kyrkor Protestantism  · Anglikaner  · Lutherdom  · Reformert kristendom  · Baptism  · Evangelikalism  · Pentekostalism  · Svenska kyrkan Tidiga alternativa tolkningar, " heresier " Gnosticism  · Doketism  · Dynamism  · Modalism  · Arianism  · Apollinarism  · Nestorianism  · Eutychianism  · Monoteletism  · Pelagianism  · Donatism Moderna tolkningar (ej samfundsbildande ) Deism  · Neologi  · Liberalteologi  · Modernism  · Narrativ teologi  · Befrielseteologi  · Postmodern teologi  · Feministteologi Icketrinitarier (omtvistade som kristna) Jehovas vittnen  · Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Mormoner)

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Anglikan
• Anglikanska kyrkan i Sverige
• Anglokatolicism
• Den Allmanna Bonboken
• De trettionio artiklarna
• Oxfordrorelsen
• Reformationen
• Reformationen i England

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]