Overstathallarambetet (OA)
var den hogsta civila
forvaltningsmyndigheten
under
Kungl. Maj:t
for
Stockholms stad
aren
1634
till
1967
.
[
1
]
Myndigheten leddes av overstathallaren med en
understathallare
som stallforetradare och narmaste medarbetare. Overstathallaren och overstathallarambetet motsvarade for Stockholms stad
landshovdingarna
och
lansstyrelserna
i ovriga Sverige. Vissa befogenheter delades dock med borgarna i
magistraten
och fran 1863 med kommunen
Stockholms stad
.
1634 ars regeringsform
, genom vilken ordnad lantregering (lansstyrelse) infordes i Sverige, pabjod, att Stockholms stad skulle ha en sarskild styresman med titeln ”ofverstathallare”. Overstathallaren skulle vara den forste bland
Kunglig Majestats befallningshavande
och alltid vara en av
rikets rad
. I § 24 sages, att ”hans ambete skall vara att si uppa och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen forehafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapets forman”. I det ursprungliga forslaget till regeringsform benamndes han ”
ofverburggrefve
”, men detta namn andrades vid overlaggning i radet 11 juni 1634.
1700-talet: Instruktion for overstathallaren
[
redigera
|
redigera wikitext
]
I
1720 ars regeringsform
bestamdes, att overstathallarambetet skulle besattas med man utom radet. Ar 1776 fick overstathallaren sin forsta allmanna instruktion, och i en fornyad instruktion 1791 upphavdes overstathallarens tillsyn och befattning med
Stockholms slott
och dess byggnad.
I 1800-talets borjan delades ambetet upp i tre avdelningar:
- Overstathallarens kansli
(till 1791 kallat
Slottskansliet
). Har handlades
utsokning
, det vill saga indrivning av skatter och avgifter. Kansliet anvarade aven for byggnadsarenden.
- Overstathallarambetets avdelning for
uppbordsarenden
, senare aven kallat Skatteverket. Utover
fastighetsskatt
(kallade krono- och kommunalutskylder), tillfalliga skatter (
bevillning
) och
tull-
och
stampelavgifter
svarade avdelningen aven for
folkbokforing
(
mantalsskrivning
).
- Overstathallarambetet for polisarenden,
som fran 1865 delades i
poliskammaren
och den nyinrattade
polisdomstolen
. Poliskammaren bestod i sin tur av detektiva avdelningen (senare kriminalavdelningen),
ordonnansavdelningen
, centralavdelningen, hamnavdelningen och distriktsavdelningen. Nar polisskolan upprattades 1917 horde aven den hit.
1900-talet: Avveckling och uppgang i Stockholms lan
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Under 1960-talet beslutades att overstathallarambetet skulle avvecklas, och den 1 januari 1968 uppgick statens forvaltning av Stockholms stad i
Stockholms lan
. Da hade redan de flesta av overstathallarens uppgifter overforts till kommunen
Stockholms stad
. Fram till 1904 hade overstathallaren till exempel varit sjalvskriven som
ordforande i Stockholms stadsfullmaktige
, en post som darefter tillsattes genom demokratiska val snarare an utnamning.
Den siste overstathallaren ?
Allan Nordenstam
? blev ocksa den forste
landshovdingen
i det nya sammanslagna Stockholms lan.
Overstathallaren hade sin bostad i
Tessinska palatset
pa Slottsbacken 4 medan dess kansli var lokaliserat till
Slottsbacken 6
. Numera huserar
Kammarkollegiet
pa denna senare adress.
Overstathallarambetets
vapen
fore 1938.
Overstathallarambetet forde ursprungligen en bla skold med ett Sankt Erikshuvud mellan
tre kronor
av guld. Eftersom vapnet stred mot lagen om
Sveriges riksvapen
faststallde Kungl. Maj:t den 28 januari 1938 ett nytt vapen med foljande
blasonering
:
I med kronor av guld bestrott blatt falt ett kront Sankt Erikshuvud av guld
.
[
2
]
Sedan 1999 anvander
overkommendanten
i Stockholm samma skold lagd over ett svard och en
kommandostav
.
[
3
]
