For andra betydelser, se Challenger .

Challenger OV-099
Challenger skjuts upp pa dess forsta uppdrag, STS-6 .
OV-beteckning	OV-099
Land	USA
Kontraktstilldelning	1 januari 1979
Namngiven efter	HMS  Challenger
Status	Exploderade 28 januari 1986
Forsta flygning	STS-6 4?9 april 1983
Sista flygning	STS-51-L 28 januari 1986
Antal uppdrag	10
Tid i rymden	62 dagar 07:56:22 [ 1 ]
Antal genomforda omloppsvarv	995
Tillryggalagd stracka	41 527 414 km
Satelliter utplacerade	10

Challenger ( OV-99 ) var den andra av den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasas rymdfarjor som togs i bruk, efter Columbia . Dess jungfruresa skedde den 4 april 1983. Challenger hann gora nio uppdrag innan den exploderade under uppskjutningen den 28 januari 1986.

Den uppkallades efter HMS  Challenger , som anvandes vid Challengerexpeditionen .

Uppdrag [ redigera | redigera wikitext ]

Rymdfarjan Challenger utforde tio flygningar, tillbringade 62,41 dagar i rymden, gjorde 995 varv runt jorden och flog totalt 41 527 416 kilometer inklusive det sista uppdraget.

Olyckan [ redigera | redigera wikitext ]

Den 28 januari 1986 skots rymdfarjan Challenger ivag for sin tionde rymdfard. Uppdragets beteckning var STS-51-L , och omfattade diverse vetenskapliga experiment. Starten hade ursprungligen varit planerad till den 22 januari men fick skjutas upp flera ganger pa grund av tekniska problem och dalig vaderlek. Avfyrningen skulle egentligen borja kl. 10.38 men pa grund av kallt vader fordrojdes starten till kl. 11.38 nar Challenger lyfte. Starten gick forst enligt planerna, men efter 73 sekunder exploderade rymdfarjan ovanfor Kennedy Space Center . Alla sju ombordvarande omkom. Atminstone en del av besattningen overlevde branden och farjans sonderfall, men omkom nar den forstarkta del av rymdfarjan som de befann sig i stortade i havet. Lararen Christa McAuliffe , en av de ombordvarande astronauterna , skulle blivit den forsta lararen i rymden, och manga skolelever sag den direktsanda uppskjutningen pa TV . ^{[ 2 ]}

Efter olyckan tillsattes en kommission under ordforanden William Rogers for att undersoka orsakerna bakom explosionen. Bland de 14 som satt i Rogers Commission Report kan namnas fysikern och nobelpristagaren Richard Feynman , forste mannen pa manen Neil Armstrong , forsta amerikanska kvinnan i rymden Sally K. Ride och testpiloten Chuck Yeager .

"The Rogers Commission Report" kom fram till flera orsaker som hade bidragit till olyckan. For det forsta konstaterade man att gummipackningarna (O-ringar) som utgjorde trycktatning mellan lyftraketernas olika sektioner hade forsvagats vilket ledde till att gas borjade stromma ut vilket i sin tur forstorde rymdfarjan. Defekten syns pa bilderna fran starten dar man ser hur sma svarta rokmoln bildas vid den hogra lyftraketen. En orsak bakom denna defekt var det kalla vadret den dagen som hade bidragit till att gummipackningarna inte holl tatt. Rakettillverkaren Morton Thiokols ingenjorer hade motsatt sig en start pa grund av de laga temperaturerna men NASA bestamde sig for att strunta i ingenjorernas asikter och att genomfora starten anda. Har slog "Rogers Commission" aven fast att NASA hade sankt sina krav pa sakerhet till en valdigt lag niva. Rapporten konstaterade aven att NASA ville genomfora for manga flygningar i relation till materialet och personalen som det hade till sitt forfogande. Darmed hade organisationen inga resurser for att motverka oforutsedda materialproblem. ^{[ 3 ]}

Efter olyckan diskuterade man att bygga om testfarjan Enterprise till en fullt fungerande rymdfarja, men man kom slutligen fram till att det skulle bli billigare att bygga en ny. Den nya farjan fick namnet Endeavour .

Sjutton ar senare havererade aven rymdfarjan Columbia .

Rymdfardsuppdragen [ redigera | redigera wikitext ]

Uppdragsemblem for Challengers flygningar
STS-6	STS-7	STS-8	STS-41-B	STS-41-C
STS-41-G	STS-51-B	STS-51-F	STS-61-A	STS-51-L

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , tidigare version .

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Challenger (rymdfarja) .
  Bilder & media
• NASA - Challenger (OV-99)
• Haverirapporten

v   ?   r Rymdfarjan Challenger (OV-99) STS‑6 ? STS‑7 ? STS‑8 ? STS‑41‑B ? STS‑41‑C ? STS‑41‑G ? STS‑51‑B ? STS‑51‑F ? STS‑61‑A ? STS‑51‑L Observera att numreringen pa uppdragen inte foljer varandra. Det beror pa att numret tilldelas dem for den ordning uppdraget planerats att genomforas, inte den ordning det i slutandan genomfordes.

v   ?   r NASA:s rymdfarjor Modeller och prototyper Enterprise (1977?2012*)  · Independence (modell) tidigare Explorer  · Pathfinder (modell) Kompletta farkoster Columbia (1981?2003)  · Challenger (1983?86)  · Discovery (1984?2011)  · Atlantis (1985?2011)  · Endeavour (1992?2011) Artal = forsta och sista flygning. * = Saknar egen motor.

v   ?   r Bemannade rymdfarkoster Aktiva Sovjet/ Ryssland: Sojuz Kina: Shenzhou Privat: SpaceX Dragon 2 ? Spaceship Two ? New Shepard Avvecklade Sovjet: Voschod ? Vostok USA: Apolloprogrammet ( kommando- och servicemodul , manlandare ) ? Gemini ? Mercury ? Rymdfarjan ? X-15 Privat: Spaceship One Under utveckling Ryssland: Orel USA: Orion CEV Indien: Gaganyaan Iran: Kavoshgar E Kina: Nasta generation Privat: CST-100 Starliner ? Dream Chaser ? Starship TKS ? Buran