Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . Motivering: Ytterst fa uppgifter ar kallbelagda. (2020-12) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Varmeboljan i Europa 2003 var den mest intensiva som i modern tid observerats i regionen. Den varade 2?13 augusti 2003 och var kulmen pa en exceptionellt het sommar i Europa . Mangder med nya temperaturrekord noterades och fackgranskad analys placerar dodssiffran i Europa pa mer an 70 000. ^{[ 1 ]} Det gor den till en av de varsta naturkatastrofer som drabbat Europa senaste seklet. Varmeboljan drabbade framforallt vastra och sydvastra Europa men i viss man berordes aven Osteuropa av hettan.

Sa drabbades landerna [ redigera | redigera wikitext ]

Frankrike var det hardast drabbade landet. Enligt officiella siffror kravde hettan narmare 15 000 dodsoffer. Temperaturer pa over 40 grader noterades pa manga stallen, aven i huvudstaden Paris i norra Frankrike uppmattes temperaturer pa upp till 40 grader. Flera olika faktorer anses ha bidragit till de extrema dodstalen. Dels ar temperaturer pa over 40 grader mycket sallsynta i Frankrike och en sa lang period med extrem varme har aldrig registrerats innan. Foljaktligen var vare sig befolkningen eller myndigheterna forberedda pa en sa extrem vaderhandelse. Bristen pa beredskap hos halsomyndigheterna fick i efterhand stark kritik. Vidare har de flesta fransmannen sin semester i augusti. Sjukhus, hemtjansten och andra valfardsinrattningar var underbemannade vilket president Jacques Chirac delvis skyllde pa lagen om 35-timmars arbetsvecka. ^{[ kalla behovs ]}

Som vid alla varmeboljor drabbades gamla och sjuka hardast. Manga pensionarer avled i sina hem och det drojde i vissa fall flera veckor innan liken hittades. Efter hard kritik avgick halsominister Jean-Francois Mattei 31 mars 2004. Vid den mycket intensiva varmeboljan 3 ar senare i juli 2006 var myndigheterna battre forberedda och dodstalen var mycket lagre. ^{[ kalla behovs ]}

Italien Cirka 4 200 manniskor omkom pa grund av varme under sommaren. ^{[ 2 ]}

Portugal noterade den allra hogsta temperaturen i Europa . I Amaraleja i sodra delen av landet uppmattes rekordnoteringen 47,3 grader. I hettans spar foljde valdsamma skogsbrander som forstorde 10 procent av landets skogar. Branderna kravde ocksa 18 dodsoffer. ^{[ kalla behovs ]}

Schweiz uppmattes nytt temperaturrekord med 41,5 grader i Grono. Den oerhort varma sommaren ledde ocksa till svara jordskred nar rekordmycket sno smalte i Alperna . ^{[ kalla behovs ]}

Spanien Varmeboljan kravde 141 liv, inofficiella rapporter anger emellertid mycket hogre dodstal. I det aven normala fall mycket varma staden Sevilla uppmattes som mest nastan 47 grader och en lang rad stader satte nya temperaturrekord, bland annat Barcelona , Jerez de la Frontera , Badajoz och Huelva. Forutom Sevilla noterades temperaturer over 45 grader i bland annat Cordoba och redan namnda Jerez. ^{[ kalla behovs ]}

Storbritannien noterade nytt temperaturrekord med 38,5 grader nara Faversham i Kent (tidigare rekord var 37,1 grader). Pa London-Heathrow flygplats uppmattes 37,9 grader. ^{[ kalla behovs ]} Hettan kravde 2 045 dodsoffer i Storbritannien . ^{[ 2 ]}

Tyskland I Roth Bei Nurnberg uppmattes en temperatur pa 40,4 grader, vilket ar nytt nationsrekord. 7 000 manniskor omkom ^{[ 2 ]} och den rekordtorra sommaren ledde till stora skador pa grodorna. Vattennivan i floderna var ocksa extremt laga. ^{[ kalla behovs ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Global uppvarmning
• Varmeboljan i Europa 2007

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Varmeboljan i Europa 2003 .?