Mathias Rosenblad
Mathias Rosenblad ikladd riksradsdrakt och barandes runt halsen ordenskedjor for Serafimerorden , Svardsorden , Nordstjarneorden och Vasaorden . Runt halsen syns aven korset for Carl XIII:s orden . Pa riksradsmanteln syns aven kraschanerna for Serafimerorden och Carl XIII:s orden. Malning fran ca 1830 av Carl Wilhelm Nordgren .
Sveriges 3:e justitiestatsminister
Tid i befattningen 1829–1840
Monark	Karl XIV Johan
Foretradare	Fredrik Gyllenborg
Eftertradare	Arvid Mauritz Posse
Fodd	Mathias Rosenblad 23 juni 1758
Dod	4 september 1847 (89 ar) Stavsund, Ekero
Nationalitet	Sverige
Politiskt parti	Oberoende konservativ
Utbildning	Lunds universitet
Yrke	Statsman
Maka	Charlotta Maria Toutin

Mathias Rosenblad , fodd 23 juni 1758 i Lund , dod 4 september 1847 pa Stavsund pa Ekero , var en svensk greve , en av rikets herrar , ambetsman, politiker och justitiestatsminister 1829?1840.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Mathias Rosenblad var son till lakaren Eberhard Rosenblad och Eleonora von Hermansson . Han studerade vid Lunds universitet dar han tog examen i juridik , varefter han anstalldes vid Justitierevisionen och Generalauditorexpeditionen . 1780?1784 var han justitiekanslerns sekreterare, och darefter revisionssekreterare.

1794 utnamndes Rosenblad till statssekreterare i civilexpeditionen , och fick allt storre inflytande inom kansliet. Han ingick i flera statliga kommitteer, fick fortroendeuppdrag av konungen, och deltog i riksdagarna, dar han var ledamot av hemliga utskottet . For sina fortjanster darvid upphojdes han till en av rikets herrar, till friherre och till greve (1815).

Efter statsreformen 1809, som bland annat resulterade i 1809 ars regeringsform , utnamndes han den 9 juni till statsrad och spelade en framtradande roll i saval den statliga organisationens genomforande, som senare i unionsforhandlingarna med Norge 1814. Han var en av Gustav IV Adolfs nara forbundna, men nar denne avsattes verkar Rosenblad inte ha kommit till forsvar. Liberaler ansag dock att Rosenblad forkroppsligade de blint lydande ja-sagarna bland rojalisterna. Han betraktades som urtypen for en stockkonservativ ambetsman. Han laste aldrig tidningar och brydde sig aldrig om vad som skrevs mot honom. Tidningsskriveriet kallade han "en fran avgrunden i senare tider uppstigen oren ande". ^{[ 1 ]}

Den 31 augusti 1829 utnamndes Rosenblad till justitiestatsminister, och kvarstod i den befattningen till den 6 februari 1840. Hans byrakratiska och konservativa stil ogillades av riksdagen och han misstanktes ocksa for att vid befordringar asidosatta rattvisa och fortjanst till forman for sina slaktingar. Trolle-Wachtmeister skrev att "om an bevis ej saknades pa forfoljelse, vald samt nepotism fran Rosenblads sida, sa diktades anda flera exempel darpa". ^{[ 1 ]}

Ar 1834 stalldes han infor riksratt , men frikandes. Han avgick 1840 pa inradan av kungen, och var da attiotva ar.

Rosenblad var serafimerriddare. Han var vidare ledamot av Vetenskapsakademien , Svenska Bibelsallskapet , Svenska missionssallskapet och den 21 maj 1805 blev han hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien . ^{[ 2 ]} Aren 1804-06 var han preses i Samfundet Pro Fide et Christianismo . Han gifte sig 1790 med Charlotta Maria Toutin, men de fick inga barn.

Manuskriptet till hans sjalvbiografi finns i Kungliga biblioteket .

Bilder [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Mathias Rosenblad ikladd uniform.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Artikel i Svenska man och kvinnor , del 6, Stockholm: Albert Bonniers forlag, 1949, s.353f