For andra betydelser, se Hizbollah (olika betydelser) .

Hizbollah ( arabiska ??? ????, "Guds parti") ar en shiamuslimsk milisgrupp i Libanon , bestaende av en politisk, en militar och manga sociala grenar. Den foljer en shiaideologi inspirerad av ayatolla Ruhollah Khomeini , ledaren for den islamiska revolutionen i Iran . Hizbollah ar allierad med Iran , Al-Assads Syrien , Ryssland , Nordkorea , Venezuela , Nicaragua och shiamiliser Irak ; med djupa militara och ekonomiska samarbeten. ^{[ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ]}

Hizbollah framtradde forst under inbordeskriget i Libanon som en milis av shiiter som var anhangare av ayatolla Khomeini samt utbildade, organiserade och finansierade av en kontingent ur Irans revolutionsgarde . ^{[ 6 ]} Hizbollahs tva huvudsakliga mal ar att utrota vasterlandsk kolonialism i Libanon, och att fora dem infor ratta som begick grymheter under kriget, sarskilt falangister . ^{[ 7 ] [ 8 ]} Hizbollah onskar se Israels upplosande, da de betraktar Israel som en olaglig statsbildning. ^{[ 3 ] [ 7 ] [ 8 ]} Dock ser man detta primart som en "palestinsk fraga" och Hizbollahs ledare (Sayed) Hassan Nasrallah har sagt att man inte amnar sabotera en eventuell framforhandlad tvastatslosning . ^{[ 9 ]}

Hizbollah ar officiellt listad som en terrororganisation av USA , Storbritannien , Australien , Israel, Paraguay , Uruguay , Venezuela , Nederlanderna , Argentina , Kanada , Frankrike , Arabforbundet , Gulfstaternas samarbetsrad och Europeiska unionen ^{[ 10 ]} . Hizbollah har folkligt stod bland shiiter i Libanon ^{[ 11 ]} och har mobiliserat demonstrationer med hundratusentals deltagare. ^{[ 12 ] [ 13 ] [ 14 ]} Dessutom mottar Hizbollah vapen, utbildning och ekonomiskt stod fran Iran ^{[ 15 ] [ 16 ]} och har "opererat med Syriens valsignelse" sedan slutet av inbordeskriget. ^{[ 12 ] [ 17 ]}

Hizbollahs vapnade gren misstanks ha legat bakom bombattentaten mot amerikanska och franska fredsbevarande trupper under det libanesiska inbordeskriget, bombningen av den israeliska ambassaden i Buenos Aires och kapningen av TWA Flight 847 den 14 juni 1985 som flog fran Aten med destination Rom . Enligt Svenska Dagbladet , 13 juli 2006, har Hizbollah fatt sin tunga militara utrustning av Iran, daribland raketartilleri och sjomalsrobotar som kom till bruk under striderna med Israel juli?augusti 2006. Denna militarmateriel fraktas genom Syrien till sodra Libanon, vilket enligt SvD kraver den syriska regeringens aktiva deltagande. Hizbollah har sagt sig vara beredda att lagga ner sin militara gren om Israel aterlamnar Shebaaomradet , slapper alla libanesiska fangar samt overlamnar kartor over de minfalt som man lade ut i sodra Libanon 1983?2000. ^{[ 18 ]}

Hizbollah, som borjade som enbart en milis, har vaxt till en organisation som har platser i Libanons regering, en radiostation och en TV-station, al-Manar , ^{[ 19 ]} med internationella sandningar och program for social utveckling. ^{[ 20 ]} Sedan 1992 har organisationen letts av sayyed Hassan Nasrallah , dess generalsekreterare . Vid sidan av den militara rorelsen har Hizbollah en civil gren som har en social verksamhet med sjukhus, skolor, barnhem samt radio- och TV-stationer. Den politiska grenen av Hizbollah har (2023) 15 mandat i det libanesiska parlamentet och ingar i den libanesiska regeringen.

Partiet ar framforallt aktivt i Bekaadalen , Beiruts sodra fororter och sodra Libanon. Organisationen finansieras till stora delar av naringslivsverksamhet, sarskilt inom byggsektorn, och privata gavor men antas ocksa fa medel av Iran och Syrien. Hizbollah har haft aterkommande direkta strider med IDF men den 12 juli 2006 i samband med Libanonkriget 2006 brot mer intensiva och langvariga strider ut.

Efter 2012 deltar Hizbollah med stridande trupp i det syriska inbordeskriget pa Assad-regeringens sida och har darvid lidit betydande forluster i doda och sarade. Motstandet mot Israel har darfor trappats ned dramatiskt. Arabvarldens tidigare stod for organisationen har ersatts av en sekteristisk splittring mellan sunni och shia .

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah organiserar ett omfattande program for social utveckling och skoter sjukhus, nyhetstjanster och skolor. ^{[ 15 ]} Dess kampanj for ateruppbyggnad (' Jihad Al Binna ') ansvarar for manga projekt for utveckling av ekonomi och infrastruktur i Libanon. ^{[ 21 ]}

Att fa ett slut pa Israels ockupation av sodra Libanon var huvudsakligt fokus for Hizbollahs tidiga verksamhet. ^{[ 12 ]} Israel hade blivit militart inblandat i Libanon i strider mot PLO , som hade flyttat in i sodra Libanon efter att kastats ut fran Jordanien . PLO hade attackerat Israel fran sodra Libanon under upptakten till inbordeskriget 1982, och Israel hade invaderat och ockuperat sodra Libanon och belagrat Beirut . ^{[ 22 ] [ 23 ]}

Darefter forsokte Hizbollah kora ut Israel fran Libanon. I borjan anvandes sjalvmordsbombningar mot Israels militar (IDF) och aven mot judiska och israeliska mal utanfor Libanon. ^{[ 24 ]} Hizbollah anses ha varit bland de forsta islamiska motstandsgrupperna som anvande taktiska sjalvmordsbombare, mord och tillfangatagande av utlandska soldater i Mellanostern. ^{[ 6 ] [ 12 ]} Men gradvis forvandlades Hizbollah till en paramilitar organisation och anvande raketer, Katiusja , och andra sorters raketsystem och detonationer av sprangladdningar ^{[ 2 ] [ 25 ] [ 26 ]} istallet for tillfangataganden, ^{[ 27 ] [ 28 ] [ 29 ]} mord, ^{[ 28 ]} kapningar, ^{[ 30 ]} och bombningar. ^{[ 30 ] [ 31 ] [ 32 ]} Hizbollah har ocksa utsatts for mord och bortforanden av Israel. ^{[ 30 ]} Hizbollahs valdshandlingar karakteriseras av vissa lander som terroristattacker , medan andra ser dem som en motstandsrorelse som bedriver forsvarskrigforing eller i religios tolkning defensivt jihad . ^{[ 33 ] [ 34 ]} Manniskorattsorganisationerna Amnesty International och Human Rights Watch har anklagat saval Hizbollah som Israel for krigsforbrytelser mot civila i stridigheterna parterna emellan. ^{[ 35 ]}

Anhangare till Hizbollah rattfardigar Hizbollahs attacker mot Israel pa flera grunder. For det forsta rattfardigar Hizbollah sina operationer mot Israel med motsvarande israeliska operationer mot civila libaneser och som proportionella svar pa Israels ockupation av libanesiskt territorium. ^{[ 33 ] [ 36 ] [ 37 ]} Manga av dessa attacker skedde medan Israel ockuperade sodra delen av Libanon och holl det som en sakerhetszon i strid mot FN:s sakerhetsrads resolution 425. Israel drog sig ur stora delar av Libanon ar 2000, men Libanon anser sig ha ratt till den omstridda Shebaadalen ?ett 26 km² stort landomrade. Dessutom har Hizbollah identifierat tre libanesiska fangar som halls i israeliska fangelser som det vill fa frigivna. ^{[ 38 ]} Slutligen anser Hizbollah att israel ar en illegitim stat. Av dessa skal anser manga i Arabvarlden att de handlingar som Hizbollah utfor mot Israel ar rattfardigade som defensivt jihad. ^{[ 30 ] [ 39 ]} Fastan nagra arablander ( Egypten , Jordanien och Saudiarabien ) har fordomt Hizbollahs aktioner, med uttalanden som "araberna och muslimerna har inte rad att tillata en oansvarig och aventyrlig organisation som Hizbollah att dra in regionen i krig", och kallat Hizbollahs verksamhet "farlig aventyrspolitik," ^{[ 40 ]} uppfattas Hizbollah som en legitim motstandsrorelse i stora delar av det libanesiska samhallet och den arabiska och muslimska varlden. ^{[ 41 ]}

Ideologi [ redigera | redigera wikitext ]

Den 16 februari 1985 offentliggjorde sheik Ibrahim al-Amin Hizbollahs program. Enligt detta program (med titeln "Ett oppet brev: Hizballahs program") ar organisationens tre malsattningar: ^{[ 42 ]}

• Att driva ut amerikaner, fransmannen och deras allierade fullstandigt fran Libanon, och gora slut pa varje kolonialistisk enklav i Libanon.
• Att overlamna falangisterna till en rattvis makt och stalla dem alla infor ratta for de brott de har utfort mot muslimer och kristna.
• Att tillata alla soner av vart folk att bestamma sin framtid och i full frihet valja det styrelseskick de onskar. Vi uppmanar dem alla att valja alternativet en islamisk regering, som ensam har formaga att garantera rattvisa och frihet at alla. Endast en islamisk regim kan stoppa alla framtida forsok till imperialistisk infiltration i vart land.Programmet fran 1985 tydliggor att Hizbollah avser att anvanda vapenmakt for att uppna dessa mal och formulerar sina argument for denna atgard med hjalp av defensivt jihad. ^{[ 43 ]}

Hizbollahs shia-islamiska doktrin [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah bildades i borjan av 1980-talet, till stor del med hjalp av ayatolla Khomeinis anhangare, med syftet att sprida islamisk revolution . ^{[ 44 ]} Det foljer en distinkt ver:sion av islamisk shiaideologi (" Willayat Al-Faqih ") som har utvecklats av Khomeini, ledaren for den islamiska revolutionen i Iran. ^{[ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ]}

Oversatta utdrag fran Hizbollahs ursprungliga program fran 1985 lyder:

”

Vi ar sonerna av umman (den muslimska gemenskapen) ... ... Vi ar en ummah kopplad till muslimerna i hela varlden av den fasta doktrins- och religionsforbindelsen islam, vars budskap Gud ville skulle uppfyllas av profeternas sigill, det vill saga Muhammed . Vart beteende dikteras for oss av juridiska principer som fastlagts av ljuset av en overgripande politisk forestallning definierad av den ledande juristen...Vad galler var kultur ar den baserad pa den heliga Koranen , sunna och domsluten fran faqihn , som ar var kalla till efterlevnad... [ 42 ]

?

Hizbollah hade ursprungligen som malsattning att omforma Libanon till en islamisk stat , men detta mal har senare overgivits. Nasrallah har citerats med orden: "Vi anser att villkoret for en islamisk stat ar att ha en overvaldigande folklig onskan, och vi menar inte femtio procent plus en, utan en stor majoritet. Och detta ar inte tillgangligt i Libanon och blir troligen aldrig det." ^{[ 6 ]} Tvivel kvarstar dock. ^{[ 17 ] [ 45 ] [ 46 ]} Sedan den tidpunkten har Hizbollah omformats fran en revolutionar rorelser till en samhallspolitisk rorelse av libanesiska shiiter och har accepterat den multikulturella situationen i Libanon. Denna transformering kallas " libanonisering ". ^{[ 47 ]} Hizbollah ar dock inte nojda med de kvoter for olika konfessionella grupper som fastslas i Taifavtalet , pa grund av att shiiternas stallning i staten ar lagre an deras andel av befolkningen. Hizbollah foresprakar ett system med en person?en rost, men avser inte att tvinga det pa de andra grupperna. ^{[ 48 ]}

Attityder, uttalanden och handlingar rorande Israel [ redigera | redigera wikitext ]

Fran bildandet av Hizbollah till idag ^{[ 6 ] [ 42 ] [ 49 ] [ 50 ] [ 51 ]} har utplaningen av staten Israel varit ett av organisationens framsta mal. Dess program fran 1985 uppges saga "var kamp tar slut forst nar denna entitet [Israel] ar forintad." ^{[ 42 ] [ 52 ]} I en intervju med Washington Post sade Nasrallah: "Jag ar mot varje forsoning med Israel. Jag erkanner inte ens narvaron av en stat som heter 'Israel'." ^{[ 53 ]} Under hela sin historia har Hizbollah ocksa gjort uttalanden och utfort handlingar riktade mot USA, delvis pa grund av USA:s stod for Israel. ^{[ 54 ]}

Israels ockupation av Shebaaomradet , samt narvaron av libanesiska fangar i israeliska fangelser, anges ofta som rattfardigande ? och havdas som en forevandning, enligt manga ^{[ 55 ] [ 56 ] [ 57 ]} ? for Hizbollahs fortsatta fientligheter mot Israel aven efter Israels verifierade tillbakadragande fran Libanon ar 2000. Hizbollahs talesman Hassan Ezzedin hade dock detta att saga om ett israeliskt tillbakadragande fran Shebaaomradet: "Om de lamnar Shebaa kommer vi inte att sluta bekampa dem. ... Vart mal ar att befria Palestina till 1948 ars granser, ... De judar som overlever detta befrielsekrig kan aka tillbaka till Tyskland eller varhelst de kom fran. De judar som bodde i Palestina fore 1948 kommer att tillatas leva som en minoritet och de kommer att tas om hand av den muslimska majoriteten." ^{[ 58 ]}

Hizbollah har forklarat att det skiljer mellan sionism och judendom . Hizbollahs parlamentsledamot Abdallah Qussayr havdade att "Hizbollah aldrig har varit emot religioner. Hizbollah stodjer alla religioner, det stodjer dialog mellan trosriktningar och har inget problem med nagon religion. Hizbollah anser att sionismen ar fienden, inte judarna som folk eller religion." ^{[ 59 ]} Andra har tillskrivit Hassan Nasrallah antijudiska uttalanden. Nasrallah har citerats med orden "om [judarna] alla samlas i Israel, kommer det att bespara oss besvaret att folja efter dem over hela varlden." ^{[ 60 ] [ 61 ]} Charles Glass uppger daremot att Nasrallah inte har sagt nagot sadan. ^{[ 62 ]}

I en intervju ar 2003 besvarade Nasrallah fragor rorande de fornyade fredssamtalen mellan palestinierna och israelerna, och havdade att han inte skulle blanda sig i vad han sag som "... framst en palestinsk fraga." I tal till sina anhangare ger han dock rationaliseringar for sjalvmordsbombningar. ^{[ 63 ]} Pa samma satt nar han 2004 tillfragades om han var beredd att leva med en tvastatslosning mellan Israel och Palestina sade Nasrallah ater att han inte skulle sabotera vad som slutligen ar en "... palestinsk fraga". ^{[ 6 ]} Han sade ocksa att Hizbollah utanfor Libanon endast skulle agera defensivt mot israeliska styrkor, och att Hizbollahs raketer anskaffades for att avvarja attacker mot Libanon. ^{[ 64 ]}

Organisation [ redigera | redigera wikitext ]

Det ar omdiskuterat hur Hizbollahs organisation ar beskaffad. Manga Hizbollahledare har havdat att rorelsen inte ar en organisation, "eftersom dess medlemmar inte bar kort och inte uppbar nagra specifika ansvarsuppgifter", ^{[ 65 ]} och att rorelsen inte har "en tydligt definierad organisationsstruktur."

Hizbollahexperten Magnus Ranstorp rapporterar dock att Hizbollah faktiskt har en formell styrande struktur, och i enlighet med principen i velayat-e faqih "koncentrera den all myndighet och makt" till dess religiosa ledare, vilkas beslut "flyter fran ulama nedfor hela gemenskapen."

”

De hogsta beslutande organen i Hizbollah var uppdelade mellan Majlis al-Shura (Radgivande forsamlingen) som leddes av 12 hogre praster med ansvar for taktiska beslut och oversikt over Hizbollahs verksamhet i allmanhet runtom i Libanon, och Majlis al-Shura al-Karar (den Beslutande forsamlingen), ledd av Sheikh Muhammad Hussein Fadlallah och bestaende av elva andra praster med ansvar for alla strategiska arenden. Inom Majlis al-Shura fanns sju specialiserade kommitteer for ideologi, finanser, militar och politik, juridik, information och sociala arenden. Majlis al-Shura och dessa sju kommitteer var sin tur avspeglade i vart och ett av Hizbollahs tre framsta operativa omraden ( Bekaadalen , Beirut och sodern). [ 66 ]

?

Eftersom Irans hogste ledare ar den hogsta religiosa auktoriteten har Hizbollahs ledare vant sig till honom "for vagledning i fall dar Hizbollahs kollektiva ledning var for splittrad i arenden och misslyckades med att na konsensus." Efter att Irans forsta hogsta ledare, Khomeini, dott, utvecklade Hizbollahs styrande organ en mer "sjalvstandig roll" och vande sig mindre ofta till Iran. ^{[ 66 ]}

Politisk verksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah representerar, tillsammans med Amalrorelsen , storre delen av shiagemenskapen i Libanon. ^{[ 67 ]} Till skillnad fran Amal har dock Hizbollah inte avvapnat sig. Hizbollah deltar i Libanons parlament . I valet 2005 fick det 10,9 procent av parlamentsplatserna. Motstands- och utvecklingsblocket , dar Hizbollah ingar, fick alla 23 platser i sodra Libanon, och totalt 35 platser, eller 27,3 procent av mandaten i hela landet. ^{[ 68 ]} Nar kommunalval holls under forsta halften av 2004 fick Hizbollah kontroll over 21 procent av kommunerna. ^{[ 48 ]}

Fastan Hizbollah hade gatt med i den nya regeringen 2005 forblev man en kraftig motstandare till 14 mars-alliansen . ^{[ 69 ]} I november 2006 kravde Hizbollah, Free Patriotic Movement (FPM) och Amalrorelsen gemensamt upprattandet av en "nationell enighetsregering", ^{[ 70 ] [ 71 ]} dar de kravde nyval och en tredjedel av kabinettsplatserna, i praktiken veto . ^{[ 72 ] [ 73 ]} Nar forhandlingarna med regeringskoalitionen misslyckades avgick fem ministrar fran Hizbollah och Amal fran sina poster. Den 1 december 2006 paborjade dessa grupper en serie politiska protester och sittstrejker i motstand mot premiarminister Fouad Sinioras regering.

Vapnad verksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah har en militar gren som kallas Al-Muqawama al-Islamiyya ("Det islamiska motstandet") och ar mojlig sponsor for ett antal mindre kanda militanta grupper, av vilka vissa kan vara fronter for Hizbollah sjalvt. ^{[ 2 ] [ 74 ] [ 75 ]}

FN:s sakerhetsrads resolution 1559 kravde att miliserna skulle avvapnas ^{[ 76 ]} i och med Taifavtalet vid slutet av inbordeskriget i Libanon . Hizbollah avfardade och protesterade mot resolutionen. ^{[ 12 ] [ 77 ]} Den militara konflikten med Israel 2006 har okat kontroversen. Att inte avvapna utgor ett brott mot resolutionen och avtalet. ^{[ 78 ]} De flesta shiiter anser att Hizbollahs vapen ar en nodvandig och rattfardigad del av motstandet, medan mindre an halften av de andra religiosa grupperna stodjer tanken att Hizbollah borde behalla sina vapen efter Libanonkriget 2006 . ^{[ 79 ]}

Bombningar, terrorism och kidnappningar [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah har anklagats av vissa lander for att vara ansvarigt for ett antal attacker och kidnappningar som har utforts sedan organisationen grundades i borjan av 1980-talet. ^{[ 80 ] [ 81 ] [ 82 ]} Bland dessa finns:

• bombningen av USA:s ambassad i Beirut 1983 ^{[ 83 ]}
• bombningarna mot amerikanska och franska styrkor i Beirut 1983, ^{[ 80 ] [ 82 ]} som av USA havdas vara ett verk av Hizbollah. I ovrigt rader ingen enighet om vem som bar ansvaret ^{[ 83 ]}

• kidnappningar av vasterlandska, sarskilt amerikanska, mal pa 1980-talet, ^{[ 82 ]} mestadels anklagelser framforda av USA, Israel och Kanada, medan andra havdar att andra grupper var ansvariga

• kapningen av TWA Flight 847 ar 1985 ^{[ 80 ]} av en grupp med pastadda kopplingar till Hizbollah

• anklagelserna fran forskaren Robert A. Pape att "fran 1982 till 1986 utforde Hizbollah 36 terroristattacker med totalt 41 sjalvmordsbombare mot amerikanska, franska och israeliska politiska och militara mal i Libanon ... Sammantaget tog dessa attacker livet av 659 manniskor, av vilka de flesta var soldater som inte var i tjanst och saknade mojlighet att forsvara sig, sasom de 241 amerikanska marinkarssoldater som blev dodade medan de sov." ^{[ 84 ]}
• attacken mot Israels ambassad i Buenos Aires i Argentina 1992. ^{[ 80 ] [ 82 ]}
• bombningen av ett judiskt kulturcentrum i Argentina 1994. ^{[ 80 ]}

Dessa anklagelser fornekas av Hizbollah. ^{[ 85 ] [ 86 ] [ 87 ]}

Konflikt med Israel [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah har varit inblandat i flera fall av vapnad konflikt med Israel:

• Under konflikten i sodra Libanon 1982?2000 forde Hizbollah ett gerillakrig mot israeliska styrkor som ockuperade sodra Libanon. Det slutade med att Israel drog sig ur i enlighet med FN:s sakerhetsrads resolution 425 fran 1978. ^{[ 88 ]} Nar deras formenta allierade SLA kollapsade och Hizbollahs styrkor avancerade hastigt, drog de sig plotsligt tillbaka den 24 maj 2000 sex veckor fore det utannonserade datumet 7 juli ." ^{[ 30 ]} Hizbollah holl en segerparad, och dess popularitet i Libanon okade. ^{[ 89 ]}
• Den 25 juli 1993 , efter att sju israeliska soldater dodats i sodra Libanon, satte Israel igang Operation Accountability (i Libanon kant som Sjudagarskriget), under vilket IDF genomforde sina kraftigaste artilleri- och luftattacker mot sodra Libanon sedan 1982. Det uttalade syftet med operationen var att utrota det hot som Hizbollah utgjorde och att tvinga civilbefolkningen norrut till Beirut for att satta press pa Libanons regering att kuva Hizbollah. Striderna slutade nar ett oskrivet samforstand uppnaddes av de krigande parterna. Det forefaller som samforstandet fran 1993 innebar att Hizbollahs stridande inte skulle skjuta raketer mot norra Israel, medan Israel inte skulle attackera civilbefolkning eller civila mal i Libanon. ^{[ 90 ]}
• I april 1996 inledde IDF Operation Grapes of Wrath , som syftade till att utplana Hizbollahs bas i sodra Libanon. Massakern den 18 april 1996 pa over 100 libanesiska flyktingar pa en FN-bas i Qana mottes av internationellt fordomande. Israels militar havdade att massakern var ett misstag. ^{[ 91 ]} Slutligen undertecknade de tva sidorna efter flera dagars forhandlingar en overenskommelse den 26 april 1996, som inbegrep en vapenvila mellan Israel och Hizbollah som skulle trada i kraft den 27 april. Bada sidor var eniga om att inte rikta sig mot civilbefolkningen, vilket innebar att Hizbollah skulle tillatas att fortsatta sin militara verksamhet mot israeliska styrkor inom Libanon. ^{[ 48 ] [ 92 ]}
• Ar 2001 forde Hizbollah bort och dodade 3 israeliska soldater, vilkas kroppar utbyttes mot libanesiska fangar 2004.
• Hizbollah grep 2006 tre IDF -soldater i narheten av den israelisk-libanesiska gransen vilket utloste Libanonkriget 2006. ^{[ 93 ]}
• Libanonkriget 2006 var en 34 dagar lang militar konflikt i Libanon och norra Israel. De huvudsakliga parterna var Hizbollahs paramilitara styrkor och Israels militar. Konflikten borjade den 12 juli 2006 och fortsatte tills en FN-medlad vapenvila tradde i kraft den 14 augusti 2006 . Hizbollah utforde tusentals attacker med katiusjaraketer mot orter i norra Israel, Israel flygbombarderade Libanesiska stader med bland annat multipelbomber .

Syriska inbordeskriget [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah deltar sedan 2012 med stridande trupp i det syriska inbordeskriget pa Assad-regimens sida. ^{[ 94 ]} Mellan 2012 och 2015 har uppemot tvatusen Hizbollah-soldater stupat och femtusen sarats. ^{[ 95 ]} Hizbollah har aktivt bekampat alla forsok av anti-Assadstyrkor att anvanda sig av libnesiskt territorium . Hizbollah har ocksa tjanstgjort som iransk stallforetradare i omradet. Vid ett antal tillfallen har Hizbollahs vapenkonvojer i Syrien angripits, nagot som Israel anklagats for. Angrepp mot dessa konvojer har ocksa utforts av Jabhat al-Nusra . Hizbollahs stod for Assad har gjort att man forlorat det stod man hade fran sunnimuslimer i sin kamp mot Israel och forvandlat den till en strikt shiitisk sekteristisk organisation. ^{[ 96 ]} Hizbollahs intervention i Syrien fordomdes 2013 av 14 mars-rorelsen for att den hotade att dra in Libanon i det syriska inbordeskriget. ^{[ 97 ]}

Vapenutrustning och numerar [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah har inte avslojat sin vapnade styrka. Det har uppskattats av Mustafa Alani, sakerhetschef vid det Dubai -baserade Gulf Research Centre , att Hizbollahs militara styrka bestar av ungefar 1 000 medlemmar pa heltid, tillsammans med ytterligare 6 000?10 000 frivilliga. ^{[ 98 ]} Enligt iranska kallor har Hizbollah uppemot 65 000 stridande soldater. ^{[ 99 ]} Dess militara styrka anses vara storre an Libanons arme . ^{[ 100 ] [ 101 ] [ 102 ]}

Hizbollah har Katiusja -raketer, som har en rackvidd pa 29 km och bar en stridsspets pa 15 kg. Hizbollah har ocksa omkring 100 robotar med lang rackvidd. Bland dessa finns de iransktillverkade Fajr-3 och Fajr-5 , den senare med en rackvidd pa 75 km, vilket gor det mojligt att na den israeliska hamnstaden Haifa , och Zelzal-1 , med en uppskattad rackvidd pa 150 km, som kan na Tel Aviv . Fajr-3-robotar har en rackvidd pa 40 km och en 45 kilograms stridsspets, och Fajr-5-robotar, som nar upp till 72 km, har ocksa 45 kilograms stridsspetsar. ^{[ 98 ]}

Enligt olika rapporter har Hizbollah pansarvarnsrobotar , namligen de rysktillverkade 9K11  Maljutka , 9K111  Fagot , 9M113  Konkurs , 9K115-2  Metis-M , 9M133  Kornet , iransktillverkade Ra'ad (version av Maljutka ), Towsan (version av Konkurs ), Toophan (version av BGM-71 TOW ) och europeisktillverkade MILAN -robotar. Dessa vapen har anvants mot israeliska soldater och orsakat manga av Israels forluster under Libanonkriget 2006. ^{[ 103 ]}

Hizbollah har luftvarnsvapen som luftvarnskanon ZU-23 och luftvarnsrobotarna Strela 2 och, som kan baras och avfyras fran skuldran. ^{[ 104 ]} Ett av de mest effektiva vapnen som har anvants av Hizbollah har varit sjomalsroboten C-802 . ^{[ 105 ]}

Under Libanonkriget 2006 avfyrade Hizbollah 3 970 raketer in i norra Israel under loppet av en manad, med 43 civila israeliska dodsfall som foljd. ^{[ 106 ]} Hizbollahs foretradare har sagt att gruppens arsenal har aterhamtat sig fullstandigt fran det tidigare kriget. Under den demonstration som holls kort efter vapenvilan forklarade Hizbollahs generalsekreterare Hassan Nasrallah att gruppen har "over 20 000 raketer tillgangliga." ^{[ 107 ]} Han talade ocksa tillbakablickande om kriget och sade "Tel Aviv eller nagon annanstans, vi var sakra pa att vi kunde na vilket horn som helst eller stalle i det ockuperade Palestina och nu ar vi sakra pa att vi kan na dem."(SIC) ^{[ 108 ]} Nasrallah har ocksa antytt att Hizbollahs raketstyrka blev starkare under manaderna efter Libanonkriget 2006 an den hade varit under sjalva kriget. ^{[ 109 ]}

Malbedomning [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah har inte varit inblandad i nagon sjalvmordsbombning sedan Israel drog sig tillbaka fran Libanon. ^{[ 110 ] [ 111 ]} Efter 11 september-attackerna fordomde Hizbollah Al Qaida for att ha riktat sig mot det civila malet World Trade Center , men forholl sig tyst om attacken mot Pentagon , som de vare sig stodde eller motsatte sig. ^{[ 6 ] [ 112 ]} Hizbollah tog aven avstand fran GIA :s massakrer i Algeriet , Al-Gama’a al-Islamiyyas attacker mot turister i Egypten , ^{[ 113 ]} och mordet pa Nick Berg . ^{[ 114 ]} I en intervju med Washington Post ar 2006 fordomde Nasrallah vald mot civila amerikaner. ^{[ 112 ]}

Fastan Hizbollah har tagit avstand fran vissa attacker pa civila vasterlanningar anklagas organisationen av vissa for bombningen av en synagoga i Argentina 1994. Den argentinske aklagaren Alberto Nisman, Marcelo Martinez Burgos, och deras "ungefar 45 medarbetare" ^{[ 115 ]} havdade att Hizbollah och deras kontakter i Iran bar ansvaret for bombningen av ett judiskt kulturcentrum i Argentina 1994, dar "attiofem personer dodades och over 200 andra sarades." ^{[ 116 ]} I juni 2002, kort efter att Israels regering satte igang Operation Defensive Shield holl Nasrallah ett tal dar han forsvarade och hyllade sjalvmordsbombningar mot israeliska mal av medlemmar av palestinska grupper for att de "skapar en avskrackning och utjamnande radsla." Nasrallah havdade att "i ockuperade Palestina finns ingen skillnad mellan en soldat och en civilperson, for de ar alla inkraktare och ockupanter som har tillskansat sig marken." ^{[ 6 ]}

Attacker mot Hizbollah [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah har ocksa varit mal for bombningar och kidnappningar. Bland dessa finns:

• En bilbomb i Beirut 1985 riktades mot Hizbollahledaren Mohammad Hussein Fadlallah , men mordforsoket misslyckades. Det har havdats att CIA var ansvarigt for denna attack. ^{[ 117 ]}

• Sheikh Abdul Karim Obeid utsattes for ett misslyckat forgiftningsforsok 1987. Abdul insjuknade dock bara en kort tid. Det sags att foremalet som forgiftats var en chokladbit. Vilka som var ansvariga for attacken ar okant.

• Den 28 juli 1989 kidnappade israeliska kommandosoldater Sheikh Abdul Karim Obeid, ledaren for Hizbollah. ^{[ 118 ]} Detta ledde till att FN:s sakerhetsrad antog resolution 638, som fordomde allt gisslantagande fran alla parter.

• Ar 1992 attackerade israeliska helikoptrar en bilkonvoj i sodra Libanon och dodade Hizbollahledaren Abbas al-Musawi , hans hustru, son, och fyra andra. ^{[ 30 ]}

Medieverksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah driver en satellit-TV-station, Al-Manar TV ("Fyren"), en radiostation al-Nour ("Ljuset") och en manatlig tidskrift Kabdat Alla ("Guds nave"). Al-Manar sander fran Beirut i Libanon. ^{[ 119 ]} Stationen startades av Hizbollah 1991 ^{[ 120 ]} med hjalp av iransk finansiering. ^{[ 121 ]} Al-Manar, sjalvutnamnd "Motstandets station" (qanat al-muqawama), ar en nyckelspelare i det som Hizbollah kallar sin " psykologiska krigforing mot den sionistiska fienden" ^{[ 121 ] [ 122 ]} och en del av Hizbollahs plan att sprida sitt budskap till hela arabvarlden. ^{[ 121 ]}

Al-Manars sandningar i Frankrike ar forbjudna pa grund av gynnande av forintelsefornekelse , vilket ar brottsligt i Frankrike. ^{[ 123 ] [ 124 ] [ 125 ]} USA listar TV-natverket Al-Manar som en terroristorganisation. ^{[ 126 ]}

Material som syftar till att ingjuta nationalistiska och islamiska principer i barn ar en aspekt av Hizbollahs medieverksamhet. ^{[ 127 ]} Hizbollahs central Internetbyra slappte 2003 ett TV-spel med titeln Special Force , dar spelarna bedriver krig mot israeliska inkraktare och segraren blir landshjalte pa jorden och martyr i himlen. ^{[ 128 ]}

Social verksamhet [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah organiserar ocksa omfattande program for social utveckling, driver sjukhus, nyhetstjanster och skolor. De sociala verksamheterna har en central roll i partiets program. De flesta experter anser att Hizbollahs socialtjanst och sjukvardsverksamhet omsatter hundratals miljoner dollar om aret. ^{[ 15 ]}

Nagra av dess etablerade institutioner ar: Emdadkommitten for islamisk valgorenhet, ^{[ 129 ]} Hizbollahs centrala presskontor, foreningen Al Jarha ^{[ 130 ]} och foreningen Jihad Al Binna. ^{[ 131 ]} Jihad Al Binnas kampanj for ateruppbyggnad ansvarar for manga projekt for utveckling av ekonomi och infrastruktur i Libanon. ^{[ 132 ]} Hizbollah har upprattat ett martyrinstitut (sociala foreningen Al-Shahid), som atar sig att tillhandahalla levnadsomkostnader och utgifter for skolgang till familjer till personer som dor i strid. ^{[ 133 ]} I mars 2006, anmarkte en IRIN -nyhetsrapport fran UNHCR : "Hizbollah har inte bara vapnade och politiska grenar - det statar ocksa med ett omfattande program for social utveckling. Hizbollah driver for narvarande minst fyra sjukhus, tolv kliniker, tolv skolor och tva jordbrukscentrum som tillhandahaller tekniskt stod och utbildning till bonder. Det har ocksa ett miljodepartement och ett omfattande socialhjalpsprogram. Sjukvarden ar ocksa billigare an i de flesta av landets privata sjukhus och gratis for medlemmar i Hizbollah." ^{[ 15 ]}

Enligt CNN gjorde Hizbollah "allt som en stat borde gora, fran att samla sopor till att driva sjukhus och reparera skolor." ^{[ 134 ]} I juli 2006 under kriget mot Israel, nar det inte fanns rinnande vatten i Beirut, ordnade vattentillforseln runt staden. "Manniskor har [i sodra Beirut] ser Hizbollah som en politisk rorelse och en socialtjanst lika mycket som det ar en milis, i denna traditionellt fattiga shiabefolkning." ^{[ 134 ]} Efter kriget konkurrerade Hizbollah med den libanesiska regeringen om att rekonstruera forstorda omraden. Enligt analytiker som den amerikanska universitetsprofessorn Judith Swain Harik har Jihad Al Binna vunnit den forsta striden om hjartan och sinnen, till stor del eftersom de ar de mest erfarna i Libanon pa omradet ateruppbyggnad. ^{[ 135 ]}

Finansiering [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollahs finansiella stod ar en kontroversiell fraga. Kritiker havdar att organisationen far, eller har fatt, omfattande stod med tiotals miljoner dollar om aret fran Iran. ^{[ 58 ]} Hizbollah vidhaller att den huvudsakliga kallan till dess inkomster kommer fran donationer fran muslimer. ^{[ 136 ]}

Shiiter i Libanon gor ofta zakat -bidrag omedelbart efter bon och ger en ytterligare gava i gavolada for Hizbollah. Hizbollah mottar ocksa ekonomiskt och politiskt stod, samt vapen och traning, fran Iran. ^{[ 15 ] [ 16 ] [ 133 ]} USA uppskattar att Iran har givit Hizbollah ungefar 60?100 miljoner amerikanska dollar om aret i finansiellt stod. ^{[ 137 ]}

Hizbollah har i stor utstrackning varit beroende av finansiering fran shiitiska libanesiska diasporan i Vastafrika, USA och, sarskilt, omradet dar Paraguay , Argentina och Brasilien mots. ^{[ 138 ]} Foretradare for USA:s polismakt havdar att smugglare av olagliga cigaretter i USA kanaliserar miljontals dollar till Hizbollah. ^{[ 139 ]}

Droghandel [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah finansierar sin verksamhet bland annat genom att smuggla narkotika. ^{[ 140 ] [ 141 ] [ 142 ]}

Utrikesrelationer [ redigera | redigera wikitext ]

Hizbollah har nara forbindelser med Iran. ^{[ 143 ]} De har ocksa band till den alawitiska ledningen i Syrien, sarskilt till president Hafez al-Assad (till dennes dod 2000) och hans son och eftertradare Bashar al-Assad . ^{[ 144 ]} Fastan Hizbollah och Hamas inte har organisatoriska kopplingar tillhandahaller Hizbollah militar traning samt ekonomiskt och moraliskt stod till denna sunnitiska palestinska grupp. ^{[ 145 ]} Huruvida det har forekommit samarbete eller nagon relation mellan Hizbollah och al-Qaida har ifragasatts. ^{[ 146 ]} Hizbollahs ledare fornekar att de har eller har haft forbindelser med al Qaida. ^{[ 146 ] [ 147 ]} Dessutom anser vissa al Qaida-ledare, som Abu Musab al-Zarqawi ^{[ 148 ]} och wahhabitiska praster ser Hizbollah som avfallingar . ^{[ 149 ] [ 150 ]} Sakerhetstjansteman i USA spekulerar om att det har forekommit kontakter mellan Hizbollah och al Qaida-foretradare pa lag niva som har flytt fran Afghanistan till Libanon. ^{[ 146 ] [ 151 ] [ 152 ]}

Tyskland [ redigera | redigera wikitext ]

I april 2020 klassade tyska myndigheter den libanesiska islamistgruppen Hizbollah som en terroristorganisation. Tidigare sarskiljde myndigheterna pa den politiska och den vapnade grenarna, men i och med beslutet klassades organisationen i sin helhet som en terroristorganisation. ^{[ 153 ]} Beslutet togs efter att israeliska sakerhetstjansten delade med sig av information till sin tyska motsvarighet om var Hizbollah forvarade hundratals kilo sprangmedel och underrattelse om penningtvatt -natverk. ^{[ 154 ]}

Andra perspektiv [ redigera | redigera wikitext ]

Folkopinion [ redigera | redigera wikitext ]

I stora delar av arabvarlden ses Hizbollah som en legitim motstandsrorelse som har forsvarat sitt land mot en israelisk ockupationsstyrka och genomgaende har statt upp mot den israeliska armen. ^{[ 6 ]}

Enligt en opinionsmatning som publicerades av "Beirut Center for Research and Information" den 26 juli under Libanonkriget 2006 stodde 87 procent av libaneserna Hizbollahs kamp mot Israel. Detta var en okning med 29 procentenheter fran en liknande matning som genomfordes i februari. 80 procent av de kristna som tillfragades stodde Hizbollah, tillsammans med 80 procent av druserna och 89 procent av sunniterna . ^{[ 155 ] [ 156 ]}

I en opinionsmatning som genomfordes bland vuxna libaneser 2004 gav 6 procent av de svarande okvalificerat stod till uttalandet "Hizbollah borde avvapnas". 41 procent angav okvalificerad oenighet med uttalandet. ^{[ 157 ]}

En opinionsmatning bland boende pa Gazaremsan och Vastbanken antydde att 79,6 procent hade "en mycket bra syn" pa Hizbollah. ^{[ 158 ]}

Opinionsmatningar bland vuxna jordanier i december 2005 och juni 2006 visade att 63,9 procent respektive 63,3 procent ansag att Hizbollah var en legitim motstandsorganisation. ^{[ 159 ]} I matningen fran december 2005 ansag 6 procent av vuxna jordanier att Hizbollah ar terrorister. ^{[ 160 ]}

En opinionsmatning som utfordes av USA Today / Gallup i juli 2006 fann att 83 procent av de 1 005 tillfragade amerikanerna beskyllde Hizbollah, atminstone delvis, for Libanonkriget 2006, jamfort med 66 procent som i nagon utstrackning skyllde pa Israel. Dessutom ogillade 76 procent den militara aktion som Hizbollah genomforde i Israel, jamfort med 38 procent som ogillade Israels militara aktion i Libanon. ^{[ 161 ]} En opinionsmatning fran augusti 2006 som genomfordes av ABC News och Washington Post fann att 68 procent av de 1 002 tillfragade amerikanerna atminstone delvis skyllde de civila forlusterna i Libanon under kriget 2006 pa Hizbollah, jamfort med 31 procent som i nagon man skyllde pa Israel. ^{[ 161 ]} En annan matning i augusti 2006, utford av CNN , visade att 69 procent av de 1 047 amerikaner som tillfragades ansag att Hizbollah ar ovanligt sinnat mot, eller en fiende till, USA. ^{[ 161 ]}

Betecknande som terroristorganisation [ redigera | redigera wikitext ]

Olika regeringar ar oeniga om Hizbollahs stallning som legitim politisk enhet, en terroristgrupp eller bade och. Genomgaende i storre delen av arabvarlden och den muslimska varlden uppskattas Hizbollah som en legitim motstandsrorelse. ^{[ 1 ]}

Landerna nedan har officiellt listat Hizbollah till atminstone nagon del som en terroristorganisation.

Australien	Hizbollahs organisation for yttre sakerhet	[ 162 ]
Kanada	Hela organisationen Hizbollah	[ 163 ]
Israel	Hela organisationen Hizbollah	[ 164 ] [ 165 ]
Nederlanderna	Hela organisationen Hizbollah	[ 166 ] [ 167 ]
Storbritannien	Hizbollahs organisation for yttre sakerhet	[ 168 ]
USA	Hela organisationen Hizbollah	[ 169 ]

Ar 2002 citerades tjanstemannen vid USA:s utrikesdepartement Christopher Ross nar han forklarade att medan "Hizbollah-partiet och nagra av dess medlemmar utforde terrordad tidigare", var "de handlingar som det utforde mot de israeliska styrkorna i sodra Libanon inte terrorhandlingar." ^{[ 170 ]}

Europeiska unionen listar inte Hizbollah, eller nagon grupp inom organisationen, som "terroristorganisation", ^{[ 171 ] [ 172 ]} men den 10 mars 2005 antog Europaparlamentet en icke bindande resolution som erkande "tydlig bevisning" for "terroristaktiviteter av Hizbollah" ^{[ 173 ]} och uppmanade Europeiska unionens rad att beteckna Hizbollah som en terrororganisation och EU:s regeringar att satta upp Hizbollah pa sina svartlistor over terrorister, liksom unionen gjorde med den palestinska gruppen Hamas ar 2003. ^{[ 173 ]} Radet har dock varit tveksamt infor att gora detta, eftersom Frankrike , Spanien och Storbritannien fruktar att en sadan atgard skulle skada utsikterna till fredssamtal i Mellanostern ytterligare. ^{[ 173 ]} Europeiska unionens rad benamner Imad Mugniyah som terrorist, och havdar att han ar Hizbollahs "hogste sakerhetsbefal". ^{[ 174 ] [ 171 ]} Mitt under konflikten mellan Hizbollah och Israel 2006 avbojde Rysslands regering att ta med Hizbollah i en nyligen utfardad lista over terroristorganisationer, och FSB :s chef Jurij Sapunov, sade att de endast listar organisationer som utgor "det storsta hot mot vart lands sakerhet". ^{[ 175 ]} Innan listan offentliggjordes uppmanade Rysslands forsvarsminister Sergej Ivanov "Hizbollah att sluta tillgripa terroristmetoder, daribland att angripa grannstater." ^{[ 176 ]}

Kvartettens fjarde medlem, FN , uppratthaller ingen sadan lista. ^{[ 177 ]}

Vissa andra lander har kritiserat Hizbollah och angivit terroristhandlingar, utan att halla en sadan lista. Argentinska aklagare haller Hizbollah och deras ekonomiska bidragsgivare i Iran ansvariga for bombningen 1994 av ett judiskt kulturcentrum, som beskrevs av Associated Press som "den varsta terroristattacken pa argentinsk mark", dar "attiofem personer dodades och mer an 200 andra sarades." ^{[ 116 ]} Den 24 februari 2000 fordomde Frankrikes premiarminister Lionel Jospin Hizbollahmedlemmars attacker mot israeliska styrkor i sodra Libanon, och havdade att de ar "terrorism" och inte motstandshandlingar. "Frankrike fordomer Hizbollahs attacker, och alla sorters terroristangrepp som kan utforas mot soldater, eller mojligen mot Israels civilbefolkning." ^{[ 178 ]} Den 29 augusti 2006 skilde Italiens utrikesminister Massimo D'Alema mellan Hizbollahs grenar: "Forutom deras valkanda terroristverksamhet har de aven politisk stallning och ar socialt engagerade." ^{[ 179 ] [ 180 ]} Tyskland uppratthaller ingen oberoende lista over terroristorganisationer, utan valjer istallet att anta EU:s gemensamma lista. Tyska tjanesteman har dock antytt att de troligen skulle stodja ett betecknande av Hizbollah som terroristorganisation. ^{[ 181 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Hezbollah , tidigare version .

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Hezbollah involvement in the Syrian Civil War , 31 december 2015 .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Artiklar [ redigera | redigera wikitext ]

• Adam Shatz (29 april 2004). ”In Search of Hezbollah” . The New York Review of Books . http://www.nybooks.com/articles/17060 . Last 27 oktober 2007 .  
• Dahr Jamail (20 juli 2007). ”Hezbollah's transformation” . Asia Times . http://www.atimes.com/atimes/Middle_East/HG20Ak02.html . Last 27 oktober 2007 .  
• ”Lebanon” . Angus Reid Global Monitor. 14 maj 2005. Arkiverad fran originalet den 15 oktober 2007 . https://web.archive.org/web/20071015233846/http://angus-reid.com/tracker/view/6962 . Last 27 oktober 2007 .  
• ”Election tracker, Country: Lebanon” (PDF). Angus Reid Global Monitor. Arkiverad fran originalet den 28 oktober 2007 . https://web.archive.org/web/20071028010746/http://www.angus-reid.com/uppdf/Lebanon_RoundbyRound.pdf .  

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

• Naim Qassem (2005). Hizbullah: The Story from Within . Saqi Books. ISBN 978-0-86356-517-5  
• Joseph Alagha (2006). The Shifts in Hizbullah's Ideology: Religious Ideology, Political Ideology . Amsterdam University Press. ISBN 90-5356-910-3  
• Ahron Bregman (2002). Israel's Wars: A History Since 1947 . Routledge. ISBN 0-415-28716-2  
• Judith Palmer Harik (2006). Hezbollah: The Changing Face of Terrorism . I.B. Tauris. ISBN 1-84511-024-2 . http://www.ibtauris.com/ibtauris/display.aspK=510000000440882&cid=ibtauris&sf_01=CAUTHOR&st_01=harik&sf_02=CTITLE&sf_03=KEYWORD&m=1&dc=1  
• Judith Palmer Harik (2004). Hezbollah: The Changing Face of Terrorism . I.B Tauris. ISBN 1-86064-893-2 . http://www.amazon.com/dp/1860648932/  
• Amal Saad-Ghorayeb (2001). Hizbullah: Politics and Religion . Pluto Press. ISBN 0-7453-1793-6  
• Ahmad Nizar Hamzeh (2004). In The Path Of Hizbullah . Syracuse University Press. ISBN 0-8156-3053-0 . http://www.amazon.com/dp/0815630530/  
• Hala Jaber (1997). Hezbollah . Columbia University Press. ISBN 0-231-10834-6 . http://www.amazon.com/dp/0231108346/  
• Amal Saad-Ghorayeb (2002). Hizbu'llah: Politics and Religion . Pluto Press. ISBN 0-7453-1792-8 . http://www.amazon.com/dp/0745317928/  
• Augustus Richard Norton (2000). Hizballah of Lebanon: Extremist Ideals vs. Mundane Politics . Council on Foreign Relations . http://www.cfr.org/publication/8612/hizballah_of_lebanon.html . Last 27 november 2007   Arkiverad 20 juli 2006 hamtat fran the Wayback Machine .
• Augustus Richard Norton (2007). Hezbollah: A Short History . Princeton University Press. ISBN 978-0-691-13124-5 . http://press.princeton.edu/titles/8363.html . Last 27 november 2007   Arkiverad 9 juni 2007 hamtat fran the Wayback Machine .
• Magnus Ranstorp (1996). Hizb'Allah in Lebanon: The Politics of the Western Hostage Crisis . St. Martin's Press. ISBN 0-312-16491-2 . http://www.amazon.com/dp/0312164912/  
• Jamal Sankari (2005). Fadlallah: The Making of a Radical Shi'ite Leader . Saqi Books. ISBN 0-86356-596-4 . http://www.amazon.com/dp/0863565964/  
• Tom Diaz, Barbara Newman (2005). Lightning Out of Lebanon: Hezbollah Terrorists on American Soil . Presidio Press. ISBN 0-345-47568-2 . http://www.amazon.com/dp/0345475682/  
• Avi Jorisch (2004). Beacon of Hatred: Inside Hizballahs Al-Manar Television . Washington Institute for Near East Policy. ISBN 0-944029-88-4 . http://www.amazon.com/dp/0944029884/  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Hizbollahs program (forkortad version) oversatt till svenska