Henry Kissinger

Henry Kissinger
	Henry Kissinger
	; Henry Kissinger pa 1970-talet.
	USA:s 56:e utrikesminister
	Tid i befattningen ; 22 september 1973 – 20 januari 1977
President	Richard Nixon ( 1969 ? 1974 ) ; Gerald Ford ( 1974 ? 1977 )
Foretradare	William P. Rogers
Eftertradare	Cyrus Vance
	USA:s 8:e nationella sakerhetsradgivare
	Tid i befattningen ; 20 januari 1969 – 3 november 1975
President	Richard Nixon ( 1969 ? 1974 ) ; Gerald Ford ( 1974 ? 1975 )
Foretradare	Walt Rostow
Eftertradare	Brent Scowcroft
Fodd	27 maj 1923 ; Furth , Bayern , Tyskland
Dod	29 november 2023 (100 ar) ; Kent , Connecticut , USA
Gravplats	Arlingtonkyrkogarden ;
Politiskt parti	Republikanerna
Alma mater	Harvard University ( B.A. , M.A. , PhD )
Yrke	Diplomat ; Statsvetare
Maka	Ann Fletcher (g. 1949?1964) ; Nancy Maginnes (g. 1974?hans dod 2023)
Namnteckning

Henry Alfred Kissinger , ursprungligen Heinz Alfred Kissinger , fodd 27 maj 1923 i Furth i Bayern i Tyskland , dod 29 november 2023 i Kent , Connecticut , ^[
2
]^[
3
] var en amerikansk diplomat , statsvetare och republikansk politisk ambetsman. ^[
4
] ^[
5
]

Kissinger var nationell sakerhetsradgivare fran 1969 till 1975, under tva ar overlappande med befattningen som USA:s utrikesminister fran 1973 till 1977. Han tilldelades Nobels fredspris 1973.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Tidigt liv och utbildning [ redigera | redigera wikitext ]

Kissinger foddes i en judisk familj i Furth i Bayern , och var son till lararen Louis Kissinger och hans hustru Paula. Ar 1938 flydde hans familj till New York i USA pa grund av nazisternas judeforfoljelser i Tyskland . Familjen bosatte sig i Washington Heights och fadern fick jobb som bokhallare i USA. ^[
6
] Kissinger blev amerikansk medborgare den 19 juni 1943 och inkallades i USA:s arme som militartolk samma ar. Under uppvaxten spelade Kissinger fotboll i Greuther Furths ungdomslag

Kissinger studerade vid Harvard University . Han avlade kandidatexamen i statsvetenskap 1950. Han tillhorde de fem procent basta i sin avgangsklass och examinerades med summa cum laude . Kissinger fortsatte sedan att studera statsvetenskap pa avancerad niva och avlade masterexamen 1951 samt doktorsexamen 1954 vid Harvard University. ^[
7
]

Politisk karriar [ redigera | redigera wikitext ]

1969 tilltradde Kissinger posten som nationell sakerhetsradgivare under den nyvalde presidenten Richard Nixon . Under 1971 besokte Kissinger i hemlighet Kina och lade darmed en grund for Nixons besok i Kina 1972 .

Nar Kissinger blev sakerhetsradgivare pagick Vietnamkriget . Kissingers och Nixons Vietnampolitik blev omstridd. Julbombningarna over Nordvietnam 1972 fick internationell kritik, bland annat av den svenska statsministern Olof Palme . Ar 1973 undertecknade USA och Nordvietnam ett fredsavtal. For denna insats tilldelades Kissinger Nobels fredspris tillsammans med Le Duc Tho fran Nordvietnam, som han tidigare hade forhandlat fredsavtalet med. Le Duc Tho vagrade dock att ta emot priset eftersom krigshandlingarna fortfarande pagick. Fredspriset till Kissinger hor till de mest omdiskuterade.

Det tidiga 1970-talet praglades av en viss avspanning mellan USA och Sovjetunionen . Ett resultat av detta var toppmotet 1972 mellan Nixon och Leonid Brezjnev , dar de tva ledarna skrev under ABM-avtalet och forhandlade om SALT II-avtalet . Efter Watergateaffaren avgick Nixon som president i augusti 1974 och eftertraddes av Gerald Ford , men Kissinger fortsatte som utrikesminister under den nya presidenten.

Efter att Kissinger slutat som utrikesminister 1977 beholl han en central roll som politisk radgivare och kommentator.

Pa initiativ av Michael Wallenberg besokte Dr. Henry A Kissinger Sverige 1 december 1987, som huvudtalare vid ett JUSEK symposium om "Det svenska foretagandets internationella beroende" med ca 200 styrelseledamoter och VD:ar fran det svenska naringslivet. Bland ovriga talare aterfanns exempelvis davarande riksbankchefen Bengt Dennis , samt Electrolux ABs ordforande Hans Werthen och statssekreteraren Carl-Johan Aberg .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ Find a Grave , las online , last: 22 februari 2024. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ View Author Archive (30 november 2023). ”Former Secretary of State Henry Kissinger dies at 100” (pa amerikansk engelska) . https://nypost.com/2023/11/29/news/former-secretary-of-state-henry-kissinger-dies-at-100/ . Last 30 november 2023 .
^ https://www.nytimes.com/2023/11/29/us/henry-kissinger-dead.html (engelska)
^ ”Henry Kissinger ar dod. Sveriges Radio, last 30 november 2023.” . https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usas-tidigare-utrikesminister-henry-kissinger-ar-dod--l1379g .
^ ”Dodsruna i The Guardian, last 30 november 2023.” . https://www.theguardian.com/global/2023/nov/29/henry-kissinger-obituary .
^ ”Father of Kissinger Is Dead” (pa amerikansk engelska). The New York Times . 21 mars 1982. ISSN 0362-4331 . https://www.nytimes.com/1982/03/21/obituaries/father-of-kissinger-is-dead.html . Last 30 november 2023 .
^ ”Henry Kissinger ? Biography” . NobelPrize.org . http://nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/1973/kissinger-bio.html . Last 11 maj 2017 . (engelska)

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

David Andersson : Dr Kissinger och varldshistorien ( Bokforlaget Atlantis 2012)
Christopher Hitchens : The Trial of Henry Kissinger (Verso, London, 2001. ISBN 1-85984-631-9 )
Robert D. Schulzinger: Henry Kissinger: Doctor of Diplomacy (Columbia University Press, New York, 1989, ISBN 0-231-06952-9 )

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikiquote har citat av eller om Henry Kissinger (engelska)

Henry Kissinger hos Nobelstiftelsen (pa engelska)
Worldwide critcism of Nobel peace awards - Publicerad 19 oktober 1973 i The Times

Politiska ambeten
Foretraddes av William P. Rogers	USA:s utrikesminister 1973?1977	Eftertraddes av Cyrus Vance
Priser och utmarkelser
Foretraddes av Willy Brandt	Mottagare av Nobels fredspris med Le Duc Tho 1973	Eftertraddes av Sean MacBride och Eisaku Sato

[e888e64c50c0630ea02f8c0573b3dc6011a611ec-1] Find a Grave , las online , last: 22 februari 2024. ^{[kalla fran Wikidata]}

[2] View Author Archive (30 november 2023). ”Former Secretary of State Henry Kissinger dies at 100” (pa amerikansk engelska) . https://nypost.com/2023/11/29/news/former-secretary-of-state-henry-kissinger-dies-at-100/ . Last 30 november 2023 .

[3] ttps://www.nytimes.com/2023/11/29/us/henry-kissinger-dead.html (engelska)

[4] ”Henry Kissinger ar dod. Sveriges Radio, last 30 november 2023.” . https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usas-tidigare-utrikesminister-henry-kissinger-ar-dod--l1379g .

[5] ”Dodsruna i The Guardian, last 30 november 2023.” . https://www.theguardian.com/global/2023/nov/29/henry-kissinger-obituary .

[6] ”Father of Kissinger Is Dead” (pa amerikansk engelska). The New York Times . 21 mars 1982. ISSN 0362-4331 . https://www.nytimes.com/1982/03/21/obituaries/father-of-kissinger-is-dead.html . Last 30 november 2023 .

[bio-7] ”Henry Kissinger ? Biography” . NobelPrize.org . http://nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/1973/kissinger-bio.html . Last 11 maj 2017 . (engelska)

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]