Leo VIII
, fodd i
Rom
, dod
1 mars
965
, var
pave
fran juli
964
till sin dod,
1 mars
965
.
Leo var romare och son till en Johannes. Hans slakt var valkand i Clivus Argentarii (nu
Via di Marforio
), och han har sjalv givit namn till flera gator i barndomshemmets grannskap. Nar han utsags till pave var han
lekman
, och stadens
protoscriniarius
("chefsnotarie"); samtida kallor benamner honom "Leo, den vordnadsvarde protonotarien".
Sedan han blivit utnamnd den
4 december
963
, fick han hastigt
prastvigas
och
biskopsvigas
, innan han kunde
kronas
till pave den
6 december
, allt av biskop Sico av
Ostia
. Han eftertradde da
Johannes XII
som avsatts av kejsar
Otto den store
, och kejsaren hade blandat sig i valet av Leo pa ett otillborligt satt, utan att lata romarna deltaga i processen.
Romarna blev ilskna over att inte i vederborlig ordning ha tillfragats om valet av pave, och gjorde ett fafangt forsok att storta Leo nagra veckor efter kroningen. I februari
964
, da kejsaren givit sig av fran
Rom
, sag Leo det som sakrast att fly. Han avsattes av en
synod
, ledd av
Johannes XII
som atervant till Rom, som fordomde Leo.
Vid Johannes plotsliga dod valdes
Benedictus V
av folket till hans eftertradare, men Otto den store aterkom till Leos undsattning, avsatte Benedictus och degraderade honom till
diakon
. Leo skall i egen hog person ha ryckt
palliet
fran Benedictus i juli 964. Efter dess verkar det inte ha funnits nagra protester mot Leos utnamning.
Det finns inga historiska kallor bevarade fran Leos pontifikat. Det finns vittnesmal om att Leo skulle ha givit Otto ratten att utse pavar och biskopar, och att ha aterlamnat mark som hans foretradare tagit fran
Tysk-romerska riket
. De kallor som lagger fram dessa uppgifter ar troligen forfalskningar fran
investiturstriden
.
Wikimedia Commons har media som ror
Leo VIII
.
