Adolf Filip Liljeholm
Fodd	5 november 1883 [ 1 ] [ 2 ] Haga forsamling [ 2 ] [ 1 ] , Sverige
Dod	4 oktober 1959 [ 1 ]  (75 ar) Annedals forsamling [ 1 ] , Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsattning	Sprakvetare [ 1 ] , larare [ 1 ] , genealog [ 1 ]
Foraldrar	Anders Fredrik Liljeholm [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Redigera Wikidata

Adolf Filip Liljeholm , fodd 5 november 1883 i Goteborg , dod dar 4 oktober 1959 , var en svensk skolman , sprakforskare och medeltids historiker . Hans foraldrar var overlararen och riksdagsmannen Anders Fredrik Liljeholm (1844-1916), fodd i Hedemora , och Johanna (Hanna) Gustava Orn (1847-1921).

Liljeholm blev filosofie licentiat i latin vid Goteborgs hogskola 29 maj 1925 och utnamndes till filosofie hedersdoktor vid Goteborgs universitet 4 oktober 1958. Han var laroverksadjunkt i latin och franska vid Hvitfeldtska laroverket i Goteborg aren 1941?1949.

Liljeholms viktigaste forskningsinsats gallde landskapslagarnas arvslagstiftning och de latinska slaktskapsbeteckningarna i medeltida brev fran tiden fore 1350. Utgangspunkten for hans verksamhet som medeltidsforskare var en undersokning (i samarbete med Solve Gardell ) av texten pa den gravsten i Linkopings domkyrka som tillskrivits Jon Jarl . Liljeholms resultat innebar bland annat ett forkastande av den tidigare identifieringen av jarlen med Johan Sverkersson innan denne blev kung . Denna undersokning publicerades i tidskriften Rig 1937.

Liljeholms huvudresultat publicerades i tva delar i Personhistorisk tidskrift (PHT) 1950 och 1952. Han vidareutvecklade sina resultat i ytterligare artiklar i PHT och Genealogisk tidskrift . Han knots ocksa till Riddarhusdirektionens medeltidsgenealogiska verk Aldre svenska fralseslakter och forfattade delar av dess forsta band. I Svenskt biografiskt lexikon sammanfattar forre huvudredaktoren for Svenskt Diplomatarium Jan Liedgren Liljeholms forskargarning sa har: I sina tryckta arbeten har L exemplifierat sina teser med en rad svara problem rorande flera av de framsta fralseslakterna under aldre medeltid o synes ej sallan ha givit dessa problem en definitiv losning .

Liljeholms arbeten om landskapslagarnas arvdelningsprinciper visar bland annat att arvsreglerna i Magnus Erikssons landslag ar resultatet av en kompromiss mellan tva av landskapslagarna som i flera avseenden ar mycket olika, till exempel vad galler kvinnans arvsratt, namligen Upplandslagen och Ostgotalagen . Hans sista medvetna, i PHT 1960 postumt publicerade, bidrag till medeltidsforskningen var ett inlagg i en debatt om kallan till uppgiften om marsken Tyrgils Knutssons pastadda aktenskap med "sveakonungens dotter".

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• A Filip Liljeholm i Svenskt biografiskt lexikon

Noter [ redigera | redigera wikitext ]