Transsubstantiation
ar en
romersk-katolsk
lara om
eukaristin
. Enligt denna lara forvandlas brodet och vinet till
Kristi
kropp och blod. Brodets och vinets
vasen
(
substans
) forvandlas till
Kristi
kropp och blod, men dess utseende, smak, lukt etc. kvarstar oforandrade.
Accidenserna
(den yttre formen, det
vetenskapen
kan vaga och mata etc., det vi kan fornimma genom syn, lukt och kansel) forblir brod och vin, men det
konsekrerade
(forvandlade) brodet och vinet
ar
Kristi kropp och blod, brodet och vinet finns inte langre.
Under medeltiden ansags dock underverk av blodande hostia som bevis pa larans sanning. I vissa fall torde dock de rapporterade fallen vara kopplade till forekomst av bakterien
Bacillus prodigiosus
, som bildar ett kraftigt rott fargamne i brodet vara orsaken.
[
1
]
Ordet
transsubstantiation
antyder att substansen, enligt
Aristoteles
uppdelning ett tings vasen, forandras. Substans har har saledes en
ontologisk
och inte materiell innebord; substansen betecknar tingets innersta vasen. (Ordet transformation antyder att det ar formen, accidensen enligt Aristoteles uppdelning, som forandras.)
Transsubstantiationslaran definierades forsta gangen 1079 av
Hildebert
, arkebiskop av
Tours
. Vid
Fjarde Laterankonciliet
1215
faststalldes att:
”
|
Kristi kropp och blod i sanning finns i altarets
sakrament
under brods och vins gestalter, sedan brodet transsubstantierats till kropp och vinet till blod genom Guds makt.
|
?
|
– NE
|
Ar 1311 infordes
Kristi lekamensfest
, som utgjorde hojdpunkten av alla
kyrkans
hogtider.
De
Bibelstallen
som anvands som stod for laran ar bland andra
Matteusevangeliet
26:26?28,
Markusevangeliet
14:22?24,
Lukasevangeliet
22:19?20, Johannesevangeliet 6:35-58 och
Forsta Korinthierbrevet
11:24?25.
”
|
Genom konsekrationen sker transsubstantiationen, vasensforvandlingen, av brod och vin till Kristi kropp och blod. Under de konsekrerade gestalterna av brod och vin ar Kristus sjalv, levande och arorik, narvarande pa ett sant, verkligt och substantiellt eller vasensmassigt satt, hans kropp och blod ar narvarande, tillsammans med hans sjal och gudom.
|
?
|
–
Katolska Kyrkans Katekes
, nr 1413
|